No description available.

Denna rapport syftar till att utreda och klargöra de allmänna lämplighetsvillkoren vid fastighetsbildning (som finns beskrivna i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen) och hur denna paragraf ska tolkas vid lämplighetsprövning. Detta har gjorts genom en rättsfallsstudie, där fokus lagts på hur paragrafen har tolkats i rättspraxis. Rättsfallsstudien har sedan kompletterats med propositionsanalyser och litteraturstudier. I uppsatsen har de 58 rättsfall som legat till grund för rättsfallsstudien redovisats för sig för att sedan analyseras och tolkas. Slutsatserna av arbetet presenteras i form av riktlinjer för vad som ska beaktas vid lämplighetsprövning. Riktlinjerna bygger på observerade tolkningar i rättspraxis och är menade att underlätta tolkningen av paragrafen. Till att börja med kan det konstateras att det finns flera dimensioner på paragrafen och att den innehåller åtta krav gällande fastigheters belägenhet, omfång, utformning, tillgång till behövliga vägar, vatten- och avloppsanordningar för bebyggelsefastigheter, varaktighet, aktualitet samt tillvägagångssätt. Kraven som ställs och faktorerna som spelar in i bedömningen beror dels på vilket av dessa krav som behandlas samt vilket ändamål fastigheten ska ha. Kraven som ställs är även högre för en obebyggd fastighet än för en bebyggd fastighet när fastigheten ska användas för boendeändamål. I studien blir det även tydligt att kraven som ställs på fastigheter för fritidsändamål är högre än för fastigheter för permanent boende. Det kan även konstateras att jord- och skogsbruksfastigheters lämplighet regleras till stor del av 3 kap. 5 § FBL. / This bachelor thesis report aims to investigate and clarify the general conditions concerning suitability for property formation (as described in Chapter 3, section 1 Real Property Formation Act) and how these conditions are supposed to be interpreted. This has been done through a court case study, where the focus has been on how the conditions have been interpreted in case law. 58 court cases have been studied separately and then analyzed in the report. The conclusions are presented in the form of guidelines concerning what to consider for a suitability assessment with regard to the conditions in Chapter 3, section 1 Real Property Formation Act. The guidelines are based on observed interpretations in case law and are meant to facilitate the interpretation of the conditions. It should be noted that there are several dimensions to the general conditions concerning suitability and that there are eight conditions considering real estates’ location, size, design, access to necessary roads, water and sewage systems for residential properties, duration, timeliness and approach. Depending on which of these conditions are considered, the assessment will be made in accordance. The assessment will also depend on the purpose of the real estate. For example, the requirements are higher for a real estate for recreational purposes than for a real estate for permanent residence. The requirements are also higher for a real estate containing no buildings than for a real estate that already contains a residential building when the real estate is meant for accommodation purposes. It may also be noted that agriculture and forestry real estates’ suitability mostly depends on the conditions in Chapter 3, section 5 Real Property Formation Act. Title

I fastighetsbildningslagens tredje kapitel hittas de allmänna villkoren som måste vara uppfyllda vid en fastighetsbildning. 3 kap. 9 § FBL är en undantagsregel som gör det möjligt att utföra en fastighetsbildning även om villkoren i 3 kap. 1 eller 5 §§ FBL inte är uppfyllda. Regeln kallas även för successiv fastighetsbildning. Trots att lagtexten behandlar regeln och Lantmäterimyndigheten har upprättat en handbok för FBL, lämnas utrymme för egna tolkningar när tillämpning får ske. Rapporten syftar till att tydliggöra innebörden av successiv fastighetsbildning samt ta fram riktlinjer för vid vilka åtgärder det kan tillämpas. Rapporten undersöker inte successiv fastighetsbildning för skogs- och jordbruksfastigheter. Utifrån syftet togs fem frågeställningar fram. En fråga avser att tydliggöra uttrycket successiv fastighetsbildning, en annan fråga syftar till att ta fram de åtgärder som successiv fastighetsbildning kan tillämpas på. Genom en rättsfallsanalys, fallstudier, en intervju samt litteratur- och propositionsstudier kunde ett resultat antas. Däribland framkom det att ingen tydlig bild av successiv fastighetsbildning finns. Litteraturstudien gav en förståelse om att successiv fastighetsbildning är ett annat ord för 3 kap. 9 § FBL som gör det möjligt att, i vissa fall, frångå villkoren i 3 kap. 1 eller 5 §§ FBL. Rättsfallsanalysen och fallstudierna gjorde det möjligt att ta fram riktlinjer för vid vilka åtgärder