Syftet med denna studie var att analysera hur fritidshemsbarnet har konstruerats efter fritidshemmets samordning med skolan. För att söka svar på denna fråga har en diskursanalys gjorts av de statliga offentliga utredningar som föranlett de två senaste läroplanerna. De färdiga läroplanerna och allmänna råd för kvalitet i fritidshem har sedan använts som referens för att undersöka om intentionerna i utredningarna uppfyllts. I analysen av dessa texter har Foucaults teori om biopolitik brukats som komplement till den diskursanalytiska verktygslådan.   Resultaten visar att intentionerna i den SOU som föranledde Lpo 94 var att skapa ett nytt måldokument som skulle möjliggöra att förskoleklassen, skolan och fritidshemmet kunde skapa en gemensam syn på barnet och dess lärande. Men en jämförelse med den slutliga versionen av Lpo 94 samt de allmänna råden för kvalitet i fritidshem illustrerade att dessa intentioner inte fullföljdes fullt ut. Istället skapades det ett hierarkiskt förhållande där fritidshemmets barnsyn underordnades skolans. Den SOU som föranledde Lgr 11 och den färdiga Lgr 11 kan sägas ha spätt på denna utveckling. Detta genom att utredningen hade som huvudsyfte att förbättra mål - och uppföljningssystemet i Lpo 94 för att därigenom öka måluppfyllelsen. En verksamhet som fritidshemmet där det inte finns några uppnåendemål för barnen får i detta sammanhang inget eget värde. Dess enda möjlighet att tillerkännas något värde är genom att komplettera skolan med dess helhetssyn på barnets lärande och utveckling.   Konklusionen av detta är att fritidshemmets samordning med skolan lett till att såväl fritidshemmet som fritidshemsbarnet förlorat sitt egenvärde.

Sammanfattning  ”jag har skyldighet att leta efter barnens bästa jag” – Förskollärare C  Identitet är en persons självbild vilken består av olika områden som till exempel språk, kultur och kön. Det kan handla om hur människor ser på sig själva men också hur andra människor ser på sig själv. Ottosson (2013) menar att identiteten främst handlar om en medvetenhet av sig själv och att vara ett ”jag”.  I arbetet presenteras en intervjustudie utförd på fem olika förskolor med sju olika förskollärare om deras tankar kring identitet, hur de anser att de arbetar med att stärka barnens identitet i förskolorna samt deras kopplingar till förskolans läroplan (Lpfö 98 Skolverket 2010).  Intervjuerna visar att förskollärarna var medvetna om många olika identitetsområden där etisk identitet, könsidentitet och religion är återkommande i intervjuerna. Förskollärarna berättar att identitet dock inte är något som de alltid tänker på i verksamheten. Resultatet visar att förskollärarna anser att identiteten är unik för varje barn på förskolan men de lyckas ändå arbeta med att stärka barnens identiteter genom exempelvis att se barnen, samlingar samt uppmärksamma barnens olika hemspråk och kulturer.

Syftet med denna studie var att studera förekomsten av kvinnor och män på bilder samt om dessa framställs könstereotypt. Analysen inriktade sig på läromedel i naturorientering ämnade för grundskolans tidigare år. Naturorientering är ett av de skolämnen där läromedel används i störst utsträckning i undervisningen. Studien sträcker sig över tidsperioden 1969-2014. I Läroplanen för grundskolan 1969 introducerades för första gången begreppet "jämställdhet" samt "könsroller", då fokus för denna studie låg på jämställdhet och genus så togs avstampet där i från. I studien har bilderna i läromedlen analyserats utifrån en kvantitativ och kvalitativ semiotisk bildanalys. I majoriteten av de läromedel som analyserats var män överrepresenterade till antalet. Inom varje läroplansperiod fanns dock läromedel med män som innehar kvinnliga egenskaper. Inom alla läroplansperioder bortsett från Lgr 11 finns gemensamma bilder med män och kvinnor där dessa endast innehar egenskaper tillskrivna sitt eget genus. I de läromedel som utformades under Lgr 80 uppvisade ingen kvinna några manliga egenskaper eller attribut. Resultatet i denna studie går inte att generalisera då urvalet är för litet. Det är dock intressant att diskutera hur det har sett ut och varför det ser ut som det gör idag i läromedlen. Även om det vi blir mer och mer genusmedvetna och upplysta vad gäller stereotyper har läromedel en tendens att ge en förlegad bild av detta. Lgr 69 hade en längre del om och mer fokus på könsroller och jämställdhet än de andra läroplanerna. Vilket eventuellt kan bero på könsnormer inte erkänns som samtida utan istället en gräns som en redan passerats.

