Charlotte Dahlström Att undervisa i ett mångkulturellt klassrum – fyra lärares erfarenheter av religionsundervisning. Pedagogiskt arbete III, 15 hp, Högskolan Dalarna. Temat för uppsatsen är religionsundervisning i ett klassrum med religiös mångfald sett ur perspektiv från fyra grundskolelärare. Studien fokuserar på vilka strategier lärarna har för att lära ut, hur de utnyttjar läroplanen, olika typer av läromedel samt om det finns utrymme för läraren att välja bort delar av innehållet i kursplanen när denne planerar sin undervisning. En kort presentation av de senaste två läroplanerna samt litteratur som behandlar religionsundervisning i skolan utgör bakgrunden till studien. Intervjuer med fyra lärare är det primära källmaterialet. Efter genomförd studie har det kommit fram att lärarna ser religiös mångfald i klassrummet som en stor fördel i undervisningen samt att läroplanen oftast ses som ett gott stöd vid själva planerandet av undervisningen. Vilka läromedel som används är högst individuellt och beror till stor del på lärarens egen förmåga att hålla sig ajour men även vilka ekonomiska förutsättningar ämnet ges. Avslutningsvis finns en bilaga med intervjufrågorna vilka ger en bild av vad informanterna fått ta ställning till när de intervjuats.

I denna studie undersöks vad förskolepersonalen uppfattar som goda matematiska miljöer inomhus- respektive utomhus, samt hur dessa miljöer kan kopplas till läroplanens mål gällande matematik. Genom att låta personal i förskolan ta bilder på miljöer samt kommentera dessa bilder som de bedömer har goda förutsättningar för matematiskt lärande har vi, med hjälp av en semiotisk bildanalys samt en innehållsanalys, kunnat plocka ut viktiga aspekter i miljön samt vilka områden som förskolepersonalen lägger mest fokus på i de matematiska miljöerna. Resultatet visar att förskolepersonalen som deltagit i vår undersökning lyfter matematik som berör läroplansmålen på olika sätt och att många av personalens ord faller in under flera kategorier inom läroplanen. Miljöerna inom- och utomhus skiljer sig på flera områden men de gemensamma nämnarna i miljöerna är skapande och konstruktion. De goda inomhusmiljöerna är de som erbjuder ett välsorterat material och tillfällen för barn att arbeta finmotoriskt medan goda utomhusmiljöer erbjuder matematikinlärning med hela kroppen.

Den här studien undersöker vilka politiska frågor som styrt samerna under perioden 1880 till 1913 och hur undervisningen av samerna bedrevs. Studien tar upp den politik som fördes och hur den påverkade samerna, deras levnadsförhållanden och skolgång. Granskningen går också igenom vad samerna skulle undervisas i. Vad som också tas upp är vilket material som användes vid undervisningen av samerna och vilka syften som fanns bakom valet av material. Fokus finns på en skola placerad i svenska Jämtland och hur de samiska eleverna upplevde det att gå där samt hur deras levnadsförhållanden vid skolan var. Vad som framkommer genom denna undersökning är hur samerna behandlats av den svenska staten och kyrkan genom historien. Den kommer också att visa att undervisningen av samerna inte var så annorlunda mot undervisningen av svenska barn.

I denna studie har syftet varit att undersöka musikpedagoger i särskolan och deras planeringssätt och framtagning av lektionsmaterial. Undersökningen har gjorts i form av intervjuer med tre musikpedagoger. I diskussionskapitlet relateras infromanternas svar med den forskning och bakgrund som beskrivs i uppsatsen. Tidigare forskning beskriver att vid planering använder sig pedagoger oftast av improvisation, elevinflytande och egen erfarenhet. Vid framtagning av material är det oftast lektionens aktivitet, elevers musiksmak och färdighetsnivå som styr innehållet enligt tidigare forskning. Studien visar att alla tre pedagoger använder sig mycket av sin erfarenhet vid planering. Framtagning av material skiljer sig på så sätt att en pedagog arbetar mycket med elevinflytande där eleven oftast bestämmer materialet. En annan pedagog har sångpärmar på skolan med många sånger och den tredje pedagogen kan oftast använda sig av nätet för att hitta sånger till förutbestämda teman som skolan ska arbeta med.

