Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjälpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån ett lärarperspektiv ge inblick i vad forskningen säger om vilka kunskaper som är lämpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna användas så effektivt som möjligt i matematikundervisningen. Frågeställningarna behandlar lärares kunskapsbehov, vilka faktorer som påverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lärarens roll förändras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor. Litteraturstudiens resultat visar att en grundläggande kompetens inom IKT underlättar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men är även en förutsättning för en lyckad vidareutbildning inom området. Lärare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebär och hur detta kan förverkligas med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. Här är lärarens egen inställning avgörande för att en förändring av pedagogiken ska kunna ske. Vid en satsning på interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen. Utbildningen bör påbörjas gemensamt men anpassas sedan utefter de olika förkunskaper och behov som lärare har. För att introduktionen ska bli lyckad behöver den vara långsiktig och ge möjlighet för lärare att utveckla den egna färdigheten i användningen av interaktiva skrivtavlor. Den interaktiva skrivtavlan kan under rätt förutsättningar vara en hjälp i att främja en mer interaktiv undervisning där elevers lärande hamnar i centrum och läraren intar rollen som handledare, coach eller samtalsledare.

The aim of this Master thesis is, from a sociocultural perspective, to investigate the views the teaching librarians at Södertörn University Library (SHB) have on learning, information literacy, and their own pedagogical role, and how their views affect user education and their ideas about the future of user education.The research questions used were: How do the teaching librarians view learning? How is this view reflected in their work with user education? How do the teaching librarians envisage user education in the future, and how do they work to reach that goal?Five semi-structured interviews were conducted with the teaching librarians at SHB. The interviews were then analysed using qualitative content analysis.The results of the study show that the teaching librarians at SHB share a sociocultural view on learning, and take a communicative oriented approach to user education. They believe that communication and interaction support learning, and in the classroom they stimulate discussions both between librarian and student, and between the students themselves. In the future, they hope for improved collaboration between librarians and academic staff, and that user education will become a natural element of the curriculum. / Program: Bibliotekarie

I den här studien undersöktes hur Skolverkets stödmaterial kan påverka lärares autonomi. I studiens teoretiavsnitt presenteras begreppet continuing professional development  (CPD) som handlar om den fortbildning lärare förväntas genomgå under sitt yrkesliv och hur CPD kan ses som ett sätt att styra lärares arbete. Skolverket anses vara en betrodd källa vid val av fortbildning. I avsnittet behandlas även vad autonomi innebär för lärare. Studiens empiriska material bestod av fyra av Skolverkets stödmaterial i undervisningen. Det analytiska verktyg som användes för att kunna undersöka stödmaterialens påverkan på autonomin baserades på LaCoes (2008, s. 39) sex dimensioner av den individuella autonomin. I studiens forskningsöversikt presenteras ett urval av den forskning som genomförts rörande styrningen och olika faktorer som kan påverka styrningen av den svenska skolan. I bakgrunden presenteras den Tillitsdelegation som Regeringen tillsatte år 2016 för att undersöka hur styrningen av bland annat skolan kan förbättras och hur reformerna påverkat hur styrningen av skolan sett ut. Studiens resultat visade att lärares autonomi kan påverkas av innehållet i stödmaterialen och att stödmaterialen kan anses styrande. Analysen av empirin visar även att det finns detaljstyrning i materialens innehåll som liknar en regelstyrning.

<p>Intervjustudien i denna c-uppsats omfattar tre kvalitativa gruppintervjuer med elever som går i låg- mellan- och högstadiet på två olika skolor. Syftet med denna c-uppsats har varit att synliggöra elevernas tankar kring vad som kännetecknar en bra lärare. En kort historisk tillbakablick över lärarrollen tillför förståelse för hur den sett ut genom tiderna. Litteraturgenomgången behandlar olika delar av lärarrollen. I den teoretiska ansatsen tittar vi på hur olika teoretiker ser på barnperspektiv samt ett kort avsnitt om sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att enligt eleverna finns det många olika egenskaper som utgör en bra lärare. Ett viktigt delresultat som handlar om stress tog eleverna själva upp. Detta fick oss att fundera vidare hur detta kan vara relevant när vi pratade om bra lärare. I analysen och diskussionen har vi bland annat problematiserat hur komplext läraryrket är med den sociala delen samtidigt som läraren ska vara en duktig ämneslärare.</p>

<p>Mot bakgrund av datorns och ITs historia både i allmänhet och i skolan i synnerhet, är syftet med detta arbete att ge en bild av hur lärare uppfattar IT i skolan. Frågeställningar som behandlas är vilka mål lärarna har med datorundervisningen och vilka skäl de har att använda IT eller inte använda IT i undervisningen och om detta påverkat lärarrollen och lärandet. I arbetet ingår en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex lärare verksamma i årskurserna 4-6. Huvudresultaten är att det finns två olika mål med datorundervisningen, ett där själva hanteringen av maskinen är det viktigaste och ett där målet är att göra datorn till ett hjälpmedel för eleven. Lärarnas huvudskäl till datoranvändning är att ge alla elever samma bas att stå på och det starkaste skälet till att inte använda datorn är att det är svårt organisatoriskt. De tillfrågade lärarna säger att det är svårt att se en förändring i lärandet men tycker sig se att eleverna blir mer motiverade. Förändringen av lärarrollen har de tillfrågad lärarna inte reflekterat över men några anser att de blivit mer undersökande och att de har ett öppnare arbetssätt</p>

