<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lärare i förskoleklass - år 6 upplevde det första året i yrket. Vårt syfte är även att ta reda på vad de upplever att lärarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill också undersöka hur en utvald grupp av erfarna lärare tänker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen är vårt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lärare har kring begreppet mentorskap. Metod: Vår undersökning utgår såväl från en kvalitativ ansats som från en komparativ ansats. Ansatsen är kvalitativ i den meningen att undersökningen syftar till att beskriva och analysera upplevelser och erfarenheter. Den komparativa ansatsen i vår undersökning ligger i våra jämförelser mellan nyblivna respektive erfarna lärarnas upplevelser och erfarenheter. Enkätundersökningen visar att de nyblivna lärarna överlag kände sig säkra på att skapa goda relationer främst mellan sig själva och eleverna, men även eleverna emellan. De kände sig mindre förberedda när det gällde samverkan med föräldrarna. Vid samverkan mellan kollegor och ledning, ser vi att det handlar om en ömsesidig påverkan. En annan faktor som spelar en avgörande roll, är vilken skolkultur (det som sitter i väggarna) de möter. På frågor om undervisning ställer sig de nyblivna lärarna positiva till sin egen förmåga. Det som tog mest tid och kraft, var planering och organisering. I den komparativa delen kring vad lärarutbildningen bidragit med, framträder för samtliga undersökningspersoner fyra övergripande områden; pedagogiskt förhållningssätt, praktik/VFU, ämneskunskaper samt personlig utveckling. Kring mentorskapets funktion framträder mentorns roll att fungera som bollplank, ge pedagogiskt stöd, fungera som personligt stöd i processen att finna sin yrkesroll samt bistå med praktisk hjälp</p>

Uppsatsens syfte är att analysera vilken bild TV-serien Klass 9A visar av den professionella pedagogen i jämförelse med vad pedagogisk forskning framför om den samma. I det moderna samhället spelar massmedia en stor roll för den enskilda individen. Media anses spegla samhällets gemensamma värderingar, attityder och normer. TV som media kan därför komma att påverka hur människor uppfattar den professionella pedagogen som visas upp i TV-serien Klass 9A. Uppsatsens teoretiska kapitel baseras utifrån två kriterier som beskriver läraryrkets professionalitet. Kriterierna som ligger till grund för denna uppsats är en specifik kunskapsgrund för yrket samt en nedtecknad yrkesetik. Forskningsrön som presenteras i uppsatsen uttrycker hur läraren på ett professionellt sätt skall kunna motivera elever till fortsatt lärande samt hur lärares förväntningar spelar en avgörande roll för hur elever skall lyckas uppnå goda resultat i skolan. Undersökningen har genomförts med hjälp av modifierad didaktisk etnografisk metod och en kvalitativ analys. Analysen har baserats på ett urval av avsnitt ur TV-serien som fokuserar på pedagogernas förhållningssätt gentemot eleverna. Resultatet visar att TV-seriens pedagoger uppvisar likheter och motstridigheter med vad pedagogisk forskning framför som eftersträvansvärt när det gäller att motivera elever till fortsatt lärande. Det vill säga pedagogerna uppvisar inte alltid vad som beskrivs som en specifik kunskapsgrund för yrket. Resultatet visar även att TV-seriens pedagoger i några avsnitt inte uppfyller de yrkesetiska principer som finns nedtecknade för läraryrket. Ämnesord : pedagogik, läraryrkets professionalitet, motivation, yrkesetiska principer