Bakgrund: Bakgrunden till denna studie grundas i det generella problem som uppstår när elever har med sig varierande förkunskaper från grundskolan. Detta kan i sin tur leda till problematik i gymnasieskolan för lärare som där ska planera undervisning. Det som blir relevant att studera i samband med detta är det urval av innehåll historielärare i mellanstadiet gör i sin undervisning och vilka faktorer som påverkar dem. Syfte: Syftet med studien har varit att ta reda på vilka föreställningar och uppfattningar lärare har och hur de planerar och genomför sin undervisning i historia. Vi har även undersökt vilka arbetssätt lärarna använder sig av för att få ett bredare perspektiv på lärares förhållningssätt och uppfattningar kring undervisningen. Metod: I studien har vi använt oss av kvalitativa tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer med fyra olika lärare. Resultat: När intervjumaterialet analyserades upptäckte vi generella mönster i lärarnas föreställningar och uppfattningar kopplat till deras mål och urval av innehåll. Analysen visar att det finns mönster som kan ses som grundläggande för historielärarna som deltog i denna studie. Dessa mönster påverkar och formar undervisningen på olika vis. Gemensamt för lärarna när det gäller dessa mönster var urvalet av innehåll då lärarna baserar sin undervisning exempelvis på eget intresse, elevernas intresse och förkunskaper samt kritiskt tänkande. Denna kanon skiljer sig åt beroende på olika omformningsfaktorer. Lärarna använder sig av en kronologisk historiedidaktik för att strukturera upp detta innehåll. Synen på läromedel och det utrymme det får i undervisningen varierar mellan lärarna. Narrativt berättande visar sig vara den undervisningsform lärarna använder kontinuerligt då de menar att undervisningen blir mer intressant för eleverna. Skillnad visade sig finnas i lärarnas mål då en grupp lärare uttrycker konkreta uttalade mål som delvis har sin grund i läroplanen. Den andra gruppen lärare har mer implicita mål samt en mer erfarenhetsbaserad känsla för läroplanen och därmed baseras lärarnas mål i mindre utsträckning utifrån läroplanen. Gemensamt för lärarna när det gäller målen är att eleverna ska utveckla sitt historiemedvetande och sin identitet och det kan ses som syften med undervisningen. LGR11 visar sig inte vara den mest styrande faktorn för lärarna i deras planering och genomförande av undervisning i historieämnet.

<p>Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.</p><p>Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98. Denna kartläggning är av intresse då de olika läroplanerna förmedlar olika syn på de begreppen kunskap och demokrati, vilket i sin tur utgör grunden för den verksamhet som existerar inom respektive skola.</p><p>Arbetet är skrivet med diskursteori som bas. Detta innebär att skolan studeras som en social konstruktion, vilket gör att förehållandet mellan dokument och dess tolkningar kan studeras. Arbetet bygger på en textanalys av tidigare nämnda läroplaner. Texterna analyseras med utgångspunkten att vi med hjälp av språket konstituerar och förmedlar våra värderingar och normer.</p><p>En jämförelse av de olika läroplanerna visar på små skillnader i begrepp, men stora skillnader i vilken betydelse begreppen har. Skolan har, under tiden mellan 1969 och nutid, gjort ett stort kliv från kunskapsförmedling till en arena för lärande.</p>

Med anledning av att riksdagen år 2010 fastslog en ny läroplan för förskolan, Läroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), där målen kring naturvetenskap inom förskolan skärptes ställdes även högre krav på förskollärare. Istället för ett natur-vetenskapligt mål blev det nu tre mål som förskolan skulle sträva efter att uppnå. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnå målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser är viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror är anledningen till att tidigare studier visat på att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan är bristfällig. I denna kvan-titativa studie har författaren riktat sig till både kommunala och privata förskolor i Jön-köpings kommun för att där samla in enkäter. Studien visar bland annat att cirka 60 % av förskollärarna inte anser sig ha tillräckliga kunskaper och metoder för att på egen hand kunna nå upp till de naturvetenskapliga målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Detta resul-tat kan, enligt studien, sägas ha flera olika förklaringar, vilket påvisar svårigheterna med att kunna nå upp till vissa mål i Lpfö 98 (rev, 2010).