successiv fastighetsbildning kan tillämpas på. Därefter kunde det konstateras att successiv fastighetsbildning går att tillämpa vid fastighetsbildning av befintliga fastigheter som inte uppfyller lämplighetsvillkoren i 3 kap. 1 § FBL, vid skapande av exploateringsfastigheter samt vid bildande av fastigheter inom ett utvecklingsområde. Resultatet presenteras slutligen i en slutsats där alla fem frågeställningar besvaras. / In the third chapter of the property formation act the general conditions concerning property formation is described. In Chapter 3, section 9 Real Property Formation Act, there is an excepting rule that makes it possible to perform a property formation even if the conditions in the real property formation act 3 chap. 1 or 5 §§ is not fulfilled. This rule is called Successive property formation. Although the legal text treats the rule and the cadastral authority have made a hand book for the Real Property Formation Act, there still is uncertainties about when it can be applied. The aim of this thesis is to clarify the meaning of successive property formation and to present guidelines for when it is possible to apply it. This thesis will not focus on successive property formation for forest and agriculture property. Based on the aim, five issues were made. One of the issues intends to clarify the term successive property formation, and another issue aims at identifying the actions that successive property formation can be applied to. Through a court cases analysis, case study, interview and literature and propositions study, a result could be assumed. Among other things, it emerged that no clear view of successive property formation existed. The literature study gave an understanding of that successive property formation is another word for the real property formation act 3 chap. 9 § that makes it possible to, in some cases, make an exception from the conditions in the real property formation 3 chap. 1 or 5 §§. The court case analysis and the case study made it possible to draw guidelines for actions where successive property formation can be applied. Thereafter it could be noted that successive property formation can be applied on existing properties which does not meet the suitability conditions in the real property formation act 3 chap. 1 §, for the creation of exploitation properties and for the formation of properties within a development area. Conclusively, the result is presented were all five issues are addressed.

Self-estimates of performance have been demonstrated to influence actual performance. Different factors have shown to affect the ability to estimate accurately, such as gender and personality. However, these relationships are somewhat ambiguous and have not been studied in relation to fit for a job. The purpose of this study was to compare the accuracy of self- estimated fit for a job between men, women and non-binary people, as well as examine potential correlations between personality and self-estimations. The study had 141 participants, where 50 were men (M = 34.8 years) and 91 women (M = 31.4 years). The sample of non- binary people was nonsufficient and was excluded from the analysis (n = 5). Participants were presented with demographic questions, a fictive work-ad and self-estimation form and a personality questionnaire connected to the Five Factor Model (FFM). The difference between the participants’ self-estimated fit and fit according to the personality questionnaire generated their accuracy score. T-tests and a multiple linear regression was performed. The results showed a difference in accuracy between men and women in rating traits connected to conscientiousness, where men overestimated their fit. The results also showed a negative correlation between overall accuracy and openness, as well as overall accuracy and agreeableness. This indicates that those who score higher on the FFM traits openness and agreeableness get lower accuracy scores, which in turn indicates a tendency towards under- estimations. These findings may have practical implications to account for in recruitment processes, but more research is needed to confirm these relationships. / Självskattningar av prestationer har visat sig ha en påverkan på faktiska prestationer. Olika faktorer har visat sig påverka förmågan att skatta träffsäkert, såsom kön och personlighet. Dessa relationer är emellertid något tvetydiga och har inte studerats i relation till lämplighet för en tjänst. Syftet med denna studie var att undersöka träffsäkerheten av självskattad lämplighet för en tjänst mellan män, kvinnor och icke-binära personer, samt att undersöka potentiella korrelationer mellan personlighet och självskattningar. Studien hade 141 deltagare, där 50 var män (M = 34.8 år) och 91 kvinnor (M = 31.4 år). Icke-binära deltagare exkluderades ur analyserna till följd av ett bristande