Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lärare känner frustration över att de ägnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lärarna var osäkra på sina befogenheter och ansåg sig inte ha fått utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. Syftet med undersökningen blev därför att få en bild av hur lärare ser på arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i ämnet för att se vilka metoder och arbetssätt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att få mer personliga svar och åsikter från de deltagande lärarna. Därefter genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer där var och en av respondenterna redogjorde för sin syn utifrån en i förväg utdelad intervjuguide som innehöll frågor rörande konflikthantering. De intervjuade lärarna i studien förklarar det ökade behovet av tid för konflikthantering med ett ökat socialt ansvar som förväntas av lärare. Lärarna upplever att deras roll som lärare förändrats mycket. Respondenterna berättar även att de inte fått någon utbildning i konflikthantering i sin lärarutbildning. Några har genom fortbildning lärt sig metoder för att hantera konflikter medan övriga har lärt sig att hantera konflikter endast genom erfarenheter i arbetet som lärare.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. Två av dessa var lärare i den svenska grundskolan och de andra två från den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrån att få den information som behövdes samt för att få svar på de olika aspekter studiens frågeställningar kräver. Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare tänker kring elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile. Frågeställningarna är om vad grundskolelärarna talar om att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av särskilt stöd får hjälp i Sverige och Chile? På vilket sätt i sånt fall, enligt grundskolelärarna? Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelärare tänker kring i att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile. Slutsatsen i undersökningen är de grundläggande arbetsvillkor som de olika lärarkategorierna arbetar under utmärker deras arbete med elever i behov av särskilt stöd. Svenska lärarna undervisar omkring 25 elever på grundskolan och har tillgång till en speciallärare. Dock otillräckligt enligt, de svenska lärarna. De chilenska lärarnas klasser omfattar cirka 40 elever, som dock är uppdelade på två omgångar. De har begränsad tillgång till speciallärare, endast tre elever per klass får specialundervisning och det är bara läs- och skriv- undervisning som ges.

Syftet med vår studie är att jämföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förändringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas på ett socialhistoriskt perspektiv, där idrottslärares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 åren. Studien är därmed avgränsad till ett lärarperspektiv. Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för de historiska förändringsprocesser som sker i samhällen och så även i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fått för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lärarrollen med fokus på ämnet idrott och hälsa är vårt undersökningsområde. Inför vårt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förståelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hälsas undervisning. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, då vi använt oss av öppna intervjuer. Urvalet har varit fyra lärare på två olika skolor. Vår teoretiska bakgrund behandlar begreppen normativ nivå som styrdokument och den praktiska nivån som skolans verksamhet med områden kring idrottsundervisningen och lärarrollen under förändring. I resultaten har vi fått fram att samverkan har skett tidigare i Lgr 80 men med Lpo 94 ökade den radikalt då det upprättades arbets- och ämneslag. Tid till ämnet idrott och hälsa har minskat men fler arbetsuppgifter har tillkommit för så som mer dokumentation, betygssamtal, sociala kontakten med elever och föräldrar. Lärarrollen och idrottsundervisningen har på så vis förändrats under denna tidsperiod. Resultaten av vår intervjustudie har visat att lärarna ansåg att det har blivit definitivt sämre efter att skolor decentraliserades från statligt till kommunalt ansvar. Ekonomiska resurser är det som styr och det är färre anställda lärare mot elevantal idag efter kommunaliseringen. Lärarna upplever problematik med kursplanens betygskriterier som är både svårtolkade men även svåra att uppnå för elever. Det har visat sig att lärarkåren fick väldigt lite fortbildning innan reformen 94 som gjorde att alla tolkade läroplanen olika. Lärarna uppnår goda resultat med eleverna i sin undervisning med liten marginal och det beror på god organisation och samverkan idrottslärare emellan.