Syftet med vår studie är att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lärare i förskoleklass - år 6 upplevde det första året i yrket. Vårt syfte är även att ta reda på vad de upplever att lärarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill också undersöka hur en utvald grupp av erfarna lärare tänker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen är vårt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lärare har kring begreppet mentorskap. Metod: Vår undersökning utgår såväl från en kvalitativ ansats som från en komparativ ansats. Ansatsen är kvalitativ i den meningen att undersökningen syftar till att beskriva och analysera upplevelser och erfarenheter. Den komparativa ansatsen i vår undersökning ligger i våra jämförelser mellan nyblivna respektive erfarna lärarnas upplevelser och erfarenheter. Enkätundersökningen visar att de nyblivna lärarna överlag kände sig säkra på att skapa goda relationer främst mellan sig själva och eleverna, men även eleverna emellan. De kände sig mindre förberedda när det gällde samverkan med föräldrarna. Vid samverkan mellan kollegor och ledning, ser vi att det handlar om en ömsesidig påverkan. En annan faktor som spelar en avgörande roll, är vilken skolkultur (det som sitter i väggarna) de möter. På frågor om undervisning ställer sig de nyblivna lärarna positiva till sin egen förmåga. Det som tog mest tid och kraft, var planering och organisering. I den komparativa delen kring vad lärarutbildningen bidragit med, framträder för samtliga undersökningspersoner fyra övergripande områden; pedagogiskt förhållningssätt, praktik/VFU, ämneskunskaper samt personlig utveckling. Kring mentorskapets funktion framträder mentorns roll att fungera som bollplank, ge pedagogiskt stöd, fungera som personligt stöd i processen att finna sin yrkesroll samt bistå med praktisk hjälp

Dr Maria Montessori bedrev aldrig någon egentlig forskning på elever äldre än tolv år, ändå finns det idag flera skolor som bedriver Montessoriundervisning för elever på högstadiet. Själva kärnan i hennes pedagogik är att undervisningen ska baseras på barn och ungdomars olika utvecklingsfaser, något hon kallade för sensitiva perioder. Den här uppsatsens syfte är att genom observationer och intervjuer med lärare undersöka hur tre Montessoriskolor med högstadium valt att tolka vad som kännetecknar Montessoripedagogik för elever i åldern 12-16 år utifrån de tre aspekterna den förberedda miljön, lärarrollen och elevernas arbetsmaterial.De tre skolorna har i allt väsentligt adopterad pedagogiken så som den ser ut för elever 6-12år. Lärarna var mycket engagerade i elevernas arbetsmiljö och uttryckte frustration över att de inte kunde erbjuda en ännu bättre miljö. Det som stoppade lärarna i deras vilja att göra ännu mer var dels en fråga om lärarnas egna prioriteringar, dels en fråga om resurser i framför allttid men även i viss mån pengar.

Vi har gjort en undersökning på hur klasslärare upptäcker och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med undersökningen är att fördjupa kunskapen i hur klasslärare i den första läs- och skrivinlärningen upptäcker och hjälper elever med dessa problem. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 4 klasslärare som arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurserna 1-3. Resultatet visar på att klasslärare anser sig lätt upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation och kartläggning. Deras roll som lärare och deras kompetens spelar en stor roll för att de ska kunna möta dessa elevers svårigheter. Datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen och mycket eget tillverkat material som anpassas efter varje individ.

Syftet med studien är att belysa elevers inställning till vad som kännetecknar en bra lärare. Jag vill söka svar på vad elever utan – och elever i behov av särskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lärare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser på en lärares egenskaper. Tidigare forskning visar att lärarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda på elevers inställning till vad de anser kännetecknar en bra lärare, genomförde jag en undersökning i årskurs 4-6, på en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkätstudien var 74 stycken. För att få en djupare bild av elevers inställning till lärarens egenskaper genomförde jag även intervjuer med sex elever. Dessa elever var jämt fördelade i kön och hälften var i behov av särskilt stöd. Intervjuerna gav mig möjlighet att ställa följdfrågor samt att få en djupare bild av elevernas inställning. Jag har genom elevers, föräldrars, klasslärares och rektors godkännande kunnat genomföra min studie. Vid samtliga moment i min studie har jag beaktat de forskningsetiska riktlinjerna. Undersökningen visar att elever utan – och i behov av särskilt stöd har liknande åsikter om vad som kännetecknar en bra lärare. Samtliga elever menar att en bra lärare har goda ämneskunskaper och undervisningsskicklighet. De skillnader som kan ses är att elever i behov av särskilt stöd värdesätter den personliga relationen och kontakten till läraren högre än elever utan behov av särskilt stöd. I studien framkommer det att flickor och pojkar till viss del värdesätter olika egenskaper hos en lärare.

