I och med en snabb utveckling av ett digitaliserat samhälle behöver skolan ständigt anpassa sig efter nya förutsättningar. Regeringens beslut att införa en nationell digitaliseringsstrategi i skolan innefattade att genom användning av digitala verktyg i skolan främja elevers kunskapsutveckling. Detta examensarbete genomfördes inom K-ULF-projektet, ett praktiknära samarbete mellan huvudmän, lärare och forskare, för att utveckla och undersöka användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. Syftet var att, genom ett praktiknära samarbete med lärare, utveckla en utbildande lärarhandledning. Lärarhandledningen designades för att stötta lärarnas planering av undervisning med det digitala verktyget GeoGebra, sådant att lärarna kan ge alla elever möjligheten att delta. Designen av lärarhandledningen genomfördes med stöd i designbaserad forskning. Det kompensatoriska uppdraget tolkades som att alla elever ska ges en möjlighet att gå från ritualiserat, imitativt lärande till utforskande, flexibelt lärande, genom en avritualisering. Detta operationaliserades i lärarhandledningen som att läraren planerar för att ställa avritualiserande frågor. Utveckling och undersökning skedde i tre cykler av att först designa lärarhandledningen och sedan utvärdera den. I första cykeln genomfördes intervjuer med lärare för att bilda en uppfattning om vad lärarna behövde för stöd, därefter designades en första prototyp som sedan utvärderades med hjälp av undersökning i en fokusgruppsintervju. I andra cykeln uppdaterades lärarhandledningen, varefter den återigen undersöktes i fokusgrupper. I tredje cykeln uppdaterades lärarhandledningen en sista gång. Det insamlade datamaterialet i intervjuundersökningarna bestod av videoinspelningar som transkriberades och analyserades med tematisk analys. Lärarna upplevde att de behövde stöd som gav säkerhet i användningen av GeoGebra, som inte var tidskrävande att använda och som underlättade planeringen för att eleverna ska arbeta utforskande. Resultatet bestod av den utvecklade lärarhandledningen, som innehöll ett lättöverskådligt flödesschema för planering, för att inte vara tidskrävande. Flödesschemat innehöll planeringsstöd för att ställa avritualiserande frågor i en uppgift. Undersökningen i fokusgrupper visade att lärarna upplevde att lärarhandledningen kunde ge stöd samt att materialet var lättöverskådligt. Det konstaterades dock att det skulle vara lite tidskrävande att använda lärarhandledningen första gångerna. Lärarna upplevde vidare att det kunde vara svårt att skapa en uppgift som alla elever klarar av att slutföra. Undersökningen visade dock att detta kunde hanteras genom att ställa ritualiserade frågor i början av uppgifterna samt genom att anpassa arbetssättet i klassrummet.

Arbetet handlar om hur matematiklärare i Sverige upplever implementeringen av läromedlet Singma i sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka hur ett urval lärare verksamma i F-3 upplever implementering av ett läromedel från en annan kultur till sin matematikundervisning. I inledningen för den här uppsatsen presenteras utgångspunkter utifrån lärarnas manöverutrymme och från forskning för detta arbete. Genom kvalitativa intervjuer har datamaterialet insamlats från åtta verksamma matematiklärare från olika skolor i Sverige. Materialet som samlades in vid intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Studiens resultat visade att det går att implementera läromedlet Singma i undervisningen, men det kräver att lärare fattar intelligenta beslut i sitt manöverutrymme för att kunna bedriva undervisningen. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning och det teoretiska perspektivet, vilket leder till slutsats och relevans till lärarprofessionen. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och förslag på vidare forskning ges.

