Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärarens uppfattningar om och användningen av konkreta material och läroböcker i matematikundervisningen i årskurs tre, samt lärarens uppfattningar om för- och nackdelarna med användningen av konkreta material och läroböcker. Studien utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lågstadielärare. För att tolka och analysera materialet har en tematisk analys använts. Utifrån resultatet kunde jag konstatera att alla fyra respondenterna ser positivt på användningen av konkreta material. Tre av respondenterna anser att alla elever får bättre förståelse för de matematiska områdena som kunskapskraven har framställt. Den fjärde respondenten framställer att de elever som har svårigheter i matematik är de elever som får nytta av konkreta materialen för att uppnå målen. Dessutom visar resultatet att läroböckerna är viktiga i matematikundervisningen. Alla respondenter använder minst en lärobok i undervisningen, fast i varierande grad. Nackdelen med användningen av konkreta material enligt alla fyra respondenter är att det tar tid att planera in det i undervisningen, samt att eleverna kan bli bekväma med användningen av materialet och inte kan utföra matematiska beräkningar utan att använda konkreta material. Nackdelen med att enbart använda läroböcker i matematikundervisningen kan vara enligt respondenterna att vissa moment kan bli svårtolkade om man inte arbetar med de praktiskt. Slutsatsen blir att konkreta material och läroböcker kompletterar varandra och att båda behövs för att eleverna ska kunna uppnå målen.

I detta arbete granskas och jämförs svenska och japanska läroböcker genom hela grundskolan med avseende på bråk- och proportionsbegrepp. Syftet är att skapa insikter om vilka skillnader det finns mellan läroböckerna som är viktiga för elevers möjligheter att bättre förstå dessa begrepp, och att ge förslag till förbättrad begreppsbildning i matematikundervisningen. Det finns skillnader mellan svenska och japanska läroböcker angående på vilka sätt ett objekt presenteras och behandlas. I svenska läroböcker sker begreppsbildning i början av ett kapitel som en sammanfattning, och genom att eleverna själva löser uppgifterna. I Japan framförs ett objekt med ett problem, och diskussioner om lösningar visas invävda med begreppsdefinitioner. Generalisering och koppling till vad som behandlats tidigare är viktiga element i japanska läroböcker. / This study analyzes and compares Swedish and Japanese mathematics textbooks through the whole compulsory schools in respect of rational numbers and proportion. The purpose is to give an insight of what important differences there are between the textbooks in order to offer pupils opportunities to acquire better conceptual understanding, and to give some suggestions for the improved conceptual understanding in the mathematics education. Various differences are found in how the textbooks treat an object between Sweden and Japan. In the Swedish textbooks, concepts of an object are presented and summarized in the beginning of a chapter, and tasks in the books play an important role in students’ conceptual understanding. In Japan an object is introduced with a problem, and discussions of the solutions are interwoven with definitions of the concepts. Generalization of the concepts and making connections are essential elements in the Japanese textbooks.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur lärare, utifrån ett interkulturellt perspektiv, tillgodoser samtliga elevers historiemedvetande och historieidentitet i en klass där det finns elever med annan etnisk bakgrund än svensk. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer på fem lärare, samtliga verksamma historielärare i årskurs fem. Av resultatet i undersökningen framgick att lärare inte ser detta som prioriterat i undervisningen. Dessa slutsatser kan vi dra då lärarna prioriterar och lägger stor vikt vid den historiska kanon som representeras i historiska läroböcker.

Läroböcker har en central roll i undervisningen i den svenska skolan och undersökningar visar att eleverna värderar läroböckernas framställning som sann utan vidare kritiskt tänkande. Det är västerlandet, främst Europa och USA, som står i läroböckernas fokus och en utredning från 2006 menar att svenska läroböcker är vinklade till västerlandets fördel och andrafierande gentemot övriga världen. Med tanke på den ekonomiska och politiska maktposition som asiatiska länder både har och haft genom historien, undersökte vi hur framställningen av asiatiska länders historia ser ut i historieläroböcker på gymnasial nivå. Detta gjordes genom att både kvalitativt och kvantitativt analysera innehållet i fem historieläroböcker. Själva texten analyserades i den kvalitativa delen och här användes ett analysverktyg format efter begreppen eurocentrism, orientalism och orientalistiska klausuler. Dessa tre begrepp användes eftersom de är teorier om processer som alla bidrar till västerlandets position som vi och asiatiska länders position som dem. Den kvantitativa delen bestod av att mäta utrymmet som västerlandet kontra asiatiska länder får i både antal sidor och textstycken. De slutsatser vi kunnat dra från resultatet är att de analyserade läroböckerna består till största del av historia skriven med ett västerländskt perspektiv. Framställningen av asiatiska länder är många gånger andrafierande och vi har kunnat identifiera eurocentrism, orientalism och orientalistiska klausuler i de olika läroböckerna. Trots att den asiatiska historien ofta är skriven ur ett västerländskt perspektiv får asiatiska länder mycket utrymme i relation till det utrymme som ges övriga världsdelar.

