Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare lär inom hållbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig när en fortbildningskurs inom hållbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehåller en fortbildningskurs inom hållbar utveckling för lärare. Detta är en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkät. Den undersökta gruppen bestod av 31 lärare, med stor spridning avseende ålder på elever och ämnen de undervisade i. 13-22 lärare var närvarande vid fortbildningens olika kurstillfällen. Lärarna observerades under åtta undervisningstillfällen var efter 19 lärare besvarade en enkät. Ytterligare en grupp genomgick en djupintervju.Studiens resultat tyder på att lärarna anser att de lär bäst i en verklighetsanpassad undervisning där de kan relatera till sin vardag. Vidare har detta arbete uppmärksammat att stämningen i en grupp och lokalen är två viktiga faktorer för lärande. Lärares strategier för att tillvarata kunskap är på många sätt olika, dock har denna studie inte funnit någon generell trend. / The aim of this study is to explore how teachers learn sustainable developement. This study was made possible through an in-service training in sustainable development held by the Malmö city project Klimat-X. This is a qualitative study with three explorative approaches; observation, interview and questionnaire. The group that was examined consisted of 30 teachers with different alignment and age category of pupils. The teachers at the different meetings were observed during eight occasions. The questionnaire was answered by 19, and four study subjects were interviewed.The result of this study implicate that teachers claim to learn best in a reality-based education where they are able to relate to their daily situation. Furthermore, the social climate in a group, and the physical setting (classroom) are two important factors for learning. The teachers’ individual learning strategies vary greatly, and this study was unable to find a general trend.

Det opraktiska är det enda praktiska i längden syftar till att ge en bild av vad och hur lärare tänker kring lärande i allmänhet och sitt eget lärande i synnerhet. Utgångspunkten för undersökningen var en uppdragsutbildning i form av en 10-poängskurs, i vilken 134 lärare deltagit. Med hjälp av en enkät, som besvarades av 123 av dessa och sju samtal i lika många pargrupper, skapades ett material, som här presenteras som en tematisk berättelse. Lärarna utgår från sin vardag och sin undervisning och exemplifierar sina tankar om lärande och sina pedagogiska credon med utförliga exempel eller berättelser. De ser att de finns i en lärande organisation, i vilket arbetslaget utgör både möjligheter och hinder. De ser också att de själva kan välja att vara förändringsagenter eller bromsklossar och hittar ofta förklaringar till det förra i en över tid förvärvad erfarenhet och därmed säkerhet och till det senare i sina tidiga skolerfarenheter och i sin utbildning. De betonar det individuella ansvaret för att förkovra sig men förkastar storskaliga satsningar och efterlyser i stället tid och möjligheter till pedagogiska samtal och fortbildning som går över tid. I den ovannämnda genomgångna kursen är det framför allt skrivandet kopplat till samtal och litteraturstudier, som satt djupa spår.

Syftet med den här fallstudien är att undersöka förstelärares betydelse för lärares professionella utveckling utifrån 1) hur rektor, förstelärare och lärare förstår syftet med försteläraruppdraget, 2) vilka olika funktioner förstelärare fyller, samt 3) vilken betydelse förstelärare får för lärares professionella utveckling. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer och deltagande observation. Som grund för analysarbetet har Goodlads (1979) läroplansnivåer, med stöd av Timperleys (2019) modell för professionellt lärande och centrala begrepp från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, tillämpats. Resultatet visar att försteläraruppdraget uppfattas som en möjlighet att genomföra utvecklingsarbete i praktiken och att lärare får fortbildning samt att säkerställa kvalité och likvärdighet i undervisningen. Resultatet visar också att förstelärare fyller flera olika funktioner på skolan, men där samtliga grundas i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Förstelärarna identifierar utvecklingsbehov, utformar innehåll för att svara mot behoven, stödjer lärare och rektor i pedagogiska frågor, koordinerar arbetet mellan olika aktörer och sammanhang samt motiverar till utveckling. Vidare visar resultatet att förstelärares arbete ökar förutsättningarna för lärares samverkan, didaktiska förnyelse och yrkesspråk. Därmed visar den här studien att förstelärare kan ha betydelse för lärares professionella utveckling genom att främja lärare som professionellt team, en lärandekultur på skolan och lärares didaktiska kunskaper. Dock förutsätter detta att det finns en organisatorisk struktur för förstelärares arbete och att lärare aktivt deltar. Det blir mycket upp till den lokala skolan att omsätta reformen i praktiken, vilket också påverkar vilka effekterna blir.

