Elever i den svenska skolan ska betygsättas rättssäkert och likvärdigt och alla elever ska få möjlighet att nå målen. Elever med läs- och skrivsvårigheter har ofta svårt att förstå texter de läser samt att läsa texter med flyt. Detta resulterar ofta i svårigheter i ett flertal ämnen i skolan. Trots anpassningar finns det elever som inte når målen och då kan i vissa fall undantagsbestämmelsen tillämpas. Undantagsbestämmelsen ger lärarna möjlighet att bortse från enstaka delar i kunskapskraven. Syftet med studien var att undersöka, utifrån fenomenografins tankar, vilka uppfattningar specialpedagoger och svensklärare hade kring undantagsbestämmelsen och hur de tolkade och tillämpade densamma. Studien är en kvalitativ intervjustudie som bygger på intervjuer med åtta respondenter. Resultatet tolkades sedan utifrån det kategoriska och relationella perspektivet. Resultatet visar att det råder skiljelinjer i hur förtrogna specialpedagogerna och svensklärarna är med undantagsbestämmelsen och därav tolkar de den olika. Respondenternas svar visar i stort på en vilja inom det relationella perspektivet. Lärarna uppger att de anpassar sin undervisning, söker tillvägagångssätt och möts för att diskutera. Dock förhöll sig svensklärarna restriktiva till undantagsbestämmelsen då de upplevde den svårtolkad och subjektiv och på så vis förlade de ansvaret på specialpedagogerna, vilket tyder på en viss kategorisering av elever. Respondenterna såg, trots att de själva upplevde den svårtolkad, som en möjlighet till en rättvis bedömning, men även att den kan bli ett hinder för eleven i dess utveckling om den missbrukas.

Den här studiens syfte är att undersöka hur lärare definierar begreppet inkludering samt hurde arbetar med detisin svenskundervisningmed avseende på elever i läs-och skrivsvårigheter. Metoden som ligger till grund för undersökningen är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem lärare.  Studiens resultat visar en enighet bland lärarna om hur de uppfattarbegreppet inkludering som gemenskapsorienterad. Lärarnas arbetssätt sammanfaller likväldärsamtliga lägger ett stort fokus på att anpassa undervisningen för alla elever, både när det gäller helklass respektive enskilda uppgifter. Trots att lärarna innehar en positiv inställning till inkludering i undervisningen menar dem att en fullbordad inkludering inte alltid är att föredra för elevernas förutsättningar och behov. Resultatet speglar därmed ett visst dilemma kring inkludering i undervisningen för lärarna. / The aim of this study is to examine how teachers define the concept of inclusion and how they embody it in their Swedish teaching with reference to students in reading and writing difficulties. The method that is the basis for the study is qualitative, semi-structured interviews with five teachers.  The results of the study shows a unity among the teachers about how they perceive theconcept of inclusion as community-oriented. The teachers’ working methods also coincides where all of them put a great focus on adapting the educationfor all pupils, both in terms of full class and individual tasks. Although the teachers have a positive attitude towards inclusive education, they mean that a completed inclusion is not always preferable to the pupils’ prerequisites and needs. The result thus reflect a certain dilemma about inclusive education among the teachers.

This study examines the effects on reading flow of decoding training and decoding training in combination with morphological awareness instruction. The study included a small group of students with reading and writing difficulties in grade three. Based on reading comprehension tests, two intervention groups were identified with three students in each class and two corresponding control groups. The students received intensive training for six weeks. The students were also interviewed to find out their attitude to reading at school and at home. Three different pre- and posttests have been carried out to measure any change in student reading flow. The results show that there are benefits in terms of reading flow resulting from the short intensive training for this group of students. The interventionstudents gained insight into the importance of reading as well as a more positive attitude towards their own reading ability after the intervention.

This paper examines how teachers and librarians are helping children and young people withdyslexia/reading and writing difficulties. The examination has taken place in a small municipalityin Skaraborg County. Seven teachers in the municipal schools and the chief librarian inthe municipal library have been interviewed as well as an advising county librarian.In the municipal schools the pupils have access to literature in easy language and computerswith programs training reading, writing and spelling. In some schools there are textbooks ontape too. In the municipal library and in the county library disabled readers can loan literatureon tape and literature in easy language.The conclusion of the examination is that children and young people with dyslexia/readingand writing difficulties need all sorts of aids in reading and writing. More cooperation betweenteachers and librarians would benefit these pupils.

The purpose of this masters´ thesis is to examine the attitudes of public librarians towards easy-to-read literature and see whether a connection between these attitudes and accessibility can be made. The study has been performed with a qualitative approach and consists of four depth interviews with emphasis on how librarians relate to and experience easy-to-read literature and its´ users. As complement to the depth interviews, two micro interviews were made. The study can be seen as a follow up to a survey I made 2005, commissioned by The centre for Easy- to-Read. As analytical tools the cultural sociological theories of Pierre Bourdieu, with his concepts field, cultural capital and habitus, have been used. The results show that easy-to-read literature often seems to be disregarded at public libraries, and that the cause for this seems to have several facets. The following three main interrelated themes and factors are discernable from the empirical material: lack of knowledge (both in relation to the literature and the users), snobbery and feelings of shame. Lack of knowledge is related to a lack of education in the area of special media in large. An attitude of snobbishness is discerned in the area of special media in general and easy-to-read literature takes a position far down in the rather hierarchical institution of public libraries. Low wages as well as low status are said to be common to the area. In the analysis this is linked to the general low position of the easy-to-read literature in the literature field as a whole. In accordance with this there is as well little symbolic capital and power to gain, whether you be a librarian, producer, author or publisher. The general associations connected to easy-to-read literature as being dull and uninteresting can probably be seen as a consequence of low expectations from all operators involved. The last factor; feelings of shame, seem to be prominent in connection with this kind of literature. The informants avoid showing users the easy-to-read literature, considering it shameful to assume that the user has a reading disability. Taken together, these factors make the accessibility of the easy-to-read literature at the public libraries unsatisfying. / Uppsatsnivå: D

