Denna uppsats bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med fem informanter. Syftet med studien var att undersöka ett antal gymnasielärares syn på användning av läroboksmaterial och autentiskt material i deras engelskundervisning. Fyra av fem informanter i denna undersökning såg autenticitet som en aspekt av texten. Majoriteten av informanterna ansåg vidare att autentiska texter är skapade för andra sammanhang än undervisning. Samtliga informanter föredrog att arbeta med autentiska texter och majoriteten använde en större andel autentiska texter än lärobokstexter samt ansåg att det autentiska materialet bättre förbereder elever för att läsa riktiga texter. Andra fördelar med det autentiska materialet är att det är på riktigt, intressant, roligt och motiverande. De informanter som använder läroboksmaterial gör detta för att tydliggöra undervisningen för svagare elever.

No description available.

The purpose of this paper is to investigate how Muslim as a citizen of society is produced in textbooks for social sciences at high school. This is done by analyzing the follow-up issues that arise from subject focus, social science languages and knowledge phases. When the specific consequences of subject focus, social science language and knowledge phases work together, Östman creates discourse sentences, advanced and complex images of reality.The essence of the first question is what combinations of subjects, societal and knowledge phases are within. The study found four different discursive sentences: the Muslim threat to the western world, the Muslim - the one-dimensional Islamist, the Muslim-complex Islamist, the Muslim - a problem for the western world. The first two described the Muslim more or less as a threat to Western values through a homogeneous and one-dimensional description. The second question was to provide answers to the contexts of Muslims and Islamism. It turned out that Muslims and Islam only exist in contexts relating to fundamentalism, conflict, war and terrorism. The third question of the essay is what values are attributed to Muslims through the various petitions. The values attributed to Muslim social actors consisted of fundamentalist and antidemocratic Islamic values. The image of the Muslim citizen is negative. Muslims are attributed to the discourse sentences anti-democratic and Islamic values. Muslims and Islam are thus in conflict with the western world's democratic societies.

The aim of this study is to examine how textbooks in civic education prepares students to become active citizens. In this study six textbooks, either written for the theoretical track or the vocational track in upper secondary school, were examined using a qualitative text analysis. The aim of this study is to compare in which way the political system at the national and European level is described, how the books describe the democratic citizen, and lastly if there is any difference between the books written for the different tracks. To examine in which way the political systems are described the content were analyzed using the dimensions: polity, policy and politics. The second part of the theoretical framework consisted of three models of democracy, which were used to analyze how the books describe the democratic citizen. Results showed that the political systems were not described in the same way. The textbooks had more content about the Swedish national system in all of the content categories. However, no clear description of the democratic citizen was identified. Most of the content in the textbooks described the citizen as a person which votes in the elections or uses other actions to influences the politicians, but the textbooks also trained the students to take part in political discussions. Results also showed that the books written for the theoretical track overall had more political content and longer passages. Lastly they had more advanced questions for the students.

Den senaste forskningen inom pedagogik talar om vikten av autentisk undervisning i skolan. Autenticitet handlar bland annat om öppenhet och verklighetsanknytning i skolans uppgifter. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka autenticiteten gällande beskrivningen av argumenterande texters struktur i fyra läroböcker för ämnet svenska på gymnasiet.  Undersökningsmetoden har bestått i en kvalitativ tvåstegsundersökning som är förankrad i dels fyra läroböcker för svenska på gymnasiet, dels i åtta debattartiklar publicerade i etablerad media år 2016. Läroböckernas beskrivning av argumenterande text har jämförts mot publicerade debattartiklar. Resultatet visade en variation i hur den argumenterande textstrukturen och dess innehåll presenteras. Dock visade resultatet även att det fanns likheter mellan de fyra läroböckerna som inte stämde överens med debattartiklarnas struktur. Exempelvis beskrevs argumenterande text genomgående ha endast en tes, medan debattartiklarna innehöll flera teser. Läroböckernas autenticitet kan diskuteras utifrån flera dimensioner och de kan konstateras vara autentiska i olika hög grad.

Svensk grammatik och läroböcker har länge haft ett mycket nära förhållande. Hur läroböcker i svenska väljer att presentera grammatik blir därför en relevant faktor för svenska elevers grammatikkunskaper. Uppsatsens syfte är att synliggöra hur tre läroböcker i svenska för högstadiet, årskurs 8, har valt att förhålla sig till innehåll, disposition, exempel, uppgifter, grafisk utformning och texternas stil. I analysen av läroböckerna studeras även grammatikens utformning ur ett lärandeperspektiv – där huvudfrågan är om läroböckernas uppläggning och utformande mynnar ut i ett bestående lärande. Läroboksanalyserna inspireras av tidigare läroboksforskning genomförd av bland annat Ulla Ekvall, men även av skolgrammatikforskare som Bengt Brodow, Lena Boström och Gunlög Josefsson. De tre läroböckerna som analyseras är ESS i svenska för årskurs 8, Svenska i dag för samma årskurs och Portal Grundbok för årskurs 7–9. Uppsatsens resultat visar att läroböckerna i stor utsträckning har ett genomtänkt och anpassat innehåll med fungerande exempel och uppgifter. Ett meningsfullt lärande är alltså fullt möjligt med grammatikundervisning som har sin utgångspunkt i dessa tre läroböcker.