Foreign Language Anxiety (FLA), eller talångest, är ett vanligt förekommande fenomen i sambandmed andraspråksinlärning i engelska. Denna studie syftar till att undersöka lärandeaktiviteter ilärarhandledningar i engelska i årskurs 3 utifrån ett FLA-perspektiv. I denna studie menaslärandeaktivitet det som eleverna blir ombedda att göra utifrån lärarhandledningens instruktioner.Varje lärandeaktivitet kategoriserades under kategorierna: tala, lyssna, skriva och läsa.Forskningsfrågorna behandlar dels hur fördelningen av lärandeaktiviteter i de utvaldalärarhandledningarna i engelska i årskurs 3 ser ut, dels hur stor del av lärandeaktiviteterna under kategorin tala som är ämnade att utföras inför helklass, unisont och par och grupp. För att svara på forskningsfrågorna gjordes en innehållsanalys av fyra aktuella lärarhandledningar.Det teoretiska ramverket som användes i denna studie var Horwitz, Horwitz och Copes teori om FLA. Utifrån denna teori formulerades tre underkategorier inom kategorin tala: inför helklass, unisont, grupp och par. Forskning visar att tala inför helklass är en bidragande faktor till att elever upplever FLA, medan att tala i grupp och par är en faktor som kan motverka FLA.Resultatet visar att det finns skillnader i fördelningen av lärandeaktiviteterna mellan de studerade lärarhandledningarna. Den största kategorin i samtliga lärarhandledningar var tala. Alla lärarhandledningar innehöll lärandeaktiviteter som både kan förstärka och motverka FLA. I tre av de studerade lärarhandledningarna var underkategorin att tala inför helklass den procentuellt största kategorin, vilket ses som något negativt ur ett FLA-perspektiv. En lärarhandledning stack ut som något bättre ur ett FLA-perspektiv, då den innehöll flest lärandeaktiviteter i underkategorin par och grupp. Resultatet visar på vikten av valet av läromedel, men även vikten av att lärare gör egna medvetna val som gynnar alla elever i klassrummet och inte nödvändigtvis följer lärarhandledningar fullt ut.

Matematiska samtal är en viktig del av matematikundervisningen och något som lärare behöver stöd för hur de ska ledas effektivt. Det vanligaste lärarstödet för planering och genomförande av matematikundervisning är läromedel. Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd lärare ges i lärarhandledningar att leda matematiska samtal. Vi analyserar läromedel utifrån ett analysverktyg baserat på forskning om olika typer av klassrumsinteraktion och resultatet av analysen indikerar att läromedel erbjuder stöd på ett varierat sätt och i olika omfattning. Det skapade analysverktygets framtida användning och utvecklingspotential diskuteras kort och resultatet av läromedelsanalysen diskuteras mot forskning om stöd för klassrumsinteraktion. Studiens huvudsakliga slutsats är att inget av de undersökta läromedlen har ett heltäckande stöd för matematiska samtal, vilket innebär att lärare behöver vara medvetna om läromedels potential och begränsningar för att på ett adekvat sätt kunna leda matematiskt givande samtal i klassrummet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av stöd för lärare i läromedel att orkestrera produktiva matematiska diskussioner i undervisningen. En läromedelsanalys genomfördes baserad på ett analysverktyg med utgångspunkt i Steins m. fl. (2008) modell för produktiva matematiska helklassdiskussioner. Analysfrågor för att undersöka förekomsten av stöd för de fem praktikerna i modellen, förutse, övervaka, välja, ordningsföljd och sammankoppla, togs fram. Analysfrågorna applicerades på fyra läromedel för gymnasiekursen matematik 2b. Resultatet av analysen visade att det i alla undersökta läromedel förekom någon form av lärarstöd för produktiva matematiska diskussioner enligt Steins m. fl. (2008) modell, men inget av de undersökta läromedlen hade fullt stöd för alla fem praktikerna i modellen. I och med att de undersökta läromedlen varierade stort i vilket stöd de ger för läraren att orkestrera produktiva matematiska diskussioner, är en slutsats att alla har potential att stötta lärare, men läraren behöver kunna utläsa detta stöd för att antingen välja läromedel eller produktivt använda det läromedel som finns tillhands.

<p> </p><p>During our education time, we have heard on several occasions how the high changing rate in the society also influences the education area. That changing process mainly originates from the transform that a school underwent, i.e. the decentralization meaning a delegation of responsibility from a national to local government and the particular school. The main idea that started a changing process goes under the slogan “a school for everyone”. The new school was created by the newest teaching plan where the individualization of each individual student is a main point on the agenda. A countless number of analyses of Lpo 94 during our education have given us a reason to reflect over how this individualization should take place. The ambition to find an answer on that question led us to start from a couple of questions at issues that foremost handles children’s different ways to learn as well as the design of the teaching supervision in contrast to today’s teaching plan and the newer research within the chosen subject area. The aim of this work is thus to analyze and understand the contents of four different teaching supervisions within biology as a subject area and to try to appoint whether requirements on varied education from Lpo 94 is obeyed. Our answer on how to achieve requirements on individualization from Lpo 94, during this work, is to apply a varied education with a number of senses and intelligences as a frame of reference. Our conclusion and thus the result of our analysis is that the teaching supervisions deficiently reach the requirements that involve varied education in Lpo 94. The degree deficiency varies between different teaching supervisions.</p><p> </p>