<p>Aktuell studie bygger på resultat från en enkätstudie bland 127 språkelever på en gymnasieskola i Västsverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers värderingar av språklärarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhållande till pedagogisk- och ämneskompetens. Studien undersöker även skillnader i värderingar mellan flickor och pojkar på gymnasienivå. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie värderar lägst är lärarens sociala kompetens och den som värderas högst är den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor värderar samtliga kategorier högre än vad pojkarna gör.</p>

<p>Syftet med arbetet var att undersöka klassrumsklimatet i en klass där det uttalat arbetades för att stärka kamratandan med bland annat social och emotionell träning (SET) och andra gruppstärkande övningar. Undersökningen har gjorts genom en enkät till klassen, en intervju med läraren och en observation av klassen under en skoldag. Resultatet visade att gruppen påverkades av många olika faktorer som gruppstorlek, känslan av trygghet och också rollerna hade betydelse för klassrumsklimatet. Demokratin i klassrummet bidrog till att eleverna vågade och lärde sig ta ansvar. Den fysiska klassrumsmiljön hade också inverkan på klimatet och förutom SET arbetade läraren även med olika former av samtal och en del massage.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att analysera hur lärare säger att de upplever den socio-emotionella dimensionen och den administrativa dimensionen av sitt arbete. Vi gör detta genom att intervjua tio lärare på gymnasiet. Vi använder oss av en indirekt, lågstrukturerad metod för att låta intervjupersonerna formulera sig så fritt som möjligt. I skolan möts människor med olika bakgrund, olika värderingar, olika mål i livet och människor i olika åldrar. Skolan är en plats fylld av mänskligt utbyte, konflikter och ständiga förändringar. I samband med införandet av Läroplan för det Obligatoriska skolväsendet (LpO94) skedde en decentralisering av skolan som kom att starkt påverka lärares arbete. Lärare upplever att arbetsbördan stadigt har ökat och att de har allt mindre inflytande över sitt arbete. De har svårt att ta till sig och genomföra förändringar trots att de i intervjuerna uppger att de hade velat förändra mer. Vi har funnit att lärares ålder spelar roll för hur de upplever olika delar av sitt arbete, vilken livsfas lärare befinner sig i har betydelse för hur de pratar om och agerar i olika situationer. Det finns ett starkt behov hos människor att känna sig sedda och behövda. Detta i kombination med att lärare inte alltid förstår syftet med alla sina arbetsuppgifter gör att de prioriterar bort vissa uppgifter till förmån för andra. Märkligt nog prioriterar de bort det som de anser vara sitt egentliga arbete till förmån för arbetsuppgifter som de anser är tråkiga. Arbetet ger även en översikt över tidigare forskning om lärares arbetssituation.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Ur ett elevperspektiv belyser uppsatsen frågan vad en ”bra” lärare är. Elevers åsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmåga, social förmåga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas också. Detta görs via en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsen diskuterar även egenskaperna i relation till vad elever behöver för att klara av sin skolgång och stå rustade mot arbetsmarknaden efter sin skolgång.</p><p>Tidigare forskning pekar på att undervisning som görs meningsfull innebär att lärare inneharen pedagogisk förmåga. Lärare har social förmåga när det finns ett positivt samspel mellan lärare och elev och när elever blir bekräftade. Ledarskap innebär ett ansvarstagande från både lärare och elevers håll. Organiserad undervisning, tydlighet och när elever får vara med och bestämma betyder också att ett gott ledarskap finns hos läraren. Positiv effekt på inlärningen ges vid varierande undervisning, vilket ingår i både pedagogisk förmåga, social förmåga ochledarskap. Resultat pekar på att elever anser pedagogisk förmåga, social förmåga och ledarskap varaviktiga egenskaper för en ”bra” lärare.</p><p>Resultat visar också att elever anser sig möta dettarelativt ofta, dock i mindre utsträckning än vad de anser det vara viktigt.</p><p><strong>Ämnesord</strong>: pedagogisk förmåga, social förmåga, ledarskap, meningsfullhet, samspel,varierande undervisning, viktigt, möter, arbetsmarknaden.</p>

Mot bakgrund av datorns och ITs historia både i allmänhet och i skolan i synnerhet, är syftet med detta arbete att ge en bild av hur lärare uppfattar IT i skolan. Frågeställningar som behandlas är vilka mål lärarna har med datorundervisningen och vilka skäl de har att använda IT eller inte använda IT i undervisningen och om detta påverkat lärarrollen och lärandet. I arbetet ingår en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex lärare verksamma i årskurserna 4-6. Huvudresultaten är att det finns två olika mål med datorundervisningen, ett där själva hanteringen av maskinen är det viktigaste och ett där målet är att göra datorn till ett hjälpmedel för eleven. Lärarnas huvudskäl till datoranvändning är att ge alla elever samma bas att stå på och det starkaste skälet till att inte använda datorn är att det är svårt organisatoriskt. De tillfrågade lärarna säger att det är svårt att se en förändring i lärandet men tycker sig se att eleverna blir mer motiverade. Förändringen av lärarrollen har de tillfrågad lärarna inte reflekterat över men några anser att de blivit mer undersökande och att de har ett öppnare arbetssätt