<p>Examensarbete 15 poäng</p><p>i lärarutbildningen</p><p>höstterminen 2007</p><p>Sammanfattning</p><p>Författare: Robert Grandén</p><p>”Man är trygg här på nåt sätt”</p><p>En fallstudie om gymnasieskolans individuella program.</p><p>”You feel secure here in some kind of way”</p><p>A study about the individual program in high school.</p><p>Antal sidor: 35</p><p>Mitt ämnesval tog sin bakgrund i att jag arbetat fem år som högstadielärare och var nyfiken på vad som händer med de elever som inte tar sig in på ett nationellt gymnasieprogram. Den heta debatt som pågår om det individuella programmets vara eller inte vara var ännu ett skäl för mig att lyfta ämnet. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det individuella programmet hade en större betydelse för eleverna som gick där än att bara läsa upp sina betyg. Jag ville även undersöka vad dessa elever hade för erfarenhet av sina tre år på högstadiet samt hur lärarna på det individuella programmet såg på sin lärarroll. Metodvalet för min undersökning var kvalitativ och bestod i semistrukturerade intervjuer med fyra elever och två lärare. Det resultat som studien kom fram till visade att eleverna hade en negativ bild av sin tid på högstadiet och att det individuella programmet erbjöd dem en positivare skolupplevelse.</p>

<p>I denna studie undersöks hur verksamma pedagoger reflekterar över sin matematikundervisning, vilka förutsättningar som finns samt hur de går tillväga för att utveckla densamma. Arbetet utgår från en inriktning sett utifrån pedagogens perspektiv. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts på verksamma pedagoger, som arbetar med elever i de tidiga skolåren, i klassrums- respektive lärarrumsmiljö. Empirin analyseras med utgångspunkt i teorierna kring deltagande målstyrning samt den reflekterande praktikern. Resultatet visar på att pedagogerna föregår med gott exempel när det gäller att reflektera, utvärdera samt utveckla sin matematikundervisning. Slutsatsen är att man som pedagog hela tiden måste tänka om och kring sin matematikundervisning för att inte köra fast i, enligt sig själv, välfungerande metoder utan att även våga prova andra samt nya vägar. Detta för att hålla lärarprofessionen levande.</p>

The aim of this study was to examine how four teachers in Swedish ground school (age 2-3) is working with mathematics, both how the teachers is reflecting on there own role in the students motivation and how the teachers is planning and executing their mathlessons. The methods to find out how the teachers did this in this study was via interview and taking notes on one of their lessons. The study shows that the teachers who participated in this study was well learned and upgraded to the literature how to motivate students in maths. The teachers had also a great knowledge about their own leadership and the effects of that on their students.

Lärare har idag ansvaret för granskningen av de läroböcker som används i undervisningen, samtidigt som styrningen av skolan utgörs av ett ramverk av olika faktorer vilka påverkar undervisningssituationen. Syftet med studien är att skildra lärares val och användning av läroböcker i svenskundervisning för årskurs 4–6. Studien har skett genom en enkätundersökning med 175 verksamma svensklärare i aktuella årskurser. Resultatet visar att läroboken har en fortsatt central ställning i undervisningen då den används kontinuerligt av lärarna. Hur läroboken används beror i stor del på lärarens egen pedagogiska grundsyn, dock uppvisar lärarna en varierad användning av läroböcker snarare än en konstant. När det kommer till valet av läroböcker har politiska och administrativa ramfaktorer en påverkan. Trots det upplever lärarna en hög autonomi i sitt val av läroböcker och valet påverkas snarare av faktorer som de själva anser viktiga vid användandet av läroboken i sin undervisning. Slutligen visar studien att det även finns ämnesspecifika behov för svenskämnet som har betydelse för lärares användning av läroböcker.

Samhället i stort liksom skolan påverkas av den snabba digitaliseringen. Den digitala tekniken skapar nya pedagogiska möjligheter och utmaningar. Digitaliseringen förändrar lärandet i skolan både för elever och personal, både hur vi samtalar och söker lärdom. Vi ser en lärarroll i förändring. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar lärare, speciallärare och specialpedagoger på lågstadiet har kring digitala verktyg i matematik. Vi har genomfört tio intervjuer med lärare, speciallärare och specialpedagoger. Resultatet visar att det finns både positiva aspekter som att de digitala verktygen underlättar för inkludering, att elevernas motivation ökar eller att det är lättare att åskådliggöra undervisningsstoff liksom negativa aspekter som att det gör eleverna mer isolerade, det blir mindre tid till gemensamma diskussioner och mer tid som får läggas på att lösa tekniska problem. Slutsatsen blir ändå att de digitala verktygen, beroende på hur de används, kan gynna interaktion med artefakten eller andra människor via olika nätverk eller diskussioner vilket är viktigt för lärandet enligt den sociokulturella teorin. Det handlar dock mycket om att läraren får en förändrad roll och att lärarna behöver få fortbildning kring hur de kan använda sig av verktygen på bästa sätt.

Arbetet är en studie som syftar till att ta reda på om det finns skillnader i lärares definitioner på vad ett laborativt arbetssätt är samt hur elevers förmågor och attityder påverkas av det arbetssätt de undervisas med. Undersökningen utfördes i två klasser, den ena klassen arbetade mer traditionellt med problemlösning medan den andra klassen arbetade med nästan samma innehåll laborativt. Arbetet inleddes med en test för att ta reda på elevernas kunskaper i problemlösning. Efter den första testen fortsatte de båda grupperna med att arbeta i fyra veckor på vart sitt sätt med problemlösning. Under tiden genomfördes ett antal intervjuer med både lärare och elever. Studien avslutades med en annan test som hade samma innehåll och ungefär samma svårighetsgrad. De tydliga skillnaderna mellan de två elevgrupperna, när det gäller förståelse, kunskaper och attityder gav mig en bekräftelse på vikten av det laborativa arbetssättet i matematikundervisningen.