Examensarbetet undersöker kroppens lärande, hur det kan gå till när man lär in/ut drejning och vilket utrymme det finns att arbeta med drejning inom skolans ramar. Frågeställningen lyfter vilka förmågor som utvecklas vid drejning och hur kunskapen kan läras ut. Med en fenomenologisk tolkningsram undersöks det sinnliga och kroppsliga lärandet utifrån aspekter som tid, rum, kropp och relationer till andra. Skolverkets styrdokument och två skolverksamheter, en grundskola och ett gymnasium, som arbetar efter dessa undersöks.Det designpedagogiska projektet har utförts vid olika tillfällen med människor både i och utanför skolan i olika sammanhang. Deltagarna har varit allt från skolbarn till pensionärer och de har fått lära sig grunderna i drejningsteknik. Egna demonstrationer och instruktioner jämförs med andra lärares, både verksamma lärare, en krukmakare och några lärare på YouTube, s.k. "Tubers". Resultatet visar hur kunskapen sitter i en kroppslig upplevelse som är unik för varje individ och alla lärare i undersökningen instruerar drejning på olika sätt. Målet med drejningen har präglats av rummets kontext. Ibland kan det sociala samspelet vara viktigast, ibland är det färdiga föremålet eller betyget. Undersökningen visar att deltagarna kan, genom att träna på en teknik, utveckla andra förmågor, som att uppmärksamma sin egen kropp och koncentrations- och associationsförmåga. Deltagarna övar den rumsliga/spatiala förmågan att både se och känna tredimensionell form. Förutom att uppmärksamma estetiska kvaliteter i form är det ett producentbetonat sätt att arbeta med form som kan vara stärkande för individen och som utvecklar kreativ kompetens. I utställningen presenteras resultatet av undersökningen som en installation uppbyggd av resterna och föremålen från olika workshops. Tillsammans med egna experiment är de sammanställda till en helhet - som ett nedslag i tiden. Där finns en blandning av bruks- och kultföremål och ett litet "krukmakeri", en öppen verkstad på vernissagen. Gestaltningen handlar om takt, ton, rörelse och naturlagar. Kretslopp och leran som återvinningsbart material. Jag har velat skildra den fenomenologiska upplevelsen av att dreja, hur tiden snurrar och kroppen bebor tiden och rummet här och nu och hur kunskap uppstår genom närvaro och uppmärksamhet i världen. Här och nu får kärlet sin kropp, mynning, buk, fot och hals. Min gestaltning är ett solsystem, drejskivan är ett färdmedel och hänkelpressen ett vapen.

Syftet med denna uppsats är att utreda sambanden mellan den presentation av kristendomens uppfattning i olika etiska frågor som finns i olika läroböcker i religionskunskap för gymnasiet från olika perioder och de läroplaner som var aktuella då. Hur beskrivs kristendomens etik i de olika läroböckerna? Vilka områden betonas och vilka tonas ner? Hur speglar de utvalda läroböckerna den läroplan som var aktuell när den skrevs? Med hjälp av hermeneutisk metod har jag analyserat tre läroböckers presentation av kristendomens etik genom att analysera hur var och en av dem presenterar några valda områden som kan hänföras till kristendomens etik. Mina slutsatser är att det är ganska stor skillnad mellan vad läroböckerna tar upp och att dessa skillnader bara delvis avspeglar skillnader i läroplanerna.