<p>Vi har gjort en undersökning på hur klasslärare upptäcker och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med undersökningen är att fördjupa kunskapen i hur klasslärare i den första läs- och skrivinlärningen upptäcker och hjälper elever med dessa problem. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 4 klasslärare som arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurserna 1-3.</p><p>Resultatet visar på att klasslärare anser sig lätt upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation och kartläggning. Deras roll som lärare och deras kompetens spelar en stor roll för att de ska kunna möta dessa elevers svårigheter. Datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen och mycket eget tillverkat material som anpassas efter varje individ.</p>

I denna studie undersöks hur sex lärare i svenska på högstadiet arbetar med att utveckla elevers samarbetsförmåga. Då denna förmåga inte betygsätts men poängteras som viktig i läroplanerna är det av vikt att se hur arbetet med förmågan fortgår. Resultaten har fåtts fram genom kvalitativa intervjuer. De har sedan analyserats med hjälp av Meads responsteori samt Lewins fält- och kanalteori. I resultatet framkommer att lärarna anser ett givande och tagande, samt en förståelse för att flera är smartare än en, som viktiga aspekter av samarbete. Lärarnas metoder för att få eleverna att samarbeta skiljer sig åt, men de anser alla en god samarbetsförmåga vara av stor betydelse. Tidsbrist och press att betygsätta pekas ut som hindrande faktorer för att göra det som önskas i fråga om samarbete, både med kollegor och eleverna emellan. Slutsatsen som dras är att lärarna behöver få mer tid att arbeta med samarbetsförmåga, antingen i lärarutbildningen eller i deras dagliga verksamhet. Om denna tid inte avsätts signaleras till både lärare och elever att förmågan inte är av lika stor vikt som andra aspekter av undervisningen. Då förmågan poängteras som avgörande för framgång och välmående av både EU, tidigare forskning, läroplaner och informanterna, är det av största vikt att lärarna får denna tid.

Studiens syfte är att undersöka ett antal gymnasielärares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i ämnet historia. Studien har tre frågeställningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifrån gymnasielärarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner. Metoden för studiens insamling av empiri är kvalitativa öppna intervjuer. I studien har fyra gymnasielärare som undervisar i ämnet historia intervjuats. Resultatet visar på att gymnasielärarnas upplevelse av planeringsarbetet sker i relation till deras andra arbetsuppfter. I gymnasielärarnas upplevelser av planeringsarbetet sker det en koppling till deras yrkesmässiga erfarenhet. Planeringsarbetet visar sig vara beroende av förhållandet av hur många år man har arbetat som lärare och på så vis hur mycket erfarenhet man har som man kan basera sin planering på. Centralt för lärarnas upplevelser av planeringsarbetet är att de beskriver det i ett motsatsförhållande, så som roligt, kreativt, stressigt och krävande. Planeringsarbetets didaktiska aspekter framkommer i tre stadier av planeringens process, nämligen helhetsplanering, momentplanering och lektionsplanering. I helhetsplaneringen beslutar lärarna om ”vad” som ska undervisas och ”när” det ska undervisas. I momentplaneringen framkommer didaktiska aspekter som syfte, centralt innehåll, metod och elevernas förmågor. I lektionsplaneringen sker en avvägning mellan lärarens ledning och elevens aktivitet. Gymnasielärarnas attityder om planeringsarbetet visar tendenser till att sätta undervisningsämnet i fokus, varav lärarrollen är central för planeringens utformning och elevrollens inverkan på planeringen visar sig komma till uttryck i val av metod. I diskussionen framkommer kreativiteten, tiden med intensifieringstesen och erfarenheten som bygger upp ett professionellt kapital hos läraren, som centrala faktorer som påverkar gymnasielärarnas upplevelser av planeringsarbetet. Planeringsarbetet är till stor del en olinjär process. Planeringsprocessen karaktäriseras av flexibilitet, samt tankar om dåtid, nutid och framtid. I gymnasielärarnas planeringsarbete framkommer den essentialistiska utbildningstraditionen.

I denna uppsats undersöks olika aspekter av lärarens erfarenheter av att arbeta med elever som lider av psykisk ohälsa. Lämplig pedagogisk teori till denna undersökes blev KASAM.  Metoden som användes var kvalitativ intervju där fem lärare berättade om deras erfarenheter kring bemötande och arbete med elever som lider av psykisk ohälsa. Det visade sig att lärarna saknade den önskade kompetensen som de menar behövs i sin yrkesroll, som idag inte längre bara innebär att undervisa.