Syftet med detta examensarbete är att uppmärksamma och analysera ledarskapets betydelse för hur en skolklass fungerar. Det finns givetvis flera olika ledarstilar inom skolan såväl som inom till exempel idrottsrörelsen. Hur skiljer sig ledaregenskaperna mellan lärare och idrottsledare och vilken syn har de båda grupperna på sina respektive ledarroller? Att betingelserna är olika måste vi beakta. %09Mina frågeställningar är följande: %B7%09Hur upplever dagens gymnasielärare sin ledarroll och hur fungerar de som ledare? %B7%09Vilka likheter och skillnader finns det i synen på den egna ledarrollen mellan gymnasielärare och idrottsledare och hur de fungerar i denna ledarroll? %09Frågorna som jag ställde till lärare respektive idrottsledare fanns på två olika enkäter med vardera ett tjugotal frågor. %09Resultatet från lärar- och idrottsledarenkäterna redovisas parallellt, indelat i fyra avdelningar. %09Lärarna är något otydliga i sina ledarroller. Detta påstående tror jag hänger samman med att deras relation till eleverna inte är så personlig som den hade kunnat vara. Hälften av lärarna vill också utveckla sin ledarroll till att bli mer tydlig. %09Idrottsledarna är tydligare i sina ledarroller. Tyvärr blir ledarrollen kanske lite för tydlig och mindre demokratisk än vad som kan önskas. Idrottsledarna har vidare en mer personlig relation till de ungdomar som de jobbar med. %09De slutsatser jag drar av allt detta är att lärare behöver en mer tydlig ledarroll för att kunna möjliggöra en bättre kontakt med sina elever. En ledarskapsutbildning bör utgöra en stor del av lärarutbildningen. I en sådan kan givetvis alternativa metoder visas men med betoning på att tydliggöra och öka tryggheten i ledarrollen. Dessutom anser jag att styrdokumenten bör behandla begreppet demokrati på ett sätt så att lärarna samtidigt som de jobbar demokratiskt vågar vara ledare för klassen.

Detta är en ”reseskildring”. Berättelsen handlar om min utveckling till pedagogisk process-hjälpare och lärarutbildare. Textarten är Husserlskt egologisk och pragmatisk. Min didaktik och roll som lärare har sitt rotsystem bl.a. i några skolforskningsprojekt. Det började med en forskarroll som deltagande observatör, en god grund för att bli en reflekterande praktiker; en observerande deltagare. I andra projekt var min roll aktionsforskarens, en god jordmån för läraren som handledare. Jag funderar över empati och makt, om vår skola som vår största friskvårdsinrättning. Jag förvånas över att lärares examensarbeten inte oftare bottnar i just den reflekterande praktikerns perspektiv, att den subjektivt levda lärarerfarenheten ännu inte kommer till uttryck i berättande texter. Det känns viktigt att studenternas röster blir synliga. Mina lärarstudenter saknar sådana texter, säjer dom. Därför skrev jag.

Musik-lärare eller musik-lärare? Hur några musiklärare ser på sin yrkesroll skildrar yrkessocialisationen inom musikläraryrket idag. Syftet är att ta reda på vilka motiv som kan ligga till grund att välja musikläraryrket och vilken kompetens som anses viktig i rollen som musiklärare. Därför har jag frågat några musiklärare hur de ser på sitt yrkesval, sin yrkesroll samt hur de ser på relationen mellan att vara musiklärare och musiker. Metoden har varit att genomföra kvalitativa, halvstrukturerade djupintervjuer vilket utgör det empiriska materialet i detta arbete. Med en abduktiv ansats som vetenskaplig metod har jag låtit min empiri samspela med tidigare forskning, där jag utgått från framförallt Christer Bouijs studier om musiklärare. Med hjälp utav Boujis tankar om olika lärarkategorier samt den franske kultursociologen Pierre Bourdieus utbildningssociologiska begrepp habitus, status och kulturellt kapital har jag analyserat min empiri. Resultatet visar att konflikter kan finnas i relationen mellan musiklärarrollen och musikerrollen. Det som studeras och diskuteras är orsaken till konflikten samt hur musiklärarna i studien löser en eventuell konflikt mellan sina två yrkesroller.

<p>Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lärare känner frustration över att de ägnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lärarna var osäkra på sina befogenheter och ansåg sig inte ha fått utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. Syftet med undersökningen blev därför att få en bild av hur lärare ser på arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i ämnet för att se vilka metoder och arbetssätt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att få mer personliga svar och åsikter från de deltagande lärarna. Därefter genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer där var och en av respondenterna redogjorde för sin syn utifrån en i förväg utdelad intervjuguide som innehöll frågor rörande konflikthantering. De intervjuade lärarna i studien förklarar det ökade behovet av tid för konflikthantering med ett ökat socialt ansvar som förväntas av lärare. Lärarna upplever att deras roll som lärare förändrats mycket. Respondenterna berättar även att de inte fått någon utbildning i konflikthantering i sin lärarutbildning. Några har genom fortbildning lärt sig metoder för att hantera konflikter medan övriga har lärt sig att hantera konflikter endast genom erfarenheter i arbetet som lärare.</p>