Förskolan är en naturlig plats för barns begynnande demokratiska lärande då den representerar barnens samhälle. Vårt arbete tar tillvara på den potentialen och syftar till att ge förskollärare ett verktyg för värdegrundsarbete både i barngruppen och personalgruppen. Vi har utvecklat en bilderbok riktad till åldrarna 3–6 år med en tillhörande lärarhandledning som innehåller diskussionsfrågor och aktiviteter som kan utföras i grupp med utvecklande av demokratiska värderingar som mål. Arbetet är inriktat på deliberativ demokratifostran och demokratiska samtal med speciellt fokus på etiska dilemman och det sociala samspelet i barngruppen. Vår berättelse fokuserar på olika etiska dilemman kring de demokratiska värdena solidaritet, delaktighet och inflytande som barnen kan möta i förskolan. Lärarhandledningen belyser olika konflikter och dilemman som sker i berättelsen och ger förslag på olika metoder för att arbeta med dessa. Dilemman och andra konflikter kan användas som en utgångspunkt för diskussioner som innefattar perspektivtagande och kan leda till större social och demokratisk kompetens.  Vår rapport tar avstamp i vad demokrati innebär och hur dilemman uppstår. Detta följs sedan upp med att titta på vilken betydelse förskollärares förhållningssätt har när det gäller förmedling av demokratiska värderingar samt hur bilderböcker kan användas för att stödja värdegrundsarbetet i förskolan.

Planering och genomförande av matematikundervisning utgår ofta från ett läromedel, vilket gör dess innehållet till en viktig resurs, både för undervisningen och för att fungera som kunskapskälla för lärare. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarhandledningar i matematik stöttar lärares begreppskunskaper i geometri för årskurs 1. Geometri är ett område som många lärare har bristande kunskaper inom. Två olika typer av lärarhandledningar har analyserats utifrån designprinciper för innehåll i lärarhandledningar. Resultatet indikerar att det finns en skillnad i hur de analyserade läromedlen framställer de geometriska begreppen; både i olika grad och på olika vis. Detta resultat diskuteras i förhållande till viktiga lärarkunskaper i matematik och forskning om hur dessa kan utvecklas genom specifikt designade lärarhandledningar, så kallade Educative Curriculum Materials. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att det ena läromedlet talar till lärare, och det andra talar genom lärare.

Denna lärarhandledningsanalys undersöker representationsformer inom taluppfattning. Representationsformer kan vara bra att använda i matematikundervisning då de kan leda till mer abstrakt tänkande. Att enbart följa lärarhandledningar kan leda till en begränsad undervisning då endast ett fåtal representationsformer används. Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning representationsformer uttrycks i lärarhandledningar för läromedlet Matte Direkt Safari årskurs 1-3. Studien undersöker även hur lärarhandledningarna föreslår att representationsformer ska användas inom addition. Leshs definition av representationsformer och Heddens modell om övergången mellan konkret och abstrakt matematik utgör tillsammans studiens ramverk. Med hjälp av ramverket och ett kategoriseringsschema tolkas och analyseras resultatet. Resultatet visar att Matte Direkt Safari använder representationsformer i stor omfattning och att de är jämnt fördelade över årskurserna. I resultatet framkommer att lärarhandledningarna oftast kombinerar två till tre nivåer enligt Heddens modell. I diskussionen diskuteras varför vissa representationsformer förekommer mer eller mindre i vissa årskurser. Resonemang förs också kring nivåerna i Heddens modell.

Den här studien har undersökt hur väl problemlösningsförmågan testas i prov. Detta har gjorts med två olika slags prov, nationella prov och lärarhandledningsprov. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur väl nationella och lärarhandledningsprov testar elevernas problemlösningsförmåga så att lärare kan ha nytta av provens resultat.Innan undersökningen genomfördes gjordes en forskningsgenomsikt på tidigare forskning inom ämnet, vilket visade att inte mycket forskning genomförts. I min undersökning som jag gjorde med nationella prov respektive lärarhandledningsprov visade det att det var 22,1 procent respektive 10,6 procent av uppgifterna som innehöll problem. I undersökningen användes en kvalitativ metod, där dokumentanalys genomfördes på två sorters prov; nationella prov och lärarhandledningsprov. Proven analyserades genom innehållsanalys, där kategorisering gjordes. Studien undersökte omfattning av problemlösningsuppgifter och deras karaktär.

Syftet med denna läromedelsgranskning var att undersöka hur ett inkluderande aktivitetsförslag i matematik kunde se ut, samt hur frekvent inkludering förekom i aktivitetsförslagen hos två lärarhandledningar för matematik åk 4. För att kartlägga inkluderingsfrämjande aktivitetsförslag togs ett ramverk fram utifrån tidigare forskning och den sociokulturella teorin. Kategorierna ‘samarbete’, ‘variation i representationsformer’ samt ‘metakognition’ blev således ledorden för ett inkluderingsfrämjande aktivitetsförslag. Resultatet visade att aktivitetsförslagen som innehöll någon form av de inkluderingsfrämjande kategorierna kunde se mycket olika ut. De aktivitetsförslag som gav mest stöd i alla tre kategorier utmärkte sig genom att vara mer omfattande och gav gedigna instruktioner till läraren. Resultatet visade även att aktivitetsförslagen i de två undersökta lärarhandledningarna ofta innehöll någon form av inkluderande inslag. Det var enbart 5-7 % av aktivitetsförslagen som helt saknade inkluderingsstöd. Genom analysen blev det tydligt vad som fattades i aktivitetsförslagen och hur de kunde formas för att förstärka inkluderingen. Med detta kan studien ge läraren uppslag för hur aktiviteter kan anpassas för att göra matematikundervisningen mer inkluderande.