stickprov (n = 5). Deltagarna presenterades med demografiska frågor, en fiktiv jobb-annons och ett självskattningsformulär samt ett personlighetstest kopplat till femfaktormodellen (FFM). Skillnaden mellan deltagarnas självskattade lämplighet och lämplighet enligt testet genererade deras träffsäkerhetspoäng. T- test och multipel linjär regression utfärdades. Resultaten visade skillnader i träffsäkerhet mellan män och kvinnor i skattningar av egenskaper kopplade till samvetsgrannhet, där män överskattade sin lämplighet. Resultaten visade också en negativ korrelation mellan övergripande träffsäkerhet och öppenhet såväl som övergripande träffsäkerhet och vänlighet. Detta indikerar att de som får en högre poäng på dessa egenskaper från femfaktorsmodellen får lägre träffsäkerhetspoäng, vilket i sin tur indikerar på en tendens till underskattningar. Dessa fynd kan ha praktiska implikationer som bör tas i beaktning under rekryteringsprocesser, men mer forskning behövs för att stärka dessa samband.

Internet of things (IoT) är det överläggande området i denna rapport. IoT är ett väldigt intressant I nuläget och är snabbt växande. IoT kan beskrivas som ett nätverk av kommunicerande enheter som delar information och automatiserar eller försimplar uppgifter och därav ökar effektivitet och säkerhet. Området växer så pass fort att det förväntas vara 24 miljarder anslutna enheter vid år 2050, denna utökning leder i sin tur till ett ökat behov av förståelse för IoT protokollen som hanterar kommunikationen emellan enheterna. Detta för att kunna välja det mest optimala protokollet för ett givet scenario. Detta arbete kommer att välja ett lovande protokoll för undersökning samt evaluering gällande dess prestation berörande fördröjning, dataöverföringshastighet och skalbarhet.  Protokollet som valdes var MQTT (Message Queuing Telemetry Transport). Baserat på dessa evaluerade värden föra en diskussion gällande protokollets lämplighet inom scenariona. Värdena kommer att tas fram via tidmätningar start till slut för kommunikationen samt tid för att skicka en mängd meddelanden, båda i respekt till antalet samtidigt kommunicerande program. Testen körs med en lokal PC som agerar Broker och en Raspberry Pi som kör samtliga programmen i individuella terminaler. Resultaten var att fördröjningen verkar ha en näst intill linjär relation och dataöverföringshastighet ett exponentiellt avtagande beteende i respekt till samtidigt kommunicerande enheter. Dem mätta resultaten analyseras och diskuteras, och kommer till slutsatsen att protokollet är en lämplig kandidat för de flesta scenarion, så som smarta bilar, smarta hem och till viss del industriell användning. Den största nackdelen med protokollet var dess höga standardavvikelse gällande individuella meddelandens fördröjning. / Internet of things (IoT) is the base topic of this thesis, and it is a rapidly growing area, it can be described  as a network of communicating devices sharing information and streamlining tasks in addition to increasing efficiency and security. It is expected to be 24 billion connected devices by year 2050 and with this growth comes an increased demand on understanding the IoT protocols to be able to choose a suitable protocol for a given scenario. This thesis will discuss this area and pick one protocol to evaluate specifically regarding latency, throughput, and scalability. The protocol chosen were MQTT (Message Queuing Telemetry Transport). Based on these values then discuss whether the protocol is a suitable candidate for the scenarios. The data to evaluate this will be gathered by measuring the end-to-end time of the protocol in respect to the number of communicating programs, and to measure the time it takes to communicate a number of messages with respect to the number of programs handling the communication. These tests are performed with a local PC acting as the broker and a Raspberry pi running each of the communicating programs on individual terminals. The results were that latency seem to have a close to liner relation, and that throughput seem to have an exponentially decreasing relation with respect to number of clients cooperating. The measured results are analyzed and discussed and concluded that the protocol is a fitting candidate for most scenarios such as smart cars, smart homes and to some extent industry. The biggest flawed concluded was the protocols high standard deviation for individual messages latency. The outcome of the benchmarks measurement showed that increasing the number of nodes would not result in superior performance. It was noted that an optimal number of nodes was found to be between 1 and 20 for all the tests performed. The study showed that no load balancer could be considered a clear winner, instead, different configurations of load balancers performed varyingly well at different tests.