Undervisning, och utveckling av densamma, är en av lärarens huvudsakliga arbetsuppgifter och ska sedan 2011 vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier visar att beprövad erfarenhet är ett begrepp som definieras av Skolverket men förstås av verksamma lärare på ett bitvis annat sätt. Föreliggande studie har syftet dels att undersöka hur några erfarna grundskolelärare använder sina erfarenheter för att utveckla sin och sina kollegors undervisning, dels att undersöka beprövad erfarenhet i relation till lärares utvecklingsarbete. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med erfarna lärare som har någon form av pedagogiskt utvecklingsuppdrag i tjänsten. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet analyserades delvis genom studiens teoretiska ramverk, vilket utgjordes av Marton & Booths förståelse av begreppen erfara och erfarenhet, Deweys erfarenhet- och reflektionsbegrepp och Schöns reflektionsbegrepp reflektion-i-handling och reflektion-om-handling. Resultatet visar att lärares utvecklingsprocess gällande undervisning skiljer sig åt beroende på om utvecklingsarbetet är på en individuell nivå eller kollegial nivå. Vidare visar resultatet att flera viktiga förutsättningar behövs för att möjliggöra utvecklingsarbete. Till sist visade resultatet att beprövad erfarenhet är ett svårdefinierat begrepp. Resultatet diskuterades i förhållande till studiens bakgrund och tidigare forskning. I diskussionen framgår ett behov av att lärares individuella utvecklingsarbete behöver synliggöras och systematiseras och att vissa förutsättningar är nödvändiga. Slutsatsen är att lärares undervisningserfarenhet utgör en viktig del i lärares utvecklingsarbete, särskilt det som lärare genomför individuellt. En annan slutsats är att utvecklingsarbetet inte uppfyller Skolverkets definition av beprövad erfarenhet, inte minst för att det inte utsättas för kritisk granskning och delning. En annan slutsats är att det individuella utvecklingsarbetet behöver synliggöras systematisk genom till exempel en modell, då kan det generera beprövad erfarenhet. Det kollegiala utvecklingsarbetet uppfyller inte helt definitionen för att beprövad erfarenhet ska ha genererats, vilket bland annat beror på att organisatoriska förutsättningar inte finns i den mån de behövs. En sista slutsats är att flera viktiga förutsättningar för utvecklingsarbete behövs för att lärare ska ha möjlighet att utveckla undervisningen, vilket ger rektorer ett betydande ansvar att organisera verksamheten så att förutsättningarna för lärares utvecklingsarbete stärks, då kan det generera beprövad erfarenhet på ett sätt som kan utveckla skolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om rektors föreställningar av det pedagogiska ledarskapet i relation till lärares lärande, att bidra med svar på hur rektor ser på sitt ansvar för lärares lärande. Sex rektorer har intervjuats med hjälp av metoden föreställningskarta och det empiriska materialet består av utsagor som kodats och kategoriserats till teman. Resultatbeskrivningen är empirinära och som läsare får du möta rektors föreställningar genom deras utsagor. En deskriptiv berättelse har vävts samman med hjälp av rektorernas utsagor för att på så sätt beskriva rektorers gemensamma föreställning om att leda lärares lärande. Det empiriska materialet visar att rektors föreställning om det pedagogiska ledarskapet i relation till lärares lärande handlar om att kartlägga för lärande, att organisera för lärande, att leda lärande samt om lärande. Dessa delar står i relation till varandra och bildar tillsammans en helhet, ett system för lärande. Utgångspunkt för lärandet är skolans nuläge och lärares erfarenheter och kunskaper ligger till grund för det gemensamma sökandet efter ett önskat läge. Systemteori och lärande organisationsperspektivet används därför för att förstå och tolka resultatet. Analysen visar att rektors pedagogiska ledarskap i relation till lärares lärande kan beskrivas som ett lärandeinriktat ledarskap / The purpose of this study is to contribute knowledge about principals´ conceptions of their pedagogical leadership in relation to teachers´ learning, to seek the answer to how principals look at their responsibility when it comes to teachers´ learning. Six principals have been interviewed using the cognitive maps as the interview method and the empirical material consist of statements that have been coded and categorized into themes. The description of the results is empirical and as a reader you meet the principals´ conceptions through their statements. A descriptive story has been put together by the statements to describe the principals´ collective conception of teachers´ learning. The empirical material shows that the principals´ conception of the pedagogical leadership in relation to teachers´ learning is about mapping for learning, organizing for learning, to lead learning and learning. These parts are in relation to each other and together they form a whole, a system for learning. The starting point for learning is the current state of the organization and the teachers´ experiences and knowledge is the foundation for the common search for next practice.  Systems theory and the learning organizational perspective have been used to understand and interpret the results. The analysis shows that the principals´ leadership in relation to the teachers´ learning can be described as a learning-based leadership.

