This study investigates how grammar is represented in four textbooks for Swedish 2 in upper secondary school. The research questions to be answered are “To what extent is grammar represented in the textbooks for Swedish 2” and “What conceptions of grammar are reflected in the textbooks for Swedish 2?”. Conceptions are operationalised with the ideas of grammar as product and process. The study has a mixed method approach, which means that the study uses both a quantitative and a qualitative method. The results show that the representation of grammar is varied in the four textbooks. Two of the texbooks include grammatical content in more than a third of the analyzed pages. Moreover, the results show that all of the textbooks reflect a high amount of grammar as product. Grammar as process is included to a high degree in three out of four textbooks as they continually incorporate grammar in other subjects.

Syftet med den här studien är att undersöka och kritiskt granska de illustrativa representa­tionerna i Favorit Matematik 2A och Eldorado 2A, inom momentet multi­plikation. Genom begrepp från variationsteorin analyseras illustrationer och hur dessa samspelar för att synliggöra vanliga svårigheter inom multiplikation. Med utgångs­punkt i variationsteorin har illustrationerna analyserats utifrån de fyra variations­mönstrena; kontrast, separation, generalisering och fusion. Resultatet av studien visar att det förekommer flest informativa illustrationer i de två analyserade läroböckerna. Det framkommer också att de vanligaste variationsmönstren i informativa och mixade illustrationer är separation och generalisering. Utifrån studiens analys och diskussion framkommer det att båda läroböckerna använder illustrationer som främjar ett additivt tänkande, men endast en av läroböckerna använder sig av någon slags multiplikativ illustration som uppmanar till ett multiplikativt tänkande. Slutsatsen av studien är att läroböckerna använder sig av olika illustrationer, trots att de ska för­medla samma lärandeobjekt. Det bidrar till att olika variationsmönster kan uppstå och därigenom sker lärandet på olika sätt. Likaså kan en slutsats dras utifrån att inte alla illustrationer innehåller ett variationsmönster, illustrationen kan dock ändå bidra till lärande.

Uppsatsen analyserar Pernilla Lundenmark och Anna Modighs lärobok Zick Zack Åk 6 Läsrummet (2013), samt Kalle Güettler, Lennart Husén och Hans Thorbjörnssons lärobok Språket lever!: svenska. 5 Grundbok (1997). Dessa läroböcker är främst avsedda för elever i årskurs 5–6 i svenskämnet. Studiens syfte är att framhäva en tydligare bild av hur genus och jämställdhet framställs i läroböckerna Språket lever!: svenska. 5 Grundbok och Zick Zack Läsrummet. Uppsatsen utgår från en läromedelsanalys och fokuserar på hur fördelningen ser ut mellan män/pojkar och kvinnor/flickor, samt hur de biologiska könen framställs och representeras i läroböckerna. Läromedelsanalysen grundas i en textanalys med kvantitativa och kvalitativa inslag. Studiens slutsatser visar överlag att Lundenmark och Modighs lärobok Zick Zack Åk 6 Läsrummet (2013) förhåller sig någorlunda till genus och jämställdhet vad gäller fördelningen, framställningen och representationen av män/pojkar respektive kvinnor/flickor. Slutsatserna visar även att läroboken innehåller inslag av stereotypa och normativa föreställningar om män/pojkar och kvinnor/flickor som framhäver en manlig norm. Studiens slutsatser visar överlag att Güettler, Hansén och Thorbjörnssons lärobok Språket lever!: svenska. 5 Grundbok till mestadels genomsyras av en manlig norm som framhäver manlig överordnad, samt stereotypa föreställningar om pojkar och flickor. Slutsatserna visar även att läroboken inte visar någon eftertänksamhet vad gäller genus och jämställdhet, utan förhåller sig mestadels till traditionella normer och synsätt vad gäller män/pojkar och kvinnor/flickor.

No description available.