Ordkunskap är ett centralt begrepp för språkutveckling och inlärning inom andraspråksområdet. I denna studie analyseras provresultat i förhållande till informanternas förståelse av orden i en lärobokstext i ämnet etik på gymnasiets omvårdnadsprogram. Mitt syfte är att med fokus på ordkunskap försöka kartlägga några orsaker till varför vuxna andraspråkselever lyckas respektive misslyckas med ett etikprov. Mina metoder är både kvantitativa och kvalitativa och mitt material innefattar enkäter, självskattningar, provresultat och intervjuer samt en klassrumsobservation. Resultatet indikerar ett glapp mellan informanternas uppfattningar av sitt kunnande särskilt beträffande ordkunskap och det faktiska resultat som provet uppvisar. Informanter som misslyckades med etikprovet hade inte tillgång till det skolrelaterade språket utan endast till det vardagliga språket men de trodde själva att deras språkliga kunskaper var tillräckliga.

This essay compares two series of RE-textbooks written for secondary school students in Finland and Sweden. The aim of the essay is to come to a greater understanding of the similarities and differences between confession based and non-confessional religious education. The essay answers two questions, how Protestantism, Catholicism and Orthodox Christianity is represented in the books and how the different Christian churches are described in relation to the Finnish and Swedish society today. The results show that the Swedish textbook series describes the churches differently compared to each other, while the books from Finland portraits them in a more similar way. The Swedish books also focus more on secularism, and mediate a picture of the Swedish society today as non-religious. The Finnish textbooks present a picture of a society with a changing, not decreasing, religiosity.

Racism is a broad subject and can be discussed in many different contexts. Stemming from the view of the concept of racism presented by Jan Jämte, the aim of this research paper is to analyze how civics textbooks for children in grades 4-6 portray racism.  The research will be performed through the use of a discourse analysis with a ‘what’s the problem represented to be’ strategy. This will be done in order to draw a conclusion on how these textbooks problematize the concept of racism, what is left seen as being unproblematic and what potential effect these factors may have on the pupils. The results show that the textbooks produce a one-sided depiction where individual racism is given a predominant representation and structural racism is nearly completely overlooked. The textbooks do not use the word racism explicitly but instead problematize the concept in sections, where human rights and freedom of speech are discussed. The literature problematizes racism through a juristic perspective were racism is associated with judgements. By problematizing the concept of racism in this way, the student may not fully comprehend what racism is, which in turn creates a risk that they will reproduce racism unwillingly.

The aim of this study was to investigate how the view of colonialism, the colonialists, and thenative people in Swedish textbooks, has changed over the years. The study investigates, in aqualitative content analysis, three books from the early 20th century and four books from the early 21st century. The literature is analysed and compared with the aim of highlighting the changes and differences, as a pervading foundation. The theoretical aim of this study is made with the theory of “others” that has had a major impact on the idea of modern colonialism and imperialism. The study found that the older textbooks are written with a more “story telling” approach, basing the reflections of history upon single individuals, focusing on great stories and events. The more recent textbooks have a more analytical approach, raising the issues connected to thetopic of modern colonialization and reflecting over the changes in society it has resulted in. The conclusion is drawn that, in all textbooks, old as new, there is a clear division of “we” and“them”. The difference is that “we” and “them” have been shifted, from dividing the colonising Europeans and the native populations in the older books, to consider “we” as the group of peoplejudging the acts and mindsets of our ancestors and “them” as the colonialists representing anold, outdated state of mind. Keywords: Modern colonialism, postcolonialism, imperialism, Swedish textbooks in history, theory of “Other”, Orientalism. / Syftet med denna studie var att undersöka hur synen på kolonialismen, kolonisatörerna och ursprungsbefolkningen i svenska läroböcker inom historia har förändrats över tid. Studien undersöker i en kvalitativ litteraturstudie tre läroböcker från tidigt 1900-tal och fyra läroböcker från tidigt 2000-tal fram tills idag. Litteraturen är analyserad och jämförd, med fokus på att lyfta förändringar och skillnader som en genomgående struktur. Den teoretiska angreppspunkten har skett utifrån teorin om ”den andre” som har haft en stor påverkan på hur vi ser på den moderna kolonialismen och imperialismen idag.  Studien kunde klarlägga att de äldre läroböckerna är skrivna med en mer berättande struktur, som baserar sin historieförmedling på enskilda aktörer med ett tydligt fokus på stora berättelser och händelser. De mer moderna läroböckerna har en mer analyserande ingång där de lyfter den problematik som är nära sammankopplad med den moderna kolonialismen, och vad förändringarna i samhället har haft för påverkan på dessa.  Slutsatsen visar på att alla läroböcker, ny som gammal, framställer en tydlig ”vi och dem”-känsla. Förändringen ligger framförallt i att ”vi och dem”-känslan har förflyttats från att särskilja de europeiska kolonisatörerna från ursprungsbefolkningen, till att istället fokusera på ”vi” som den grupp som fördömer de tankar och handlingar som genomförts av våra förfäder, och ”dem” som kolonisatörerna som representerar en gammal och utdaterad samhällsuppfattning. Nyckelord: modern kolonialism, postkolonialism, imperialism, svenska läroböcker i historia, teorin om ”den andre”, orientalism.