Sammanfattning: Syftet med studien är att belysa pedagogers lärsituationer i vardagen utifrån ett skolledarperspektiv. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsområden. Resultatet visar att rektorerna olika sätt beskriver sin roll gällande pedagogers lärande i vardagen. Rektorn inom förskolan är den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrån alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgången, nämligen beskrivning av; strategier och strukturer för att åstadkomma en tillåtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem. Övriga tre rektorer ger en beskrivning som uppfyller en eller flera kategorier gällande deras agerande för att lyfta fram pedagogers lärande i vardagen.

Research reviews have shown that the use of formative assessment in classroom practice can substantially improve student achievement. However, a strong research base about how to support teachers’ implementation of such formative classroom practice is lacking. In this thesis, I investigate the effects of a comprehensive professional development programme (PDP) in formative assessment on teachers’ classroom practice and students’ achievement in mathematics. In addition, I identify reasons for the changes made in the teachers’ formative classroom practice. Fourteen randomly selected year - 7 mathematics teachers participated in the PDP. The teachers’ formative classroom practice before and after attending the programme was analysed and described, and reasons for their change in practice were explored. The effect of the changes in formative classroom practice on students’ mathematics achievement was examined using pre- and post-tests administered to both the intervention group and a control group. A mixed methods approach with classroom observations, teacher interviews, questionnaires and student achievement tests in mathematics was used in the studies included in the thesis. The results show that the teachers used aspects of formative assessment in their classroom practice before the PDP, but that there was plenty of room for development towards a more effective formative assessment practice. Several possibilities for developing the practice were identified. After the PDP the teachers believed in the idea of formative assessment and were motivated to make changes towards a more formative classroom practice. The teachers included new formative assessment activities in their classroom practice, but in different ways and to different degrees. The characteristics of these changes were identified, and also the characteristics of the PDP that the teachers found to be influential for their development of the formative classroom practice. Results also show that the teachers’ motivational beliefs held after the PDP was an explanatory factor for their changes in practice. However, the formative assessment practice the teachers implemented did not have a significant effect on their students’ achievement compared to the control group. In addition, there was no correlation between the number of formative assessment activities implemented by the teachers and their students’ achievement gains. Reasons for these non-effects on student achievement, and for the teachers’ degree and type of implementation of formative assessment in the classroom practice, are discussed in the thesis.