Problemställning: Det finns i dagens lagstiftning inget uttalat stöd för att använda ”upplösande av samägande” som skäl för beslut i klyvningsförrättningar. Användning med avgörande verkan har inte styrkts genom rättspraxis. Ändock används detta skäl av lantmätare. Hur yttrar sig denna osäkerhet kring dess användning i förrättningar?  Syfte: Arbetet syftar till att visa på vilket sätt och i hur stor utsträckning som upplösande av samägande används av lantmätare i klyvningsförrättningar vid prövningen av villkoren för fastighetsbildning i fastighetsbildningslagens 3:e kapitel.   Metod: Studien initierades av att en för oss okänd företeelse upptäcktes inom domänen fastighetsrättslig lagstiftning. Det ledde till att vi ställde upp en modell som förenklat beskriver företeelsen och med vilka samband den existerar inom domänen. Modellen säger att upplösning av samägande används som skäl för beslut vid klyvningsförrättningar. Därefter gjordes en grundlig rättsdogmatisk undersökning som gav modellen en detaljerad teoretisk grund. Det resulterade i fyra distinkta typfall för användningen. Sedan undersöktes rättspraxis och slutligen genomfördes en induktiv undersökning av förrättningsakter. Nedan följer en beskrivning av hur studien genomfördes.   Inledningsvis gjordes en litteraturstudie. Denna litteraturstudie hade till syfte att ge en grundläggande förståelse om dels klyvningen som fastighetsbildningsverktyg men även uppkomsten och intentionerna med den. Litteraturen som användes var Statens Offentliga Utredning (Förarbete SOU 1963:68) som låg till grund för fastighetsbildningslagen samt propositioner till den och dess förändringar. I samband med detta gjordes även en genomgång av utlåtanden till propositioner och kommentarer till den befintliga lagtexten. Övrig litteratur som berör fastighetsbildning användes även i viss mån för att komplettera förståelsen för dagens användning av klyvning. Eftersom denna litteratur är av oerhört stor volym krävdes stor tidsåtgång till att genomföra detta litteraturstadie samt reflektera kring olikheter som kan ses mellan förarbeten och dagens användning. Sista delen av litteraturstudien omfattades av en genomgång av tredje kapitlet i FBL samt lagkommentarer till detta.  Nästa steg i processen var att genomföra en rättsdogmatisk studie av lagstiftning samt tillämplig rättspraxis. Detta innebar att det normativa systemet inledningsvis utgjordes av alla domar som berört klyvning. Angreppsvinkeln vi intog här var i första hand för att dels inte förbise någon typ av information och gallra materialet för hårt för tidigt och även för att lättare kunna avgöra vad som är tillräckligt med information att ha till hands. Under detta stadie gjordes en genomgång av de domar som dels beskrev hur klyvning generellt skall tolkas enligt praxis, samt de som berör sambandet mellan klyvning och lämplighetsprövningen. Här var utgångspunkten att skapa ett så bra urval som möjligt för studien. Tolkning av juridik är på många sätt speciell då den inte är helt fri, vilket innebär att tolkningsfriheten är begränsad av vissa ramar. Tolkningen är även alltid präglad av subjektiva intryck och tankar, vilket i viss mån är oundvikligt. Med hänsyn till detta har ändå en rimlig standard av rationell tolkningsmetod försökt att uppnås.   Tredje steget var att samla information om hur det vi undersökt i litteratur används i praktiken. Detta innebar att vi sökte förrättningsakter som berör klyvning och där uttalad koppling till lämplighet görs. Processen utgjordes av att vi använde oss av Lantmäterimyndigheternas arkiv via sökfunktion Arkivsök. Sökningen genomfördes inom fem olika län - med stor spridning - och filtrerades med kriteriet “åtgärd: klyvning” samt inom en femårsperiod, 2012-2017. Detta gav oss alla förrättningsakter inom det bestämda tidsintervallet som berörde klyvning, även om det skedde fristående eller i samband med andra fastighetsbildningsåtgärder. Eftersom akters längd och detaljmängd beror helt på det unika fallet och förrättningslantmätaren i fråga, har akterna skiljt sig markant från varandra. Detta medförde att mycket tid har gått åt till genomgången av dem, då det finns en stor risk att annars förbise viktig information. Storleken på akterna varierar även från tiotals till hundratals sidor. Det som söktes i akter var de fall där upplösande av samägandeförhållanden nämndes som skäl av förrattningslantmätaren. Detta urval av akter kategoriserades därefter under två användningsområden. Ett där avsteg från lämplighetskraven i FBL 3 kap gjordes med upplösande av samägande som skäl eller att upplösningen användes som skäl vid lämplighetsprövning. Det andra var de fall då upplösande av samägande nämndes som en fördel men inte användes som avgörande skäl i samband med lämplighetsprövning. / Real estate is a form of property that can be owned individually or by several partowners. Partitioning real estate is the most prominent way of dividing the latter type of ownership. What this entails is a fragmentation of ownership which in Sweden has come to be seen as positive for the formation of real estate as a whole.  