Denna studie syftar till att genom en kvalitativ textanalys undersöka på vilket sätt samer beskrivits i So-läromedel för årskurs 1–6 och hur styrdokument återspeglas i beskrivningen över tid, samt hur det förändrats. Studien har utförts med stöd av ett läromedelsanalytiskt och ett läroplansteoretiskt perspektiv där sju läroböcker för skolans So-ämnen undersökts. Resultatet av läromedelsanalysen påvisar att styrdokument återspeglas och att samer i synnerhet beskrivs som renskötande nomader, men även bofasta samer och samer med andra yrken beskrivs till viss del. Vidare visar resultatet på flera förändringar i läromedlens beskrivningar över tid. Studien påvisar vikten av att lärare granskar läromedel för att försäkra sig om att undervisningen lever upp till de krav som ställs i våra styrdokument. / <p>SO</p>

I grundskolan förväntas elever tillägna sig kunskaper om naturvetenskapens begrepp, processer och teorier, för att förstå olika fysikaliska, biologiska och kemiska samband. Forskning visar att de naturorienterande ämnena har störst andel elever som inte uppnår kunskapskraven efter avslutad grundskola, vilket kan bero på att innehållet i läroböcker är otillräckligt i förhållande till aktuella styrdokument och forskning. Innehållet i text och bild kan ha ett diffust samband samt att vardagsanknytning saknas, vilket kan göra kunskapen svårtillgänglig för elever. Syftet med studien är att analysera vilka förutsättningar för lärande läroböcker för årskurs 4–6 i de naturorienterande ämnena erbjuder elever i grundskolan. De forskningsfrågor vi kommer besvara är: 1) hur framskrivs det fysikaliska fenomenet ljus genom texter i två läroböcker för årskurs 4–6? 2) hur representeras det fysikaliska fenomenet ljus genom bilder i två läroböcker för årskurs 4–6? Vi har utfört en kvalitativ studie och använt en läsbarhetsanalys samt en bildanalys för att bearbeta vår data. Resultaten visar att läroböckerna inte sätter kunskapen i ett större perspektiv. De visar även att alternativa uppfattningar om fenomenet ljus kan uppstå genom de båda läroböckerna. Ytterligare resultat är att läroböckerna ställer höga krav på elevers läsförmåga, samt att de ställer olika krav på elevers förkunskaper genom de analogier som används. Resultaten visar även att läroböckernas språk och kontext framskrivs och representeras på ett enkelt eller ett avancerat sätt. Vår slutsats är att de två läroböckerna ger olika förutsättningar för lärande, och att ingen av dem ger tillräckliga förutsättningar på egen hand. Detta ställer höga krav på lärares förmåga att kritiskt granska läroböcker och komplettera undervisningen på rätt sätt, i förhållande till de förutsättningar läroböckerna ger.

This study examines how illustrations are used to introduce the concept of multiplication in Swedish mathematics textbooks intended for use with 2nd grade students. The aim is to find out how instructions and tasks are supported by illustrations by using a sociocultural perspective on learning with focus of mediating artifacts. The findings are compared to research in the field of mathematics didactics, where the importance of teaching multiplicative structures to primary school students is emphasized. With a method that categorize illustrations, insight is gained into how well they connect to the subject content, and in addition if they show additive or multiplicative multiplication. This study also looks into the extent that students are being instructed and encouraged to illustrate their answers to the textbook assignments. Results from the analyses of four 2nd grade mathematics textbook series, show that illustrations are used to a large extent to support text and numbers in introducing multiplication, but that all books contain pictures that contradict the subject content. The results also show that the majority of the illustrations demonstrate multiplication as repeated addition. Furthermore, this study suggests that when students are encouraged to draw pictures themselves, they are in most cases not given support and instructions to draw multiplicative multiplication. Based on earlier research within this field, as well as the findings of this study, it is argued that the dominant focus on repeated addition in illustrations can trap students in patterns of additive reasoning. This can interfere with their perception and comprehension of multiplication structure, and lead to limitations of students’ further development and understanding of mathematic concepts.

Research has shown that science education is highly dependent on the quality of teaching materials. Here science textbooks have a dominant role in Swedish schools. When curriculum determines the content of textbooks, it promotes confidence in both schools and teachers. The purpose of this study is to analyze physics textbooks by using Järnborg’s (2007) theoretical concepts of categorization of the subject-specific words. The following questions are posed: * Which subject-specific concepts are presented in three selected physics textbooks for grade 4-6 in Swedish public schools? * How are these subject-specific concepts presented? The study finds a variety and selection of material presented in the selected textbooks. The results show that physics concepts are introduced through describing the concept by example and through the relation between the new and earlier introduced concepts. Consequently, it is important for teachers to take into consideration the content and structure of a textbook in science in order to realize its potential in the classroom

No description available.

I denna uppsats undersöks framställningarna av skrivstrategier i fyra läroböcker för årskurs nio. Frågeställningen tar utgångspunkt i centralt innehåll i kursplanen för svenska, i begreppet skrivstrategier. Syftet är att undersöka hur forskning om skrivande konkretiseras i läroböckerna, det vill säga om och hur framställningarna kan anses ha vetenskaplig grund. För att söka ytterligare perspektiv på skrivande i samband med lärande har neurodidaktiska aspekter kopplats till skrivprocessteorins centrala syn på skrivandet som problemlösning. Metoden för undersökningen är närläsning. I analysen jämförs resultatet med teorier om skrivprocesser, neurodidaktik och forskning om skrivstrategier. Studien visar att framställningarna av skrivstrategier i de flesta fall är godtyckliga genom att det saknas en tydlig och enhetlig syn på skrivprocessen som går i linje med aktuell forskning. Risken finns att elever inte får med sig så många strategier för skrivande, eftersom det saknas en begreppsvärld och struktur för detta i många av framställningarna. Forskare har belyst skrivandets individualitet, men läroböckerna förmedlar, med få undantag, endast ett sätt att skriva och utan metaperspektiv som belyser att det finns flera sätt att komponera en text. Detta kan leda till problem för elever som inte passar in i läroböckernas skrivnorm.