Textbooks’ prominent role in education makes their content and how they present it interesting to investigate. The purpose of this essay is therefore to investigate how non-European cultures and countries are presented in four history textbooks that are currently used in the Swedish upper secondary school. This is investigated in order to discuss the books’ contribution to the students’ understanding of non-European cultures, with the help of Amartya Sen’s theory concerning identities and the steering documents for the Swedish upper secondary school. The investigation was carried out through both a quantitative content analysis and a qualitative content analysis of the four textbooks. The results of the investigation show that the textbooks contain relatively few non-European cultures and that they do not get enough space. The results also show that the non-European cultures often are presented in European contexts and in negative contexts and often with a European perspective on events. Additionally, the investigation shows that the non-European cultures are portrayed with only a few, recurrent qualities and occupations. With Sen’s theory and the steering documents in mind, the conclusion becomes that the four textbooks most often portrays and presents the non-European cultures in a unilateral and simplified way. Thereby, they do not contribute to the students’ understanding of the non-European cultures, to a great extent. Sometimes they even create a conception of “We-and-them”.

I denna undersökning tar vi reda på hur det går att förbättra läroböckernas presentation av begreppet derivata i matematik kurs C. Författare till fem olika matematikböcker intervjuades för att ta reda på varför författarna valt det upplägg de har. Böckerna som avhandlas är: Matematik 3000, Matematik från A till E, Liber Pyramid, Räkna med Vux och Exponent. Även nio lärare som använder någon av dessa böcker har intervjuats för att få veta vad lärarna tycker om upplägget. Resultatet visade att det inte finns något optimalt sätt att presentera derivatan som passar alla lärare. Det finns dock förbättringar att göra i samtliga böcker. Den enda åsikt som var gemensamt för de flesta lärarna var att eleverna behöver ha lärarstöd för att få förståelse för begreppet derivata. Med utgång från de svar vi fått från lärare och författare har vi lagt fram ett eget förslag för hur kapitlet derivata kan läggas upp i en lärobok vilket presenteras.

Syftet med vår undersökning är att visa en aktuell bild av läroböckernas roll och funktion i grundskolan för årskurs 4-6 i det nuvarande decentraliserade styrsystemet. Synliggöra faktorer som ligger till grund för en lärares val av läroböcker samt hur dessa kommer till användning i svenskundervisningen. Som medel för att konkretisera faktorer och funktioner appliceras teorier om legitimeringar för läroböcker som anses ämnesrelevanta för att synliggöra avgörandet av att säkerställa kvaliteten utifrån det professionella läraruppdraget. I bakgrund och litteraturgenomgången definierar vi centrala begrepp; pedagogisk text, legitimering, legitimerande funktion och praktisk funktion. Analysbegreppen hjälper oss att analysera vår insamlade empiri för att därefter kunna besvara våra frågeställningar med hjälp av legitimeringar; Hur väljer lärare läroböcker? och Hur använder lärare läroböcker i undervisningen? Metoderna som användes i undersökningen var observation och intervju. Resultatet visade att lärare kan använda läroböcker på olika sätt för att strukturera undervisningen. Valet av läroböcker avgörs av styrande faktorer som påvisas med hjälp av fem legitimeringar: flexibelt upplägg, ”beprövat material”, granskas efter läroplanen, elevinflytande och nivå-anpassat. Beroende på vilka styrande faktorer lärare grundar sitt val på, får lärobokens legimitet en funktion i hur lärare använder läroböcker i undervisningen, legitimerande eller praktisk funktion (Englund 1999, s. 13-14). Därmed är användningen av läroböcker beroende av hur lärare väljer läroböcker.De slutsatser vi kan dra för examensarbetet är att läroböckerna har en legitimerande funktion i lärarnas arbete. Då liksom nu har läroboken fortfarande en stark ställning i dagens undervisning (Skolverket 2006, s. 26). Styrningen i lärarnas tankar kan nyanseras och specificeras genom alla de påverkande faktorer som uppmärksammats som meningsfulla för vad som utspelat läroböckernas legitimeringar i undervisningen (Dahl 2015, s. 29). Det vill säga, läraren som individ, yrkesverksamma erfarenheter, lärarens kunskapssyn, traditioner som kan vara förstärkta inom verksamheten eller i det kollegiala arbetet och slutligen eleverna, både som elevgrupp och som individer, deras förutsättningar och behov.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka lärare och elevers syn på geografi. För att ta reda på detta har vi använt oss av enkätstudier bland grundskollärare, samt elevintervjuer utförda i årskurs 2. Vi har även berört ny forskning inom dagens miljöproblematik och kopplat den till varför det är viktigt med geografi i skolan. För att se barns tolkningar av geografi och läroböcker inom ämnet, använde vi oss av en lärobok anpassad för årskurs 1-3 vid intervjutillfällena. Vår hypotes, som varit att eleverna i denna ålder inte har så stor kännedom om geografiska begrepp i sin närmiljö, har stämt bra överens med de resultat vi uppnått. Genom att vi varit i kontakt med tre etablerade läromedelsförlag har vi fått insikt om vad det finns för geografiska läroböcker för elever i grundskolans tidigare år. För att få en objektiv bild av läroböcker har vi även intervjuat en person som frivilligt granskar läroböcker. Det visade sig att många av lärarna sade sig använda läroböcker i geografi medan eleverna var helt obekanta med dem, vilket vi fann motsägelsefullt. Vi tror att bristande kunskaper bland lärare och elever till stor del beror på att lärarna ser geografi som ett delat ämne. Vi tycker att detta är skrämmande då geografins breda ämnesområde kan generera kunskap om jorden, och därmed även ge elever kännedom om hur de kan förhindra de miljöproblem som idag hotar existensen för framtida liv på Jorden. / We have been doing a study in Geography Curriculum in Elementary School. To find out this we have been interviewing teachers and students in Elementary School. We have also looked into science, and tried to prove how important Geography Curriculum is today, considering the present enviroment problems.