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning analysera om lärarhandledningen, i svenskämnet i årskurs 2, är en resurs för läraren. Metoden som användes i denna studie var en text- och innehållsanalys. I analysen framkom det olika kategorier, vilka sedan tematiserades för att hålla studien inom det analytiska ramverket. Resultatet visar att lärarhandledningen har en potential att fungera som resurs för lärare i att planera och bedriva svenskundervisning. Lärarhandledningen ger förslag på samtalsämnen och olika aktiviteter, vilket i sin tur bidrar till att skapa variation i undervisningen samt att materialet möter olika lärstilar. Lärarhandledningen grundar sig i aktuell forskning och den gällande läroplanen, vilket lyfts fram i den inledande delen. Slutsatsen som kan dras är att lärarhandledningen är en bra resurs för lärare och att den följer den aktuella läroplanen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [2011]. Gällande användbarheten och flexibiliteten väcker den funderingar då den inledande informationen i högre utsträckning passar för en mer övergripande planering av undervisning. Om specifika lärandemål återfinns i direkt anknytning till kapitlet kan det bidra till ett praktiknära lärande och att lärare kan planera samt organisera sin undervisning utifrån lärandemålen (Lgr 11).

I den föreliggande studien undersöks hur makt manifesteras i tre skönlitterära verk och hur bokförlagens lärarhandledningar till respektive verk beaktar de frågor om makt som manifesteras. De skönlitterära verken är anpassade för mellanstadiet och har uppmärksammats ute i verksamheten av oss skribenter. Studien tar avstamp i Janks (2010) teoretiska modell om kritisk litteracitet för att undersöka hur makt manifesteras genom att granska omslag och bilder och genom att granska variationer i texten. De mönster som uppdagas i resultatet visar att fysiska förutsättningar och kön är återkommande variationer där makt manifesteras. Resultatet visar även att författarna/illustratörerna tydligt synliggörs i lärarhandledningarna. Resultatet visar också att lärarhandledningarna i viss mån förstärker dessa maktförhållanden.

During our education time, we have heard on several occasions how the high changing rate in the society also influences the education area. That changing process mainly originates from the transform that a school underwent, i.e. the decentralization meaning a delegation of responsibility from a national to local government and the particular school. The main idea that started a changing process goes under the slogan “a school for everyone”. The new school was created by the newest teaching plan where the individualization of each individual student is a main point on the agenda. A countless number of analyses of Lpo 94 during our education have given us a reason to reflect over how this individualization should take place. The ambition to find an answer on that question led us to start from a couple of questions at issues that foremost handles children’s different ways to learn as well as the design of the teaching supervision in contrast to today’s teaching plan and the newer research within the chosen subject area. The aim of this work is thus to analyze and understand the contents of four different teaching supervisions within biology as a subject area and to try to appoint whether requirements on varied education from Lpo 94 is obeyed. Our answer on how to achieve requirements on individualization from Lpo 94, during this work, is to apply a varied education with a number of senses and intelligences as a frame of reference. Our conclusion and thus the result of our analysis is that the teaching supervisions deficiently reach the requirements that involve varied education in Lpo 94. The degree deficiency varies between different teaching supervisions.

Lärarhandledningar för matematikundervisning kan designas på olika sätt och ger därigenom olika typer av stöd för läraren att genomföra undervisningen. En lärarhandlednings design kan alltså mediera idéer och direktiv som kan påverka lärarens genomförande av undervisning. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur läromedels design kan bidra till att påverka undervisningens karaktär. Syftet uppfylls genom observationer av fyra matematiklektioner som utgick ifrån två läromedel med olika design, med uppföljande intervjuer. Resultatet, som är en karaktärisering av undervisningen som observerades utifrån de två olika läromedlen, indikerar att designen av en lärarhandledning på flera sätt medierar agerande i planering och genomförande av undervisning. / Teachers’ guides in mathematics can be designed in different ways and thereby provide various supports for the teacher to carry out teaching activities. A teachers´ guide in mathematics can mediate ideas and directives that affects the teaching strategies in the classroom. The aim of this study is to investigate whether, and in that case how, the design of the learning materials can contribute to affect the nature of the teaching. The aim is fulfilled by observing four mathematic lessons which was based on two learning materials with different designs, with follow-up interviews. The results, which is a characterization of the teaching that was observed based on the two different teaching materials indicates that the design of a teacher's guide in several ways mediates action in planning and implementation of teaching.