• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 621
  • 9
  • Tagged with
  • 630
  • 630
  • 245
  • 177
  • 108
  • 107
  • 102
  • 102
  • 95
  • 95
  • 91
  • 90
  • 90
  • 82
  • 81
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
391

Förebygga läs- och skrivsvårigheter genom språkstimulerande arbete i förskolan / How to prevent read- and write difficulties through language stimulating work in preschool

Andersson, Viktoria January 2010 (has links)
The purpose of my examination is contributing with knowledge about the relation between language- stimulation in preschool and read- and writes developing and teachers thought about that. In order to meet the purpose I read literature that deals with my matter and is based previous research. I also made qualitative interviews with three elementary school teachers and three preschool teachers who work within preschools that concentrate on development of language in a town in the middle of Sweden.  In this way I find out about their thoughts about what they think is important to work with about language in preschool and how the preschool teachers can work with the development of language to make it easier for the children in their read- and writes developing. The result shows that it is important to work with children’s development of language in preschool. Children need some part of language awareness when they start at the public school. The result also shows that it is not just one way that’s good for training children’s language development. You need to work with de language in many different ways with the children so that they can learn about all the parts of the language.  I can not see any big difference between the teachers that I interviewed concerning their thoughts in my result. / Syftet med mitt examensarbete är att bidra med kunskap om relationen mellan språkstimulering i förskolan och läs- och skrivutveckling och lärares tankar kring det. För att uppfylla mitt syfte har jag läst litteratur och tidigare forskning som behandlar mitt ämne. Jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare och tre förskollärare på förskolor med språkinriktning i en stad i Mellansverige. Jag tog på så sätt reda på deras tankar kring vad som är viktigt att arbeta med språkmässigt i förskolan och hur förskolan kan arbeta med barns språkutveckling för att underlätta barnens läs- och skrivinlärning. Resultatet visar att det är viktigt att arbeta med barnens språkutveckling i förskolan. Barnen behöver en viss språklig medvetenhet när de senare börjar grundskolan. Resultatet visar även att det inte bara finns ett sätt som är bra att arbeta på för att språkstimulera barnen utan att man behöver arbeta med språket på flera olika sätt för att barnet ska lära språkets alla delar. Jag ser ingen större skillnad mellan förskollärarnas och grundskollärarnas tankar i mitt resultat.
392

Datorn som alternativt verktyg : Tolv pedagogers erfarenheter av arbete med datorbaserade verktyg i grundskolan.

Bergman, Ann-Louise, Swenn, Jeanette January 2009 (has links)
Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera lärares och specialpedagogers arbete med datorn som alternativt verktyg – främst arbetet med inlästa böcker och talsyntes. Undersökningen är kvalitativ och bygger på 12 intervjuer med lärare och specialpedagoger/speciallärare. Studiens frågeställningar behandlar pedagogernas inställning till datorn som verktyg för elevers läs- och skrivutveckling, vinster med talsyntes och inlästa böcker samt viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt användande av verktygen. Resultatet visade att informanterna var mycket positiva till alternativa verktyg, inte bara till elever i läs- och skrivsvårigheter utan till alla elever. Pedagogerna berörde ett flertal vinster med att låta elever använda ITbaserade läromedel. Exempelvis nämndes hur inlästa böcker bidrog till delaktighet ilärandet genom att öppna för positiva läsupplevelser som kunde delas med kamraterna.Ytterligare positiva effekter var att eleverna producerade längre och bättre texter med färre stavfel än tidigare när de skrev med stöd av talsyntes. Informanterna påpekade även att elevernas självständighet och självförtroende i skolarbetet ökade.
393

Vad var det jag läste? : En kvantitativ studie om en grupp högstadieelevers läsförståelse. / What did I read? : A quantitative study of upper lever compulsory school pupils' reading comprehension.