Studien vill belysa hur genusfrågan i läroböcker i år nio har framställts efter skolreformerna 1969 respektive 1994. Är pojkar och flickor, kvinnor och män ensidigt eller stereotypt framställda? Undersökningen koncentrerar sig främst på analys av bilder och text i läroböckerna och den innefattar två läroböcker från varje läroplansreform där antal avbildade kvinnor och män, antal kvinno- respektive mansrelaterade ord samt kvinnliga och manliga sysslor räknats. Studien visar att flickor får lite utrymme i de tidiga läroböckerna men att det i de moderna snarare råder jämvikt i fördelningen av de båda könen. När det gäller utövande sysslor infinner sig en förskjutning från kvinnor i kvinnliga sysslor i de äldre läroböckerna mot kvinnor i manliga sysslor i de moderna böckerna. De senaste böckerna speglar i sin text i stort den verklighet elever befinner sig i idag, men önskvärt vore om pojkar fick ta mer del av kvinnliga sysslor i läroböckernas texter. / Studien vill belysa hur genusfrågan i läroböcker i år nio har framställts efter skolreformerna 1969 respektive 1994. Är pojkar och flickor, kvinnor och män ensidigt eller stereotypt framställda? Undersökningen koncentrerar sig främst på analys av bilder och text i läroböckerna och den innefattar två läroböcker från varje läroplansreform där antal avbildade kvinnor och män, antal kvinno- respektive mansrelaterade ord samt kvinnliga och manliga sysslor räknats. Studien visar att flickor får lite utrymme i de tidiga läroböckerna men att det i de moderna snarare råder jämvikt i fördelningen av de båda könen. När det gäller utövande sysslor infinner sig en förskjutning från kvinnor i kvinnliga sysslor i de äldre läroböckerna mot kvinnor i manliga sysslor i de moderna böckerna. De senaste böckerna speglar i sin text i stort den verklighet elever befinner sig i idag, men önskvärt vore om pojkar fick ta mer del av kvinnliga sysslor i läroböckernas texter.

Syftet med vårt arbetat är att undersöka geografiämnets historia och utveckling samt att analysera vilken bild eleverna har av ämnet idag. Vi har valt att analysera kursplaner och läroböcker från 1900-talet samt utföra en enkätundersökning bland årskurs 9 eleverna på en större skola i Skåne. Vår undersökning av kursplaner och läroböcker visade att läroböckerna följer kursplanerna och att kursplanerna förändras med samtiden. Enkätundersökningen visade på att naturgeografin dominerar men att deras förståelse för geografi är förhållandevis god.