Abstract  Mitt syfte med arbetet är att redogöra för vilka bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på hur eleverna uppfattar samhällsrelaterade frågor i samhällskunskapsämnet. Avsikten med syftet är att det ska öka förståelsen av vilka bakomliggande faktorer kan påverka elevers uppfattningar, och uppmärksamma dessa för att elevernas mottagning av lärarens undervisning ska ske enligt kursplanen. För att kunna uppfylla syftet formulerades en frågeställning som går ut på att redogöra för vad tidigare forskning pekar på.  Arbetet är en översikt av tidigare forskning, och de vetenskapliga artiklar vilka används som material för att besvara frågeställningen är baserade på svensk forskning. Materialet hittades inom databaserna SwePub, DiVa och ERIC med stöden av sökord. Därefter användes materialet inom resultatdelen, vilket visade på att socioekonomisk bakgrund, digitala medier, skolans och lärarens roll är bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på elevernas uppfattningar av samhällsrelaterade frågor i samhällskunskapsämnet.

The purpose of this thesis is to investigate how active primary school teachers describe and embody the concept of student influence. The study also processes how the teachers allow students to apply student influence practically in the classroom environment. In order to investigate in this matter I have used the socio-cultural perspective of mediation, appropriation and the proximal development zone as key concepts. A qualitative research method was chosen, and six teachers were interviewed from four different schools in a big city. According to the results, the teachers interpreted student influence as students being involved in making decisions that concern them. The teachers' aim is to follow the development of students' knowledge by adapting their teaching to students individually and offering a learning environment with different working procedures and methods. In addition, students take part in class and student councils. An informant experienced the assignment as complex by an informant, as the teacher is to individualize the teaching and accommodate each student. Teachers point out that the responsibility lies with them if student influence is obtained in their teachings or not. It becomes a lonely task, as there is no peer cooperation and no support from the principal. / Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur verksamma lärare uppfattar begreppet elevinflytande och hur det praktiskt tillämpas i undervisningen. Undersökningen bearbetar även hur lärarna praktiskt låter eleverna tillämpa elevinflytande i klassrumsmiljön. För att undersöka detta har jag använt mig av det sociokulturella perspektivet med mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen som teoretiska begrepp. Min undersökning är kvalitativ och som undersökningsmetod har intervjuer på lärare konstruerats. Sex verksamma lärare intervjuades från fyra olika skolor i en storstad. Enligt de resultat som framkom tolkade lärarna begreppet elevinflytande utifrån att eleverna ska vara med och fatta beslut som rör dem. Lärarna strävar efter att följa elevens kunskapsutveckling genom att elevernas undervisning individanpassas och de erbjuds en lärmiljö med olika arbetssätt och arbetsformer, samt att eleverna deltar i klass- och elevråd. Uppdraget upplevs också komplext av en informant, eftersom läraren ska individanpassa undervisningen och tillgodose alla elevers behov i klassen. Lärarna påpekar att ansvaret ligger hos dem att elevinflytande råder i undervisningen, vilket de menar blir ett ensamarbete då de inte samarbetar kollegialt och inte har rektorernas stöttning.

Denna uppsatts behandlar matematikundervisning i Estland och Singapore. De två länderna har över tid presterat högt och bra i PISA-undersökningar och det är därav intressant att se vad som kan vara faktorer till denna framgång utifrån ett undervisningsperspektiv. Syftet med studien är sammanställa kännetecken och faktorer som berör matematikundervisning i Estland och Singapore. Genomförandet av systematiskt sökande i databaser genererade tolv vetenskapliga texter som analyserades och blev underlaget för att kunna identifiera kännetecken och faktorer som berör matematikundervisning i länderna. Resultatet visar att Singapores matematikundervisning kännetecknas av problemlösning samt att läraren och läroböcker är faktorer som tycks vara signifikanta. Estlands matematikundervisning kännetecknas av ambitionen att lära för livet och faktorer som att lärare och skolors frihet att anpassa läroplan och undervisningen, framstår som väsentlig. Studien konstaterar att det inte finns en sanning till framgångsrikt lärande då länderna påvisar betydande skillnader. Således identifieras det också likheter och det konstateras att problemlösning kan vara en framgångsfaktor för god matematikundervisning.

School and education are topics that are frequent in Swedish media. The intention of this essay has therefore been to investigate the image of teachers and their profession in Swedish daily press. The overall aim has been to analyze how teachers are portrayed in the debate that followed the TV-show Klass 9A, and by that find how the debate defines the concept of a good teacher. The representation that was found was then compared to earlier studies. The series was shown on Swedish television between January and March 2011.26 articles were chosen and the ambition was to have various perspectives represented, such as different voices and also papers from different areas of the country. To define categories in the debate and to find patterns in how the writers discuss the tv-programme, the teachers and the Swedish school system, the method qualitative analysis of content was chosen. As a theoretical framework the dissertation Kunskapens fanbärare has been useful to see if there have been any changes in the constructions of good teachers in the discourse since the 1990's.The investigation shows that the Swedish school still is presented as a school in a deep crisis, and to change this, three factors needs to improve: the teachers need to be more engaging, the teachers education needs to be of higher quality, and the conditions for working teachers has to improve. The conclusions also maintain that there has been a displacement of how the concept of the good teacher is described in daily press, from a more subject orientated teacher, almost an expert, to a more pedagogical teacher who is interested in creating good relations with the students. The most frequent terms that are used in the empirical material to describe the good teacher are foremost enthusiasm and inspiration..

The starting point of this study is national as well as international surveys which show that the study motivation and general level of knowledge among Swedish students have decreased. The Swedish Curriculum for the Non-Compulsory School System (Lpf94) states that each student shall be given the possibility to strengthen their will and ability to learn. The teachers are expected to play an important role in the effort to increase student motivation. The opinions of the students are a valuable source when trying to understand what motivates them. The purpose of this study is to provide a more profound understanding of what students express about their motivation in the interaction with the teachers. Students that describe themselves as school tired is one important target group for increasing motivation among students. Therefore, a more specific purpose is to see what in the interaction with the teacher and the teacher’s education might affect the motivation for school work among high school students who are tired of school. Research and studies relating to motivation are presented and discussed in the theoretic chapters of this work, covering the impact of social background, students’ inner motivation and the roles of the interaction with the teacher as well as teachers’ expectations and the teaching itself. The study is conducted as an analysis of qualitative interviews with five high school students who have expressed that they are school tired. The main results show that this particular group of students appreciate teachers who are caring, encouraging and supportive. The students have a need to feel connected with the teacher, who ideally should be calm, positive and have a sense of humour in order to generate positive energy. As for the Pygmalion effect, it is significant that the students express that their first meeting with the teacher is important and that they wish the teacher to be encouraging and to show them that she or he believes in every student´s ability in order to motivate them. The study shows that a teacher should also be able to challenge the students, but not by setting the goals too high or by putting too much pressure on them. When introducing a new course the teacher should make sure the students have the ability to keep up with the pace. Teachers should also enable students to catch up if they get behind. In addition, the teacher should have empathy and be able to explain various topics in an interesting way, and finally make it clear that they are teachers because they want to and not out of necessity.

”Yrkeskvalitet Mellan Raderna” syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren. Sydsvenskan beskriver läraren som en bärare av dålig moral, som ofta tar till fysiska trakasserier mot sina elever för att försöka upprätthålla ordning i klassrummet och som har stora kunskapsbrister. DN har en mer positiv bild och porträtterar läraren i en hjälteroll som med moraliskt riktiga medel försöker handskas med en svår klassrumssituation skapad av Sveriges elever.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I