Under vår lärarutbildning har vi blivit inspirerade av erfarenhetspedagogik och tematisk undervisning men vi har haft svårt för att hitta läromedel i svenska som andraspråk som är upplagda efter detta. Vårt syfte var därför att skapa en del av en lärarhandledning som kan användas i Svenska som andraspråk A på gymnasiet. Vår frågeställning var: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andraspråk som främjar en kommunikativ och språkutvecklande undervisning och samtidigt är tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? För att kunna göra detta har vi utgått ifrån teorier och forskning som rör undervisning i svenska som andraspråk och svenska samt andraspråksinlärning i allmänhet. I beskrivningen av projektet har vi motiverat de val som vi gjort under projektets gång och visar hur vi har tänkt vad gäller val av innehåll och utformning. Vidare har vi analyserat och problematiserat lärarhandledningen och vår arbetsprocess med hjälp av en loggbok, ett responsgruppmöte samt utifrån forskning. Något som vi upptäckte under projektets gång var hur problematisk kursplanen och dess behandling av kulturbegreppet är och att det krävs en stor medvetenhet om detta när man utformar ett undervisningsmaterial i svenska som andraspråk.

Den dominerande artefakten inom matematikundervisningen är läroboken, vilken ofta utgör grunden för en lärares planering och genomförandet av lektioner. Det medför att läromedel är en väg att nå ut till lärare med exempelvis information. Läromedel kan både fungera stöttande för undervisningen och utvecklande av lärarkunskaper. Syftet med denna studie är att undersöka hur matematikläromedel ger läraren stöd i matematikundervisningen och samtidigt ger möjlighet att utveckla viktiga lärarkunskaper utifrån dessa tre designprinciper. Analysarbetet i denna undersökning har utgått från tre designprinciper som har utvecklats som riktlinjer för hur ett läromedel bör utformas för att stödja både undervisning och utveckla lärarkunskaper. Resultatet visar att de analyserande läromedlen har med de tre designprinciperna i olika utsträckning och på olika sätt. Resultatet diskuteras sedan i förhållande till lärares möjligheter att utveckla lärarkunskaper utifrån de förutsättningar som läromedlen ger.

Syftet med uppsatsen är att på vetenskaplig grund problematisera hur en lärare skulle kunna arbeta med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen i en gymnasieklass i vår tid. Studien är en kvalitativ undersökning där en analys av Lagerlöfs novell ligger till grund för urvalet av didaktiska metoder. Valet av forskningsbaserad litteratur har grundats på valet av gymnasieelever som målgrupp. Genom att ta del av läroplanen i svenska för gymnasieskolan 2011 sammanfogar jag i uppsatsen styrdokumenten, den forskningsbaserade litteraturen och Lagerlöfs novell. Vidare jag genomför en analys där jag plockar fram teman och olika beröringspunkter som jag funnit i texten. Förhoppningen är att min uppsats ska vara till hjälp för olika lärare och elevgrupper. De slutsatser jag drar är att ingen tolkning kan vara fel och att det måste tillåtas att finnas lika många tolkningar som det finns elever. Elevernas egna erfarenheter och intressen måste få spela in för att kunna göra novellen relevant.

Gemensamma genomgångar och därefter tyst räkning var den vanligaste undervisningsformen under vår grundskoletid på 70-talet. På många skolor i grundskolans senare del är det fortfarande det vanligaste arbetssättet. Forskning visar att om eleverna får arbeta i par eller grupp inverkar det positivt på deras inlärning. Undersökningar konstaterar dessutom att läroboken fortfarande styr undervisningen i alltför hög grad. Mot denna bakgrund har vi undersökt om läroböckerna stämmer överens med kursplanen i matematik med avseende på muntlig kommunikation. Vi har också intervjuat ett antal lärare som använder läroböckerna vi undersökt. Resultatet visar att med den nya läroplanen Lpo94 är en förändring på gång, men det går långsamt.

Sedan 2011 tar kursplanen i matematik upp fem förmågor som undervisningenska utveckla hos eleverna. Kompetenstänket har dock inte anammats fullt ut ipraktiken och då läromedel har en central roll i matematikundervisningen skullede kunna stödja lärares undervisning i detta hänseende. Studien ifrågaundersöker därför vilka förutsättningar utvalda lärarhandledningar ger lärare attbedriva undervisning som inkluderar de fem matematiska förmågorna.Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av läromedelsanalys,lektionsobservationer och lärarintervjuer, och de matematiska förmågornadefinieras utifrån det teoretiska ramverket Mathematical Competency ResearchFramework (MCRF). Resultatet visar att både lärarhandledningar och läraresundervisning omfattar kursplanens förmågor på ett obalanserat sätt, då stor viktläggs på räkneförmågan. Lärare reflekterar dessutom inte över förmågorna närde utformar sin matematikundervisning, vilket bland annat pekar på attförmågorna skulle kunna lyftas fram mer explicit i de undersöktalärarhandledningarna.