Even though the concept of fragmentation of ownership is recognized as desirable, it is not clear how and to which degree it can be used as a motive to make up for lacking adequacy in real estate formation. The purpose of this report is therefore to study how and to which degree this motive has been used by the land surveying authorities.  Our foundation for the report is based on a study of literature related to partition and sections of the law handling partitioning as well as real estate suitability.  Within this study a total amount of 573 partitions has been reviewed whereas 23 of them use the cited motive in different manners. The findings of this report show that the authorities have been using the motive in a way that is within the leeway of the currently permitted usage, with a few exceptions.

Syftet med studien har varit att få en fördjupad kunskap kring alternativt urval genom en ökad förståelse för antagna läkarstudenters upplevda navigering genom den alternativa urvalsprocessen. Frågeställningarna har därför undersökt vilka strategier sökande använder vid antagningsintervjuerna. Och hur de två urvalskriterierna lämplighet och motivation upplevs i relation till den tidigare genomgångna antagningsprocessen samt vad läkarstudenterna menar var viktiga framgångsfaktorer för att lyckas vid intervjuerna. Tidigare forskning har visat att alternativt urval är vanligt förkommande ur en internationell kontext på det medicinska utbildningsfältet, och att studenter som har föräldrar med högskoleutbildning nyttjar utbildning på ett mer obundet sätt, där kapitaltillgångar visat sig vara viktiga i navigeringen av det svenska utbildningssystemet. Det som saknas i den tidigare forskningen är de antagna studenternas självupplevda perspektiv på alternativt urval. En kvalitativ intervjustudie har därför använts som metod för att lyfta fram dessa perspektiv. Studiens resultat har visat att de antagna läkarstudenterna har använt sig av olika strategier, en viktig sådan var att de konverterade tidigare utbildning och erfarenheter till styrkor. Lämplighet och motivation framkom som viktiga begrepp där förmedlingen av hur och varför var centrala i navigeringen. Framgångsfaktorer som lyftes fram i relation till antagningsprocessen var uppväxtmiljö, att lyckas förmedla sin person och skapa en relation till intervjuarna. Resultatet har analyserats med hjälp av ett bourdieuskt perspektiv där intervjupersonernas kapitaltillgångar, strategier och förhållningssätt till det medicinska fältet och rådande doxa varit centrala punkter. Studiens resultat har bidragit till ny kunskap och insyn i en annars tämligen outforskad värld kring det alternativa urvalet, genom de antagna läkarstudenternas perspektiv. Studien har också pekat på vikten av mer specifik studie- och yrkesvägledning för att fler med olika bakgrund ska kunna få de redskap som krävs för att navigera sig genom antagningsprocessen. / The aim of the study was to gain a deeper knowledge about alternative admission through a better understanding of admitted medical students’ navigation throughout the admission process. It has therefore been explored which strategies applicants use during the admission interviews. And how the two selection criteria aptitude and motivation are perceived in relation to the previously experienced admission process, as well as what medical students point out as important factors to succeed with the interviews. Previous research has shown that alternative admission is commonly used internationally in the medical field of education, and that students who have parents with higher level of education use education in a more unbound way where capital assets have shown to be important in the navigation of the Swedish educational system. What is less known in earlier research is the selfperceived perspective of