Det är en etablerad åsikt att en stor del av matematikundervisningen idag har sin utgångspunkt i läroböcker, och därför är det viktigt att granska läroböckernas innehåll eftersom det inte längre existerar någon statlig kontroll av läromedel i Sverige. Studiens syfte ämnar granska ett läromedel i årskurs tre för att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckning läroboken låter eleverna arbeta med problemlösning. Undersökningen har utgått från en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys för att granska, klassificera och kategorisera innehållet i utvalda och specifika delar i Mera Favorit matematik 3A och sedan granskat samma avsnitt för att fastställa om problemuppgifterna kräver kreativa matematiska resonemang för att lösas. Resultatet visar att det existerar tydliga skillnader mellan vad läroboken anser är problemlösning, och vad aktuell studies analys menar är problemlösning, med grund i kreativa matematiska resonemang. / It is an established opinion that a large part of mathematics education today has its main point in textbooks, so it’s important to review the content of the textbooks because there is no longer any state approval of teaching materials in Sweden. The purpose of the study is to examine a mathematical textbook in grade three to investigate the way and extent to which the textbook allows students to work with problem solving. The survey has been based on a qualitative text analysis and a quantitative content analysis to review, classify and categorize the content of selected and specific parts of “Mera Favorit Matematik 3A” and then review the same section again to determine if the problem assignments requires creative mathematical reasoning to be solved. The result shows that there are clear differences between what the textbook considers is problem solving, and what current studies analysis means are problem solving, based on creative mathematical reasoning.

Sammandrag  Syftet med denna studie är att ta reda på vilken input av partikelverb andraspråksinlärare får i undervisning och i läroböcker eftersom forskning visar att input har en bety-dande roll vid inlärning av ett andraspråk. Studien undersöker hur lärare arbetar med partikelverb och om det finns någon skillnad i frekvensen av partikelverb i läroböcker i svenska som andraspråk jämfört med i läroböcker i svenska. Som metod för studien valdes en kombination av kvalitativa intervjuer och läromedelsanalys. Tre verksamma lärare intervjuades och en komparativ frekvensanalys av partikelverben i läromedlen Svenska 1 helt enkelt samt Svenska som andraspråk 1 genomfördes.  Resultatet av lärarintervjuerna visar att samtliga lärare undervisar om partikelverb men på olika sätt och i olika hög grad. De är eniga om att betoningen är en viktig förut-sättning för att förstå hur partikelverb är uppbyggda. För att förtydliga var betoningen ska ligga arbetar lärarna med kroppsspråk i form av exempelvis en handklapp samt med skriftlig markering i form av en prick under partikeln. Eleverna får möjlighet att möta partikelverb i olika former, bland annat genom att lyssna och läsa. Skrivövningar i par-tikelverb förekommer däremot sällan. Vad gäller läroböcker i detta avseende anser lä-rarna att de oftast är otillräckliga. Därför letar de själva fram material att använda i sin undervisning om partikelverb. Resultatet av läromedelsanalysen visar att partikelverb förekommer lika ofta i båda läromedlen. Således ger läromedlet i svenska som andra-språk samma input av partikelverb som motsvarande läromedel i svenska.

Syftet med den föreliggande uppsatsen är att undersöka hur sex olika litteraturhistoriska läroböcker för gymnasieskolan gestaltar genus i grekisk antik litteratur. För att syftet ska uppnås har dessa läroböcker analyserats utifrån tre teman: urval, som svarar på vilken information läroböckerna ger, kopplat till författarskap, karaktärer och om antika Grekland; framställning, hur författare och karaktärer framställs ur ett genusteoretiskt perspektiv, och bilder, hur dessa kan kopplas ihop till genusproblematiken. Utöver detta kopplas dessa teman till kontextualiseringen läroböckerna gör till antiken. Resultatet visar att alla läroböcker, mer eller mindre, domineras av män. Även om kvinnorna har en plats i texten är det ändå en manlig norm som råder. Männen framställs som legender och hjältar medan kvinnorna anses vara starka och självständig men för känsliga. Läroböckerna problematiserar inte genusfrågan i framställningen av karaktärerna vilket leder till att de inte når upp till ett jämställdhetsarbete i böckerna. Slutsatsen är att även om den manliga normen råder och motsvarar hur det såg ut i antika Grekland skulle en problematisering av den stereotypiska framställningen gå i samma linje som det läroplanen och styrdokumenten fastslår.

The aim of this study is to analyse how men and women are represented in Swedish textbooks in the theme First World War. Six textbooks for Swedish secondary school, three older from the former curriculum and three from the newer curriculum from 2011, are analysed. The result in this study shows that two of the newer textbooks do not correspond to the new curriculum when it comes to gender and equality. One of the newer textbooks has been rewritten and more information and more pictures of women from the first world war has been added but females are still underrepresented. The cause of this may not be up to the authors own failing to meet the curriculum but because the history is unequal and women did not have that much political influence during this period.