The Democratic Republic of the Congo is one of the least developed countries in the world and its school system needs to be improved. The aim of this research is to find out what the Congolese state expects from language teaching (French and English), how this is described in the curriculum, and whether this differs from the curriculum of a more developed country, such as Sweden. Through a content analysis, the language view, the role of the teacher and views of pupil participation are investigated. The Swedish curriculum and the Congolese programme of French show similarities by communicative and constructivist views, while the Congolese programme of English demonstrates behaviouristic features. This study can serve as an example of how the language context, i.e., second language v. foreign language, as well as the national culture, influence the curriculum. / Demokratiska republiken Kongo är ett av världens minst utvecklade länder och dess skolsystem är i behov av en förbättring. Språk är en viktig del i utvecklingen av landet. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad den kongolesiska staten förväntar sig av sin språkundervisning, hur den beskrivs i styrdokument samt om den skiljer sig från läroplanen i ett mer utvecklat land som Sverige. Genom en kvalitativ innehållsanalys har uppfattningar om uppsatsens teman; språksyn, lärarens roll och elevdeltagande, hittats. Materialet som analyserats är den kongolesiska skolans program för franska och engelska, samt den svenska läroplanen inklusive kursplanerna för franska och engelska. Analysen avser de första åren i den kongolesiska sekundärskolan och det svenska högstadiet, vilka motsvarar varandra när det gäller elevernas ålder. Skillnaden i DR Kongo mellan andraspråk (franska) och främmande språk (engelska) berörs.Den svenska läroplanen samt det kongolesiska programmet för franska visar många likheter genom att lyfta fram kommunikativa och konstruktivistiska perspektiv. Det kongolesiska programmet för engelska har däremot behavioristiska drag. Lärarens olika roller och hur elevdeltagande lyfts fram förstärker dessa språksyner. De två kongolesiska programmen liknar dock varandra när det gäller synen på hur läraren ska behandla språkliga fel i klassrummet. Studien kan ses som ett exempel på hur språkkontexten, d.v.s. andraspråk och främmande språk, likväl som den nationella kulturen påverkar läroplaner.

<p>Syftet med vår studie är att jämföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förändringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas på ett socialhistoriskt perspektiv, där idrottslärares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 åren. Studien är därmed avgränsad till ett lärarperspektiv.</p><p>Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för de historiska förändringsprocesser som sker i samhällen och så även i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fått för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lärarrollen med fokus på ämnet idrott och hälsa är vårt undersökningsområde. Inför vårt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förståelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hälsas undervisning.</p><p>Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, då vi använt oss av öppna intervjuer. Urvalet har varit fyra lärare på två olika skolor.</p><p>Vår teoretiska bakgrund behandlar begreppen normativ nivå som styrdokument och den praktiska nivån som skolans verksamhet med områden kring idrottsundervisningen och lärarrollen under förändring.</p><p>I resultaten har vi fått fram att samverkan har skett tidigare i Lgr 80 men med Lpo 94 ökade den radikalt då det upprättades arbets- och ämneslag. Tid till ämnet idrott och hälsa har minskat men fler arbetsuppgifter har tillkommit för så som mer dokumentation, betygssamtal, sociala kontakten med elever och föräldrar. Lärarrollen och idrottsundervisningen har på så vis förändrats under denna tidsperiod.</p><p>Resultaten av vår intervjustudie har visat att lärarna ansåg att det har blivit definitivt sämre efter att skolor decentraliserades från statligt till kommunalt ansvar. Ekonomiska resurser är det som styr och det är färre anställda lärare mot elevantal idag efter kommunaliseringen. Lärarna upplever problematik med kursplanens betygskriterier som är både svårtolkade men även svåra att uppnå för elever. Det har visat sig att lärarkåren fick väldigt lite fortbildning innan reformen 94 som gjorde att alla tolkade läroplanen olika. Lärarna uppnår goda resultat med eleverna i sin undervisning med liten marginal och det beror på god organisation och samverkan idrottslärare emellan.</p>

The intention of this study is to find out how the English subject takes form and develops in the early years in school related to the curriculum, teachers, teaching material, students and parents. The methods of the survey have been classroom observations, teacher interviews, textbook analysis and a parents´ questionnaire. The findings of this study are that the knowledge of the teacher in and about the English subject can have effect on how the English subject will be presented to the students during the English lessons and the amount of the students oral production of the target language seem to depended on how much the teacher uses the target language in the classroom. The contents of the English lessons was overall structured by the curriculum. The parents and their interest in their children´s education seem to have had an impact on how much focus the English language get. Parents also seemed to have an influence on the contents of the English subject.