the admitted students in relation to alternative admission. A qualitative interview study has therefore been conducted. The study result showed that the admitted medical students used different strategies – a critical one being the converting of previous education and experiences to strengths. Aptitude and motivation also emerged as important terms where the mediation of how and why was fundamental in the navigation. The success factors that were raised in relation to the admission process were the upbringing environment, achieving to mediate one’s personality, and to create a relation with the interviewer. The results were analysed with a Bourdieuan perspective where the interviewee’s capital assets, strategies and attitudes toward the medical field of education and existing doxa emerged as key points. The study results have contributed with new knowledge and insight in the so far unexplored field that is alternative admission, from the medical students’ perspective. The results also indicate the importance of more specific study and career guidance, which could lead to that more students with adverse backgrounds learn which tools that are helpful while navigating through the alternative admission process.

Detta arbete undersöker den militära lämpligheten med additiv tillverkning för reservmaterielförsörjning. Arbetet avgränsas till att undersöka hur additiv tillverkning kan användas på ett trosskompani och ifall det är lämpligt utifrån teorin om militär nytta. Frågeställningen besvaras genom en tematisk analys där olika källor som behandlar additiv tillverkning i en militär kontext analyseras utifrån ett antal indikatorer som avgör den militära lämpligheten, enligt teorin om militär nytta. De indikatorer som analysen bygger på är: materiel, doktrin, infrastruktur och anläggningar samt interoperabilitet. Arbetet kommer fram till att additiv tillverkning kan vara lämpligt på ett trosskompani men främst vid uteblivet underhåll under en längre period. I annat fall krävs stora anpassningar i Försvarsmaktens doktriner för att additiv tillverkning ska vara lämpligt, detta framförallt kopplat till tidsförhållanden för respektive underhållsnivå. Dessutom identifieras en problematik med kvalitetskontroller och vem som bär ansvaret om tillverkade reservdelar inte är av tillräckligt hög kvalitet, detta speciellt i fredstid då riskbenägenheten är lägre. Slutligen kommer arbetet fram till att en kostnadsnyttoanalys, där förändringarna i organisationen behöver vägas mot den militära effektiviteten och kostnaden, är nödvändig för att avgöra om additiv tillverkning bör implementeras på ett trosskompani eller inte. Behov av ytterligare undersökningar innan additiv tillverkning kan börja användas i Försvarsmakten identifieras också i arbetet. Bland annat behöver en mer precis kravställning kopplat till additiv tillverkning och doktriner som beskriver hur tillverkningen ska nyttjas tas fram. Försvarsmakten behöver även ta fram metoder för uppföljning av reservdelar, så att förbanden vet vilka nyttjade reservdelar som är konventionellt tillverkade och vilka som är utskrivna med additiv tillverkning. Dessutom behöver Försvarsmakten i kommande upphandlingar ställa krav på digitala ritningar för additiv tillverkning av reservdelar för att möjliggöra en framtida implementering av tekniken och nyttjande för reservmaterielförsörjning. / This project investigates the military suitability with additive manufacturing of spare material supply. The project was delimited by investigating how additive manufacturing can be utilized and whether additive manufacturing is suitable, according to the theory on military utility, at a logistics company. The question was answered through a thematic analysis, examining various sources on additive manufacturing in a military context across four indicators that decide the suitability of a system, according to the theory on Military utility. The indicators that were analysed are equipment, concepts and doctrine, infrastructure, and interoperability. The project concludes that additive manufacturing can be suitable for a logistics company when maintenance is out for a longer period. Otherwise, it requires significant adaptations in the Swedish Armed Forces’ concepts to achieve suitability for additive manufacturing, mostly because of the time conditions in the maintenance concept. Moreover, a problem regarding quality control and the responsibility for inadequate spare material was