The aim of this paper is to analyze how syllabus plans for the course Swedish for immigrants have changed in the past 40 years. The paper focuses mainly on how different theories on learning in general and second language acquisition in particular have influenced the syllabus. Furthermore, the paper attempts to identify changes in how the teachers’ role is described in the documents. My results indicate that syllabus plans from the 70’s were influenced by behaviorism, progressivism and the sociocultural view on learning, while syllabus plans from the 90’s and 00’s show only influences from the two latter perspectives. As far as second language acquisition is concerned, my results point towards a shift from behaviorism and cognivitism towards interactionism. Another significant change that has been identified is that syllabus plans from the past two decades do not mention what the teacher’s role is, while the older syllabus plans include detailed instructions for what the teacher is expected to do.

Uppsatsen handlar om hur författare av läroplanen samt lärare i SO ser på den nya läroplanen och kursplanen i geografi. Bakgrunden till arbetet är att det nyligen har bearbetats en ny kursplan i ämnet geografi vilket har medgett förändringar i hur ämnet ska bearbetas. Förändringarna har skett bland annat genom ett centralt innehåll samt nya kunskapskrav.   Undersökningen bearbetas med hjälp av läroplansteori samt tidigare skriven litteratur angående kursplaner och geografi. Läroplansteori ska ge en förståelse för de olika rummen där läroplanen utformas. När läroplanen och specifikt kursplanen i geografi skrevs så uppstod det olika tvister, bland annat angående namngeografins plats. Det uppkom även nya begrepp i kursplanen i form av hållbar utveckling, GIS (geografiskt informationssystem) och exkursioner.   Undersökningen var av kvalitativ karaktär där syftet var att lärare samt författare för kursplanen i geografi skulle ge sin tolkning av den nya läroplanen och kursplanen för SO-ämnen (Samhällsorienterade ämnen). Undersökningen består av två respondenter där det är en lärare och en författare av läroplanen.   Resultatet visade att den nya läroplanen bidragit till skillnader inom styrning och att geografiämnet i sig fått förändringar både inom kursplanen och läroplanen. Den nya kursplanen har bidragit till en separering från de övriga SO-ämnena och huruvida geografiämnet i sig bidrar till en ökad status eller inte skiljer sig åt. Det visade sig även att lärare inom SO ansåg det som negativt att ämnena separerats och att det centrala innehållet var för omfattande. Positivt med den nya kursplanen var att den gav mer tydlighet.

Vad några föräldrar, alla kvinnor anser om innehållet i förskolans läroplan

Studiens övergripande syfte har varit att studera vad som över tid ansetts vara viktigast att svensk förskoleverksamhet förmedlar till barnet utifrån styrdokumenten. Under analysen av dokumenten framträdde en skillnad i språkbruket kring vad som är ”normalt” mellan de dokument som publiceras under 1980- talet och de som sedan kommer under slutet av 90-talet och 2000-talet. Därmed kom studien även att behandla hur normalitet och normalisering tar sig uttryck över tid i dokumenten. Resultatet av studien visar att det i första hand är tre mikroteman som utgör makropropositioner i dokumenten; Normalitet/ nomadisering, Framtidsfokus samt Gruppen/ individen. Vidare fann vi att i formuleringarna rörande barn förändras och antar en mer individinriktad form i början av 1990- talet. Vi har analyserat detta, och kommit fram till att det rör sig dels om en ansvarsförskjutning av förskolan från Socialstyrelsen till Utbildningsdepartementet men även att det 1990, av James & Prout utkommer en text som lägger grunden för en ny barnsyn, barnet och barndomen får nu ett värde i sin egen rätt och författarna argumenterar för att ”vuxenhet” inte skall ses som det slutgiltiga målet, det färdiga resultatet av barndomen. Detta medför ett nytt sätt att forska, inte bara om, utan för och med barn, ett nytt paradigm tar alltså plats i de nyare styrdokumenten.

This study investigates the curriculum for English in Gymnasium class 10 in Baden-Württemberg, Germany and compares it with the Swedish curriculum for English 5. A special focus it put on the politics that decide how the curriculum is written. The German and Swedish curricula for English are quite different, although they have some main points in common. The study includes a textual analysis and observations of English classes. Furthermore, nine teachers of English in Germany are interviewed about their views of the curriculum. The teachers view the curriculum and the course book as the same thing and are not very aware of the political or educational ideas behind the most recent curriculum. The curriculum for English in Baden-Württemberg is much more detailed than the Swedish but still the German teachers find it vague and dissatisfactory.