Olsson, Maria January 2010 (has links)
Sammanfattning   Det är inte bara elever med dyslexi som har läs- och skrivsvårigheter, utan problemet har ökat överallt i vårt moderna samhälle. Kraven på att läsa och ha god läsförståelse ökar i takt med att allt mer information skickas till oss via media, internet och post. Detta problem medförde att vi på den skola jag arbetar startade ett läsprojekt för att öka elevernas läsförståelse och därmed också deras resultat i skolan. Syftet med mitt arbete är att ta reda på vilka svårigheter och orsaker det finns för elever som har läs- och skrivsvårigheter, samt hur man ökar deras läsförståelseförmåga. Kan elever bara genom att läsa mera, kunna förbättra sina prestationer i läsförståelse. För att få ett svar på detta har jag undersökt elevers resultat av läsförståelsediagnoser. Resultaten presenteras utifrån en stanineskala som är en standardskala där elevernas poäng överförs till en niogradig skala. Ett staninevärde på fem motsvarar medelvärde. Sammanlagt nittiosju elever i samma ålder har kartlagts under högstadietiden. Resultatet vid undersökningen blev att läsförståelsen förbättrades för de svaga läsarna. Det visade sig också att de som var bra i sin läsförståelse i årskurs sju, sänkte sina resultat och närmade sig medelstanine fem. Ökad lästid i skolan har gjort att eleverna ökat sin läsförståelse. Däremot krävs det en utveckling av projektet, där samtalet kring det man läser sätts i fokus. Samtal ökar elevers förståelse och reflekterande. / Abstract The problem with dyslexia has increased everywhere in our modern society. Requirements of proficiency in reading and comprehension skills, increases at a similar speed to that which information is disseminated. This problem led to a reading project in the school where I work. The aim was to increase pupils reading, comprehension and also their overall performance. Is it a possibility that by just reading more in school, pupils can improve their performance? To find and answer I have researched the pupils results from a reading comprehension diagnosis. The results are presented from a stanine scale, a standard scale where pupils points transfers to a nine degree scale. A stanine value of five is equal to mean and the lowest values are one and two. The reading diagnosis was undertaken by 97 pupils in the same age. The fist was carried out in autumn term of year seven and then every autumn up to year nine. The results show that reading comprehension improved for weaker readers from level one and two in year seven, to level three and four in year nine. The results also showed that pupils with good abilities in year seven lowered their results to middle stanine five in year nine. More time for reading in school shows that pupils increase their reading comprehension. However, the project needs to develop further, with focus on discussions following the reading of a text.
394

Jag har kompetensen! : Hur ett antal klasslärare resonerar kring och upplever sitt arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i undervisningen / I have the competence! : How a number of class teachers reason about and find their work while teaching students who have reading and writing difficulties

Akan, Yasemin January 2013 (has links)
The aim of this work is to examine how a number of class teachers reason about and find their work while teaching students who have reading and writing difficulties / dyslexia. The empirical study was intended to answer the question based on three questions. The work is based on a qualitative method as empirical material gathered in semi-structured interviews. Six classroom teachers, one male and five female teachers were interviewed. The interviewees were from six different schools in Stockholm Municipality and were between 27-61 years old. Most of the classroom teachers feel that there are approximately 4-5 students with reading and writing difficulties / dyslexia in each class. Half of the teachers feel that students with dyslexia may be different as they are quiet, unsecure and shy. While the other half experience these students as ordinary children. All those involved are of the opinion that they work, including in the classrooms by adjusting the lessons to each student's needs. Half of the classroom teachers perceive special pedagogy teachers well, while the other half experience it as problematic. Classroom teachers also think that they have the skills needed to respond to students with reading and writing difficulties / dyslexia and think that training courses are important to keep the knowledge alive. Several of the teachers emphasize that students with reading and writing difficulties / dyslexia get the help necessary while the other half think it can be better. The classroom teachers stress that in teaching, they use different methods which they cannot name. / Syftet med arbetet var att undersöka hur ett antal klasslärare resonerar kring och upplever sitt arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i sin undervisning. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån tre frågeställningar.  Arbetet baserades på en kvalitativ metod där empiriska materialet samlades på semistrukturerade intervjuer. Sex klasslärare, en manlig och fem kvinnliga lärare intervjuades. De intervjuade var från sex olika skolor i Stockholmskommun och var i åldrarna 27 till 61 år.  De flesta klasslärarna upplever att det förekommer ungefär 4-5 elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i varje klass.  Hälften av lärarna upplever att elever med läs- och skrivsvårigheter kan vara olika då de är tysta, osäkra och tillbakadragna, medan den andra hälften upplever dessa elever som vanliga barn. Alla de medverkade resonerar att de arbetar inkluderande i klassrummet genom att de anpassar lektionerna efter varje individs förutsättningar. Häften av klasslärarna upplever specialläraren som positiv medan den andra hälften upplever problematik. Klasslärarna tycker också att de har kompetensen som behövs för att bemöta elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och de resonerar kring fortbildningens betydelse för att hålla kunskapen levande. Flera av lärarna betonar att elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får den hjälpen som de behöver medan den andra hälften tycker att det kan bli bättre. I undervisningen betonar klasslärarna att de använder olika metoder som de inte kan namnge.
395