identified, especially in peacetime when the risk propensity is lower than in wartime. Finally, the project determined that a cost-benefit analysis is imperative. The cost-benefit analysis will weigh the changes in the organization against both the associated costs and the military effectiveness that the system can deliver. The needs for further investigations before additive manufacturing can be utilized in the Swedish Armed Forces were also identified in the project. For instance, a more precise set of requirements related to additive manufacturing and a doctrine describing how additive manufacturing should be utilized need to be developed. The Swedish Armed Forces also need to produce methods to follow up on which spare material, used for reparations, that is produced conventional, and which is produced with additive manufacturing. Furthermore, the Swedish Armed Forces need to demand digital files for additive manufacturing of spare material in future procurement processes. This is essential to enable the use of this technique for spare material supply in the future.

Att göra en meritvärdering är svårt, särskilt när det gäller faktorn personlig lämplighet – en bedömningsgrund som är relativt svårmätt och som både Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hänsyn till arbetssökandes personliga lämplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Även frågan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lägga vikt vid personlig lämplighet i större utsträckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt än män i arbetsledande befattningar ämnas analyseras. Uppsatsen anlägger ett analytiskt perspektiv, med grund i rättsdogmatisk metod men med användning av teori om ledarskap och kön. Bland annat används lagförarbeten, lagtext och rättspraxis. Arbetsgivare i Sverige har en bibehållen fri anställningsrätt, men med de begränsningar som diskrimineringsförbudet medför. De anses alltid ha ett befogat intresse avatt den person som rekryteras ska vara lämplig för den sökta tjänsten och har rätt att ta hänsyn till att arbetet ska utföras på ett så effektivt och bra sätt som möjligt. Personliga egenskaper ska dock tillmätas betydelse bara då det verkligen spelar roll för tjänstens utövande, och detställs bland annat krav på att meritvärderingen ska göras på ett objektivt och ur diskrimineringslagstiftningens perspektiv godtagbart sätt. Det normala sättet att inhämta uppgifter om arbetssökandes personliga lämplighet anses vara att kontakta referenser som har relevant personlig vetskap om den arbetssökande. Arbetsgivaren ska dessutom värdera uppgifterna på ett sakligt och objektivt sätt. Arbetsgivare har likväl rätt att tillmäta de iakttagelser som denne själv gör vid en eventuell anställningsintervju stor betydelse, under förutsättning att den gått korrekt till. Det finns dock gränser för vad arbetsgivare får lägga vikt vid i sin bedömning av arbetssökandes personliga lämplighet vad gäller bland annat arbetssökandes tidigare beteende. Många har stereotypa uppfattningar om manligt och kvinnligt beteende. Kvinnliga ledare bedöms vara mindre effektiva än sina manliga kollegor trots att båda agerar exakt lika och samma egenskap kan uppfattas som negativ hos en kvinna men positiv hos en man. Arbetsgivares möjlighet att lägga vikt vid personlig lämplighet riskerar följaktligen att i större utsträckning drabba kvinnor i arbetsledande befattningar negativt än män med samma position, eftersom arbetsgivare då också får möjlighet att tillämpa stereotypa uppfattningar vid meritvärderingen – vilket missgynnar kvinnor. / It is a difficult thing to do an assessment of qualifications, particularly when it comes to the factor “suitability as a person” - a criterion that isn’t easily measured and which according to both the Swedish Equality Ombudsman and the Labour Court causes some concerns. The general purpose of this paper is to map out which space Swedish law gives employers in Sweden, in a recruitment situation, to take into account the job applicants’ suitability as a person for employment, without risking being guilty of direct discrimination. Whether there is a legitimate concern that employers' opportunity to consider the job applicants’ suitability as a person for the position can negatively impact women in leadership positions to a larger extent than men in the same positions, will also be analyzed. An analytical perspective, with a legal dogmatic method and use of theory of leadership and