Traditionellt sett har den tryckta läroboken varit en stor del i matematikundervisningen. I takt med samhällets digitalisering har även digitala läroböcker blivit en del av matematikundervisningen. Syftet med studien är därför att ta reda på huruvida digitala läroböcker främjar eller hindrar elevers lärande. Syftet är också att ta reda på hur olika varianter av digitala läroböcker kan användas i undervisningen. Studien baseras på en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning om ämnet undersökts. Resultatet visar i huvudsak på att digitala läroböcker främjar elevernas lärande. Digitala läroböcker finns i tre varianter; minimal variant, exklusiv variant och hybridvariant. Resultatet visar också att en exklusiv variant av digitala läroböcker är mest främjande för elevers lärande i matematik. En slutsats är att det behöver forskas mer inom området, framförallt på digitala läroböcker på svenska, eftersom det finns ett begränsat antal studier i ämnet. / The printed textbook has traditionally been a big part of the education in mathematics. While the digitalization in society has increased, the digital textbooks has also become a part of the education. The purpose of the study was to find out how digital textbooks could be a support or a holdback in student learning. The purpose of the study was also to find out how different types of digital textbooks can be used in education. The study is a systematic literature review where previous research about the subject has been analyzed. The main results indicate that the digital textbooks could be a support in student learning. There are three different types of digital textbooks; minimal, exclusive and hybrid. The results also indicate that the exclusive type of digital textbooks is the most supportive in student learning in mathematics. One conclusion is that it needs more research about this subject, especially about digital textbooks in the Swedish language because there’s limited number of studies in the subject.

An important part of becoming a teacher is to have good knowledge of the educational objectives set by the Swedish National Agency for Education. The objectives are clearly expressed, however, how to reach them is not mentioned. This leads to different interpretations and uncertainty for many teachers about the best way of teaching grammar and whether textbooks are useful for this purpose. This study aims at exploring whether high school grammar exercises in French as a foreign language could be considered to be in accordance with the stipulated goal of the Swedish National Agency for Education.Four text- and exercise books in French used during two different Curriculums for the upper secondary school and covering a period of 10 years, are analyzed. The purpose of analyzing the exercises in the textbooks is to find out whether they offer communication focused grammar exercises and if these exercises offers opportunities to develop communicative abilities. Furthermore, we also examine potential changes between the different versions of the text -and exercise books, published with an interval of ten years.The results through a mixed methodology approach, using both a quantitative and a qualitative method, showed in particular that the examined books have a large number of grammar and oral exercises. Communication could therefore be considered as reinforced. The exercises offered in the examined books show that they as a general are in accordance with the stipulated goals of the Swedish National Agency for Education.

The main purpose of this study is to illustrate to what extent lived religion is expressed in textbooks intended for use in late middle school to early high school. This was done with the hope of bringing relevance to the idea of involving lived religion in the religious education in Swedish schools. Lived religion, as described by Meredith McGuire, Katarina Plank and Daniel Enstedt, refers to how everyday people experience and express their religiosity, unlike how official representatives of certain religious faiths like priests and rabbis do. In addition to the previous description of lived religion, Nancy Ammerman’s four categories concerning lived religion as a scientific field, will also work as an underlying factor for further specification. Also worth mentioning is that this study is structured diachronically, which means that the survey material consists of four textbooks, each one from a different decade. This idea exists to also involve how the representation of lived religion has changed over time. Lastly the textbooks were put in correlation with the curricula provided by the Swedish national agency for education, to see if these could have had an impact on the content concerning lived religion. The textbooks were examined using a qualitative content analysis, as well as a comparative one. This allowed for the result to be divided into two different themes: the text within the textbooks, and the influence of the curricula.  This study produced multiple conclusions, each one varying depending on which textbook was examined. In summary, the representation of lived religion varied in range from book to book. The book published in 1989 saw a relatively small amount of examples concerning lived religion, and instead focused on the history of religions. The following book from 1994 started to show an increase in content regarding lived religion, with it reaching its peak in the book from 2003. Lived religion in the study’s final book from 2014 did although decrease, with the authors instead choosing to base the book entirely on the active curriculum. Although descriptions of how three of these textbooks based their content on the certain curricula were lacking, every textbook nevertheless corresponded with the content of its curriculum. The conclusion drawn from this was thereby that the authors intentionally or unintentionally based the contents of their books on the then active curriculum.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka två läroböcker i ämnet religion för årskurs 4–6, som tillämpas i svenska klassrum idag. Läroböckerna, Utkik Religion 4–6 och PULS Religion 4–6, anaglyseras ur ett multimodalt perspektiv då interaktionen mellan illustrationer och tillhörande text undersöks. Studien syftar även till att jämföra skillnader som förekommer i interaktion mellan de valda läroböckerna. Metoden som tillämpas i studien är en kvalitativ läromedelsanalys utifrån teorier om multimodalitet och en analysmodell. Den valda analysmodellen går under namnet Ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter och är utvecklad av Danielsson och Selander (2014). Resultatet från de båda läroböckerna visar att majoriteten av illustrationerna och tillhörande text interagerar med varandra samt att illustrationerna informerar läsarna om textinnehållet. I texterna förekommer ord eller meningar som kan kopplas till tillhörande illustrationer och detta skapar ett samspel mellan illustration och text. Det är endast ett fåtal illustrationer som inte samspelar med tillhörande text och detta kan skapa missförstånd hos läsaren. Dessa illustrationer föreställer inte någon eller något som står i den skrivna texten, således blir det svårt för läsaren att begripa budskapet som illustrationen vill förmedla. Antal illustrationer, i både läroböckerna, varierar en hel del. I vissa kapitel förekommer det flera illustrationer, medan det endast finns ett fåtal i andra. Även förekomsten av tecknade och fotografiska illustrationer varierar i de olika kapitlen i båda läroböckerna. I läroboken Utkik Religion 4–6, förekommer det fler fotografiska bilder än tecknade illustrationer. I läroboken PULS Religion 4–6, förekommer det istället fler tecknade illustrationer än fotografiska. Då det förekommer illustrationer i läroböcker, både tecknade och fotografiska, resulterar det i att elevers kritiska tänkade och meningskapande utvecklas. Detta sker då eleverna beskådar de olika typerna av illustrationer och försöker koppla det till texterna.