Denna masteruppsats syftar till att bidra med kunskap om lärares lärande och undersöka deras användning av kulturella redskap i en aktionsstudie. I studien undersöks processen i ett arbetslag där universell design för lärande (UDL) presenteras och diskuteras som en möjlig stödstruktur för undervisningen i form av en aktionsstudie. Målet med den är att bidra med kunskapsbildning om hur undervisning kan planeras och utformas med hjälp av den systematik UDL bidrar till.  För att kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes en aktionsstudie med tre lärare på en F–6 skola. Studien är genomförd med en kvalitativ metod där loggboksanteckningar från aktionsstudiens sessioner utgör en del av empirin, åtföljd av enskilda, reflekterande intervjuer. Deltagarna undervisade två klasser i ett tre–lärarskap på ett mellanstadium och diskuterade och reflekterade över texter och filmer om universell design för lärande (UDL) under sex sessioner.   Resultaten från aktionsstudien visar hur språket och kommunikationen förändrades under sessionerna, vilka möjligheter och hinder för implementeringen av UDL som identifierades och inställningen till forskningsbaserade arbetssätt utkristalliserades. Hur deltagarna använde sig av kulturella redskap i sitt eget lärande likväl som i sin undervisning framkommer också som ett resultat av denna studie. / This master thesis aims to contribute with knowledge about teachers´ learning and investigate their use of linguistic tools in an action research study. In this, where UDL is presented and discussed as a possible scaffolding structure, the process in a team of teachers at a middle school is investigated. The aim of the action research study is to create knowledge about how the systematic work with UDL can contribute to the planning and forming process of teaching.   In order to answer the research questions in the study, an action research study was conducted with three teachers at a middle school. The study is conducted with a qualitative method, in which field notes from the sessions in the action research study is one part followed by separate, reflective interviews with the participating teachers. The participating teachers were teaching in two classes in a grade at a middle school and have during six sessions discussed and reflected on texts and films about Universal Design for Learning (UDL).   The results from this action research study showed how the use of language and communication changed during the sessions, which possibilities and obstacles could be identified in implementing UDL and how the attitude towards research based approaches could be seen. How the participants used sociocultural tools in their own learning as well as in their teaching can also be seen as a result of this study.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om lärares, special­pedagogers, rektorers och förvaltningsledningens erfarenheter och upplevelser om förbättrings­insatsen specialpedagogik för lärande (SFL) och dess inverkan på förbättringsarbetet i en kommun, på såväl skol­enheter som i kommunen i stort. SFL är en kollegial kompetens­utvecklingsinsats med syfte att höja lärares kompetens inom specialpedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och fokusgrupper har använts som metod. Resultatet har analyserats utifrån Illeris teori om de tre lärandedimensionerna. Resultatet pekar på att specialpedagogik för lärande är en form av kollegialt lärande som i många delar upplevs fungera bra för lärares lärande, men som behöver anpassas tidsmässigt för att inte upplevas alltför intensiv. Den specialpedagogiska kompetensen upplevs ha höjts på samtliga kommunens enheter sedan SFL genomfördes. Eleverna har  efter insatsen överlag fått tillgång till fler generella och individuella anpassningar och har blivit mer delaktiga i processer kring sin egen undervisning. Det finns samtidigt lärare som ännu inte fullt ut ger sina elever dessa möjligheter. Kommunens specialpedagoger har kompetens inom skolutveckling som inte alltid nyttjas. Om de får större mandat från rektor så kan de ta ett större ansvar för att tillsammans med denne leda skolförbättringsinsatser och skolutveckling, eventuellt genom att bli en del av skolornas ledningsgrupper. För att nå ännu längre i en kommande förbättringsinsats skulle det vara bra om förvaltningsledningen tog ett större övergripande ansvar för implementering och lik­värdighet i kommunen samt att rektorer tog ett större ansvar för att följa upp arbetet i grupperna genom direkt medverkan eller genom nära samverkan med handledare av grupperna, s.k. distribuerat ledarskap. Rektors första fokus bör vara undervisningens kvalitet. / The aim of the following paper is to contribute to the understanding of experiences had by teachers, special educators, principals and administrative management, with regards to the Special education for learning (SFL) scheme’s impact and stimulus on a municipality’s school improvement initiatives, in specific schools as well as the muni­cipality as a whole. SFL is a collegial competence development initiative with the aim of raising teachers' competence in special education.  The study has a qualitative approach and focus groups have been used as a method. The results have been analysed on the basis of Illeri's theory of the three dimensions of learning. Results indicate that special education for learning is a form of collegial learning that is largely perceived to work well for teachers' learning, but which needs to be ad­justed timewise to avoid being too rigorous. Competence around special education peda­gogy is considered increased at every school in the district since the implementation of SFL. After the intervention, the students have generally gained access to more general and individual adaptations and have become more involved in processes around their own teaching. At the same time, there are teachers who do not yet fully give their students these opportunities. Special educators in the municipality have expertise in the field of school development which is, to some extent, untapped. With increased mandate from the principal, special educators could shoulder more of the responsibility for school improvement and development initiatives, possibly through becoming part of the school’s management team.  In order to reach even further in a future improvement effort, it would be positive  for the administration management to take a greater overall responsibility for implementation and equality  in the district, as well as principals taking greater responsibility for following up on the work conducted in the groups, either through direct participation, or close collaboration with supervisors of the groups, so-called distributed leadership. The principal's first focus should be the quality of teaching.