The aim of this study is to gain an understanding of how dyslexic adults experience the library, their meeting with a librarian and how they feel they are being helped with finding literature. To answer the purpose of the study I have conducted six semi-structured interviews with dyslexic adults.. Two theoretical models were used as an analytical tool in this study. One was Michael Buckland's aspects of access to information. The other is four aspects that explains the significance of personal encounter at the library. The findings in this study show that the kind of reception dyslexic library users have met in the past, becomes important for how they perceive the library today. There are also difficulties that the dyslexic library users encounter in the library. One example of this is that the library catalogue requires correct spelling. As a result many users avoid using the library catalogue and find other ways to access the literature they are looking for. A further conclusion in this study is the importance of a personal assistance from a librarian. A librarian can often help to overcome the barriers that make it difficult for dyslexic library users to find literature. / Program: Bibliotekarie

Studiens syftar till att undersöka hur sex SFI-lärare upptäcker och fortsätter undervisningen där det finns misstanke om läs- och skrivsvårigheter. Studiens syfte är att undersöka vilka förmågor och praktik som finns för att urskilja läs- och skrivsvårigheter hos andraspråksinlärare samt hur eventuellt stöd är utformat till dessa elever. Undersökningen har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer vilket lämpar sig väl vid undersökning av människors personliga erfarenheter och åsikter. Resultatet som har framkommit i studien visar på lärarnas avsaknad av formell kompetens vid identifiering av läs- och skrivsvårigheter och slutsatsen utifrån denna studie visar på behov av utbildning för att på ett säkert sätt identifiera läs- och skrivsvårigheter hos andraspråksinlärare.

This quantitative study examines whether the English screening tool ”Adult Reading History Questionnaire” works in a Swedish context or not. The essay is based on a formation of a new screening tool called ARHQ-vux. The intention was to find out whether a person might be dyslectic or not. ARHQ-vux is based on components such as heredity factors and how the informants experienced school as a child. The screening tool was tested in a sample of 71 adult students at five different adult educational institutions in the north of Sweden. To measure the validity a correlation was made between ARHQ-vux and the already standardized Swedish screening tool DUVAN. This study shows that the tool ARHQ-vux successfully can be used as a reliable screening tool to identify adults who might be at risk of dyslexia.

Huvudsyftena med den här studien är att undersöka hur IKT (informations- och kommunikationsteknik) används i svenskundervisningen av lärare i förskoleklassen till årskurs 3, samt en granskning av vad lärarna ser för möjligheter och hinder vid användning av IKT. För att uppnå detta syfte har jag valt att undersöka sju F-3 lärare. Frågeställningarna som har tagits fram för att svara på studiens syfte är: (1) hur används IKT i svenskundervisningen, (2) vilka möjligheter och hinder finns med IKT i undervisningen och (3) vilka attityder har lärarna till användningen av IKT som pedagogiskt redskap i svenskundervisningen? Kvalitativa intervjuer har genomförts med de sju lärarna i F-3-klasser. Det sociokulturella- och konstruktivistiska perspektivet har legat till grund för studiens analys. Resultatet visar att det finns samband mellan lärarnas användande av IKT och deras kompetens. Lärarna använder IKT på liknande sätt men i olika mängd. I svenskundervisningen använde lärarna IKT för att eleverna lättare ska kunna skriva och bearbeta längre texter. Lärarna använde även IKT för att visa bilder och filmer. De lärare som var mitt uppe i att lära eleverna att skriva bokstäver använde sig även av IKT för att lägga upp en bild på whiteboarden för att sedan skriva "på" bilder för att lättare visa eleverna vilka bokstäver som ska ner i "källaren" och vilka som ska upp på "vinden".

Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor på Åland i årskurs 2 finner elever med läs- och skrivsvårigheter samt anpassar läs- och skrivinlärning för dessa elever. Syftet konkretiseras genom tre frågeställningar: Hur finner man elever som är i behov av individanpassad undervisning? Vilka metoder eller anpassningar genomförs vid individanpassad läs- och skrivinlärning för elever med läs- och skrivsvårigheter samt vilka svårigheter kan läraren stöta på gällande metoderna eller anpassningarna? Vilka svårigheter kan man som lärare stöta på när man individanpassar inlärningen med hjälp av tekniska verktyg i läs- och skrivundervisningen? För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med intervjuer och observationer. Två klasslärare och två speciallärare observerades under två svensklektioner och intervjuades. Det sociokulturella perspektivet är det perspektiv som valts för att diskutera studiens resultat. Studien har visat att speciallärarna varje hösttermin gör en så kallad screening på alla elever, i vilken specialläraren testar de olika årskurserna i olika moment (exempelvis rättstavning, ordförståelse, läsförståelse). Elever under en bestämd gräns i ett eller flera moment får individanpassad undervisning för att komma ikapp inom det området. Eleven får då en anpassning inom den ordinarie klassrumsmiljön, eller så får eleven stöd av specialläraren och tränar på området som upplevs problematiskt. I det ordinarie klassrumsarbetet kan läraren individanpassa elevernas läseböcker efter elevens lässkicklighet, så att eleven finner läsningen rolig och motiverande. Många elever saknar motivation att lära sig läsa och skriva, men studien visar att de tekniska verktygen hjälpt till att finna motivation. / <p>Svenska</p>