Den här kvalitativa läromedelsanalys syftar till att undersöka vilka möjligheter till förståelse av multiplikation som erbjuds för elever i årskurs 4–6 i läroboksserien Matematik Alfa Beta Gamma. Tidigare forskning visar olika gynnsamma metoder som främjar elevers lärande i multiplikation. Vidare framgår det i tidigare forskning att lärare, till största del, använder matematikläroböcker i sin undervisning samtidigt som det inte bedrivs någon aktiv granskning av dem i Sverige. I studien undersöks om elevers lärande i multiplikation kan främjas om undervisningen endast präglas och utformas utifrån läroböcker. Variationsteorin avser studiens teoretiska utgångpunkt där begrepp som kritiska drag, kritiska aspekter, kontrast, separation, generalisering och fusion utgör analysverktyget. Resultatet visar att de variationsteoretiska begreppen kan avläsas i lärobokserien och att det enligt variationsteorin då kan ske ett lärande eftersom dimensionen av variation och urskiljning yttrar sig. Avslutningsvis blir det bland annat tydligt att upprepad addition är en av de metoder som främjar elevers lärande när multiplikation ska introduceras, men den framgår frekvent i läroboksserien även när multiplikation inte längre är på en introducerande nivå.

Sverige är ett land där det finns stora skillnader mellan historien för olika delar av landet. Skåne-landen, bestående av Skåne, Blekinge och Halland, tillhör de områden som senast blev svenska och således skiljer sig också den regionala historien från den nationella. På grund av de stora skillnaderna är det också av vikt att olika perspektiv på historien beaktas i undervisningen, vilket också Skolverket framhåller. Läroböcker har en central roll för den genomförda undervisningen och genom läroböckernas ställning används ofta deras innehåll för att tolka och precisera läroplanens mer abstrakta beskrivningar. Därigenom förmedlas ett särskilt historiskt innehåll som betraktas som mer värt än annan kunskap vilket medför att en historisk kanon uppstår. Den historiska kanon är också ett redskap för makt och därmed är det också en maktfråga gällande vad som inkluderas i den historiska kanon. Syftet med den här studien är därför att undersöka den historiska kanonen och dess maktförhållande gentemot den skåneländska historien. Det sker genom studerandet av hur historieframställningen av Kalmarunionen och tiden där omkring framställs i läroböcker för grundskolans årskurs 4–6 med ett särskilt fokus på ett skåneländskt perspektiv. Vidare undersöks det också vilka skillnader som kan utläsas mellan de olika läroböckerna. Undersökningen är genomförd genom en kvalitativ innehållsanalys av tre läroböcker utgivna av olika förlag, Liber, Natur &amp; Kultur och Sanoma utbildning, och författade av olika läroboksförfattare. Studiens resultat visar att den skåneländska historien huvudsakligen exkluderas i den historiska kanon och att en normativt negativ syn beträffande Danmark och det danska, som Skånelanden vid den här tiden utgjorde en väsentlig del av, förmedlas. De skillnader som framkommer mellan de olika läroböckerna berör främst olika förklaringsdjup och skillnader mellan hur negativt läroböckerna framställer Danmark och det danska. / <p>Godkänt datum 2021-06-09</p>