Arbetsminnesträning och läsning : speciallärare/specialpedagogers uppfattningar av arbetsminnesträning för förbättrad läsning i grundskolans senare år. / Working Memory Training and Reading : Special Need Education Teachers’ Conceptions of Working Memory Training for Improved Reading in Secondary School.

Zacheja, Veronica January 2014 (has links)
Denna studie ämnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnesträning kan leda till förbättrad läsning för äldre elever i läs- och skrivsvårigheter. Ambitionen är att undersöka speciallärare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnesträning som möjlig träningsmetod för förbättrad läsförmåga, med fokus på elever i läs- och skrivsvårigheter i grundskolans senare år. Vidare undersöks speciallärare/specialpedagogers uppfattningar av förhållandet mellan arbetsminnesträning, lästräning och kompensation med alternativa verktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har använts för insamling av empirin. Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv där likheter och skillnader av uppfattningar har jämförts. Resultaten visar att arbetsminnesträning kan vara en metod som hjälper äldre grundskoleelever i läs- och skrivsvårigheter till förbättrad läsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas. Beroende av individ kan träning och kompensation se olika ut men också andra faktorer kan påverka huruvida en elev får möjlighet att arbeta med arbetsminnesträning eller ej. Vetenskaplig forskning visar att arbetsminnesträning stärker koncentration vilket i sin tur kan öka inlärningsmöjligheter, men hur stor betydelse arbetsminnesträning primärt har för läsning är ett område i behov av vidare forskning.
396

Alternativa verktyg främjar lärandemöjligheter för elever i läs- och skrivsvårigheter - sett ur pedagogers perspektiv

Montén, Bitte January 2014 (has links)
Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av några pedagogers erfarenheter av och inställningar till alternativa verktyg, när elever är i läs- och skrivsvårigheter med frågeställningarna: Vilken inställning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg används när elever är i läs- och skrivsvårigheter? På vilket sätt kan alternativa verktyg främja lärandemöjligheter när det gäller elever i läs- och skrivsvårigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i användningen av alternativa verktyg?
397

Ett språk för alla? : en kvalitativ studie av ett antal pedagogers syn på sinanvändning av IKT-verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen

Norberg, Nina January 2013 (has links)
The aim of this study is to investigate a number of class teachers' thoughts on the use of information and communications technology (ICT) in early literacy learning. The study has been conducted as a qualitative study, interviewing five teachers with the help of an interview guide. Three central questions were posed. What perception do the teachers have about the use of ICT in their tuition? What perception do the teachers have about the pupils' literacy learning in teaching with ICT tools? What perception do the teachets have about teaching and learning by means of ICT when it comes to pupils with reading and writing difficulties/dyslexia? The overall theoretical basis of the study is Vygotskij's sociocultural theory. In conclusion, the result of the study is as follows.Most class teachers feel that the training they have undergone in ICT education was adequate, but they also call for skill development.Most teachers believe that the use of ICT tools provide opportunities to adapt their teaching to pupils' knowledge level. The teachers' opinion is that ICT in teaching is useful for pupils' progress in early literacy learning.Most teachers also believe that ICT tools in teaching can be of some help for pupils with reading and writing difficulties/dyslexia.One obstacle in helping these pupils is lack of time.Therefore, the majority of the teachers hand these pupils over to special education outside the classroom.
398

Genrepedagogik : - en studie om lärares uppfattningar av genrepedagogik, men särskilt för elever i läs- och skrivsvårigheter / Genre pedagogy : – a study about teacher´s apprehensions of genrepedagogy, especially for pupils in reading and writing disabilities