sex, is being applied. Among other things, legislative work, law and case law is being used. Employers in Sweden have a maintained right to freely employ, but the prohibition to discriminate sets some limits. They always have a legitimate interest that the person being recruited will be suitable for the advertised employment, and are entitled to take in account that the work should be performed in the most effective and the best way possible. However, personal qualities are allowed importance in the assessment of qualifications only when they really have an impact in the performance of the duties associated with the position. Also, the assessment of qualifications should be done in an objective and according to discrimination law acceptable way. The normal procedure of obtaining information on a job applicant's suitability as a person is to contact references who have relevant personal knowledge of the job applicant. The employer must also evaluate the information in an objective way. Employers are nevertheless entitled to give the observations being done in the event of a job interview great importance, if the interview was correctly performed. However, there are limitations to what employers may include in the evaluation of the job applicant's suitability as a person, for example when it comes to his or her former behavior. A lot of people have stereotype opinions about male and female behavior. Female leaders are believed to be less effective than their male colleagues, notwithstanding both are acting exactly the same way. Also, the same quality is being described as negative if being held by a woman but positive if a man has it. Employers' ability to give personal suitability importance in the assessment of qualifications therefore causes a concern that women in leadership positions will be more widely negatively affected than men with the same position, since employers then are being given an opportunity to apply stereotype opinions to the assessment of qualifications – which disfavors women.

Rapporten utforskar möjligheten till implementering av prediktivt underhåll genom maskininlärning för markfordon i svenska Försvarsmakten. Undersökningen syftade till att finna nya metoder att planera och bedriva underhåll av militära fordon. Detta baserades på en litteraturstudie där civila och militära tillämpningar av maskininlärning granskades. Därefter analyserades empirin utifrån Kent Anderssons teori om militär nytta.  Analysen visar att det ur en teknologisk synpunkt skulle vara möjligt att implementera maskininlärning för prediktiva analyser av underhåll i militära fordon. Däremot tillkommer många utmaningar kopplade till datainsamling, interoperabilitet, cybersäkerhet, krav på höga kompetenser och ett behov av avancerade algoritmer. Militär verksamhet präglas även av mycket osäkerhet och fordon nyttjas i väldigt varierande miljöer. Detta försvårar omständigheterna för en AI att förutspå framtida utfall.  För att prediktiva analyser skulle kunna nyttjas effektivt skulle Försvarsmakten behöva ändra sitt förhållningssätt till materielunderhåll. Vidare forskning är emellertid nödvändig för att undersöka en faktisk implementering, eller ett maskininlärningssystems fullständiga militära nytta. / This work explores the possibility of implementing predictive maintenance through machine learning for ground vehicles in the Swedish Armed Forces. The investigation aimed to find new methods for planning and carrying out maintenance of military vehicles. This was based on a literature review that reviewed civilian and military applications of machine learning. The empirical data was then analyzed based on Kent Andersson's theory of military utility.  The analysis shows that from a technological point of view it would be possible to implement machine learning for predictive analysis of maintenance in military vehicles. However, there are many challenges linked to data collection, interoperability, cyber security, requirements for high skills and a need for advanced algorithms. Military operations are also characterized by a lot of uncertainty and vehicles are used in very varied environments. This makes it difficult for an AI to predict future outcomes.  For predictive analyzes to become a reality, the Swedish Armed Forces would have to change their approach to maintenance. However, further research is necessary to investigate an actual implementation and the full military utility of a machine learning system.