Traditionally the nation of individualization is being used to signify a pedagogical method, where teachers differentiate tasks and work load among students, based on their interests and abilities. Such conceptions, turning individualization into a matter of instruction adapted to individual students, however, provide a very narrow and restricting perspective. In this thesis I therefore approach the issue of individualization from quite a different angle. In my view, arriving at a more basic conception of individualization implies that you have to pose the general questions of what is an individual and what kind of change processes increased individualization would refer to. At the background of this ambition, the thesis contains two sections taking on the charader of conceptual investigation, and one section where the results of the theoretical work is confronted with empirical material based on classroom observations. In the first section I take a point of departure in the works of Norbert Elias and Lorentz Lyttkens, providing an extensive historical account of how people, from the Middle Ages to the Industrial Society, have become increasingly individualized in various respects. I conclude my analysis in this section by proposing a definition of what is an individualized person, pointing at the capacity of individuals to conceive of themselves as autonomous subjects with the ability to consciously reflect on their interaction with their environment. Individualization in such a context refers to people transcending their immediate circumstances, extending their horizon of understanding and action repertoire, etc. In a sense they thus both step out of and remain in their community. In the second section I return to the school context by connecting the above conclusions to the itleas of John Dewey and Lev Vygotskij. As a result a model recognising differendeacher-student relations that might contribute to individualization, is suggested. Finally this model is applied to four case studies of classroom practices. As it appears, the conceptual framework developed is helpful in identifying different kinds of structures and processes that further the students experiences of themselves as individualized persons.

Jag har velat ta reda på hur det är att arbeta med det naturvetenskapliga ämnet väder medåttaåringar. Mina utgångspunkter har varit teorier om lärande, experimentets roll för lärandeoch lärarens roll för lärandet. Den tematiska arbetsformen har bildat ramen för undersökningom hur barn lär om väder.Jag har intervjuat eleverna i smågrupper och det har kommit fram intressanta reflektioner fråneleverna. Eleverna har uttryckt att de har lärt sig nya saker om väder. De har också uttryckt attgamla föreställningar har förändrats. Det finns en utbredd rädsla och forskningen är eftersattkring barns lärande om naturvetenskap. Jag har i min undersökning upplevt att åttaåringar kanförstå komplexa väderfenomen, med hjälp av olika pedagogiska inlärningsstilar .

Inom skolans värld innefattar lärarprofessionen en lång rad av olika uppgifter. Att leda och organisera skolklasser, att hantera frågor om disciplin och att ha omsorg om eleverna. Dessa uppgifter kräver planering, kontroll och motivering (Stensmo, 2000:9). Dock menar Bergem (2000:83) att respekten för läraren som offentlig person har minskat. Detta pekar på att bemötandet mot läraren som profession har förändrats. Därför är det av intresse att i denna studie titta på lärarens roll i klassrummet med inriktning på bemötande, ansvar och makt. Studien är en jämförande studie mellan en klass i England och en klass i Sverige. Genom observationer och intervjuer av klasslärarna och en elev i respektive klass har studien genomförts. Åldersgruppen i båda ländernas klasser var sex- och sjuåringar och bestod av 18/19 elever. Frågeställningen som ligger till grund för arbetet är följande: Vilka är skillnaderna och olikheterna i lärarens roll mellan en klass i Södra Sverige och en klass i Norra England? Hur ter sig lärarrollen utifrån begreppen bemötande, ansvar och makt? Framförallt behandlas i analysdelen lärarens roll som lärare och ledare i klassrummet och dess möte med sina elever. Vi kan även i tidigare forskning läsa om tre olika typer av ledarstilar. Den auktoritäre ledaren, den demokratiske ledaren och den ”låt-gå-mässige” ledaren. Ett försök har gjorts i analysdelen att koppla ihop de observerade lärarna med någon av ledarstilarna och även visa på skillnader och likheter mellan de båda klasslärarna i de olika länderna. En slutsats som har gjorts är att den engelska läraren förefaller inneha makt i klassrummet bara genom att ha rollen som lärare, till skillnad från läraren i Sverige som får kämpa mer för att få elevernas förtroende och på så vis förvärva makten. Däremot är den svenska läraren väl medveten om sin makt som lärare till skillnad från den engelska läraren som inte verkar fullt lika medveten.

Den ändrade synen på lärarrollen i samhället skapar andra förväntningar på lärarens kompetens. Syftet med undersökningen är att ge insikter om elevers förväntningar gällande kompetensen hos lärare. Undersökningens fokus ligger på hur elever värderar vikten av social kompetens hos matematiklärare jämfört med ämneskompetens och bedömningskompetens. Enligt vår uppfattning finns det begränsad forskning rörande elevers syn på lärares kompetens. Vi valde därför att genomföra en enkätundersökning på två skolor i en storstad med flera etniciteter representerade. Resultatet visar att ämneskompetensen värderas högst av eleverna i undersökningen. Betydelsen av lärarens bedömningskompetens framstår också som viktig. Trots att den sociala kompetensen värderas lägst av eleverna i undersökningen utgör den en betydande faktor. Det framkom endast små skillnader avseende elevers genus och etnicitet. Genom elevers svar på enskilda frågor framkom det att lärarens sociala kompetens är av vikt i dagens skola.