I vår studie undersöker vi hur förskollärare beskriver det matematiska arbetssättet i förskolan.Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare arbetar med matematik tillsammans med barnen samt hur de anser sig använda förskolans läroplan i det matematiska arbetet. Valet av vårt undersökningsområde grundas utifrån tidigare forskning om hur viktig den grundläggande matematiken återkommande beskrivs vara för barnens framtida förståelse och inställning till matematik. Resultatet från vår studie visar att förskollärarna arbetar spontant och flexibelt med matematik tillsammans med barnen. Resultatet pekar även på att samtliga förskollärare tycker det är viktigt att använda sig av de matematiska begreppen för att ge barnen förståelse för matematiken. Vidare visar vår studie på att det inte finns någon direkt planering vad gäller det matematiska arbetet utan att den sker här och nu i barnens vardag på förskolan.

Den här studien undersöker hur undervisningen i hållbar utveckling ser ut i geografi i årskurs 7–9. Syftet var att undersöka hur lärare arbetar mot och tolkar hållbar utveckling gentemot läroplanen och kursplanen i geografi för skolans årskurs 7–9. För att ta reda på syftet och besvara frågeställningarna utfördes kvalitativa intervjuer med fyra lärare verksamma inom SO-ämnena i Eskilstuna. Resultatet visar att lärare till viss del tolkar begreppet hållbar utveckling olika, något som kan tyda på bristande information och en avsaknad av tydliga riktlinjer. Begreppet definieras i hög grad utifrån ett ekologiskt perspektiv, medan andra aspekter av begreppet såsom sociala och ekonomiska nämns mer implicit. Undervisningen inom hållbar utveckling kan se mycket olika ut, men många arbetar med fältstudier och temaarbeten. Samtliga respondenter ansåg att det är både möjligt och fördelaktigt att arbeta ämnesövergripande inom hållbar utveckling. I resultatet belyses eventuella brister i lärares kunskaper inom ämnet, vilka också efterfrågar fortbildningar kring ämnet. Detta förhindras dock av en brist på både tid och pengar inom skolan.

Alla förskolor i Sverige har en gemensam läroplan som beskriver en värdegrund som ska vara grund i den dagliga verksamheten men hur arbetet ska gå till benämns inte. Drama är en metod som har visat positiva effekter och kan därför vara ett sätt för det praktiska arbetet med värdegrunden (Szecsi, 2008). Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera åtta förskollärares praktiska arbete med drama på de förskolor där de arbetar i relation till förskolans värdegrundsmål i kapitel 2.1 (Skolverket, 2011). Genom sex intervjuer på ungefär en timme var samlas resultat för att besvara frågorna “Hur ser det praktiska dramaarbetet ut?”, “På vilket sätt relaterar dramaarbetet till de enskilda målen i läroplanen kapitel 2.1 (Skolverket, 2011)?” och “Hur förhåller sig förskolelärarnas dramaarbete till Deweys och Vygotskijs teorier?” Materialet analyseras i förhållande till Deweys tankar om bland annat lärarens inblandning i undervisningen och Vygotsikijs teori om fantasi och kreativitet och kopplas sedan till tidigare forskning kring estetiska läroprocesser och lärarens inblandning i barns utveckling gjorts. Resultatet visar att pedagogerna på flera sätt arbetade med målen. Femman, mini-forumspel, fantasi i vardagen, värdegrundsteater, årssaga, lekprojekt, barnens sagor och förstärkning är praktiska dramametoder som alla relaterar till värdegrunden.