Halonen, Monica, Sigblad, Helena January 2014 (has links)
Vår intention var att undersöka lärares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade på tre ben, en teori om lärande, en teori om språk samt cykeln för undervisning och lärande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 år sedan. Idag används den över hela världen. Pedagogiken hade som mål att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett socioekonomisk bakgrund. Metoden som låg till grund för vår studie var kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex respondenter från olika delar i södra och mellersta delarna av Sverige. I analys- och resultatdelen presenterade vi våra resultat utifrån sex teman som svarade mot våra frågeställningar om lärares uppfattningar av genrepedagogik. Vårt resultat visade att våra respondenter genom genrepedagogiskt arbetssätt såg en positiv utveckling av elevernas skrivförmåga och en ökad språklig medvetenhet. De flesta respondenter såg alla faser i cirkelmodellen som lika betydelsefulla och eleverna kunde få den individuella stöttning som var relevant för var och en. Samtliga respondenter såg att texterna för elever i läs- och skrivsvårigheter förbättrades. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var det intressant att se att respondenterna uppfattade pedagogiken som positiv för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vår studie visade att den systemisk-funktionella grammatiken var betydelsefull för att genrepedagogiken skulle vila på alla sina tre ben. Det var inte alla respondenter medvetna om. Vissa respondenter ansåg att arbetssättet kunde bli för tidskrävande, men framgångsfaktorerna övervägde.
399

Samundervisning : En studie av klasslärares och speciallärares syn och erfarenheter av samundervisning och samordnandet av specialpedagogiska insatser för elever som uppvisar läs- och skrivsvårigheter.

Färenmark, Matilda January 2018 (has links)
Studiens syfte var att undersöka och få mer kunskap om olika lärarprofessioners syn och erfarenheter beträffande samundervisning samt hur specialpedagogiska insatser samordnas för elever som uppvisar läs- och skrivsvårigheter när de samundervisas. Via en kvalitativ ansats undersöktes hur samundervisning mellan klasslärare och speciallärare kunde te sig enligt lärarprofessionerna. I litteratur och forskning råder det en oenighet över vad begreppet samundervisning står för. Jag valde att använda begreppet samundervisning eftersom jag ansåg att det bäst översattes från det engelska begreppet co-teaching, som i forskning specifikt står för samarbetet mellan klasslärare och speciallärare. Den tidigare forskningen gällande samundervisning konstaterar att det finns både fördelar och nackdelar med detta sätt att organisera undervisningen, där en av vinsterna beskrivs vara sociala fördelar såsom ökad gemenskapshetskänsla och ett av hindren beskrivs vara den bristande gemensamma planeringstiden, som resulterar till att specialläraren fastnar i rollen som assistent. Det teoretiska ramverk studien lutar sig på är kritisk pragmatism, som användes för att kritiskt granska samundervisning som fenomen. Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med fyra speciallärare och två klasslärare (inom grundskolan) som sa sig samundervisa, helt eller delvis. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av meningskoncentrering och Glasers kodningsprocess. Resultatet från intervjuerna jämfördes i relation till den tidigare forskningen, där jag kunde skönja många likheter. Resultatet diskuterades också relaterat till studiens teoretiska ramverk. Resultatet av studien visade att respondenterna arbetade flexibelt för att möta elevers olika behov och förutsättningar. Vid samundervisning intog vanligtvis specialläraren assistentrollen i klassrummet och hade det huvudsakliga ansvaret för att skapa anpassningar till elever i behov av särskilt stöd, medan klassläraren ledde undervisningen i stort. Flera respondenter beskrev att inom den ordinarie verksamheten erbjöds elever som påvisade läs- och skrivsvårigheter kompensatoriska hjälpmedel, såsom datorstöd med läs- och skrivprogram eller applikationer. Även om målet med samundervisning var att eleverna skulle befinna sig och ta del av den ordinarie verksamheten beskrev respondenterna att viss enskilt stöd ändå behövdes, då främst när det gällde elevers lästräning. Skolledningens roll visade sig vara betydande för att göra samundervisning till en kontinuerlig arbetsform på skolorna. Även vikten av samsyn mellan de samarbetande lärarprofessionerna framlades som ytterst betydelsefull samt att ha klara visioner och förväntningar över vad samarbetet skulle leda till.
400

Självförtroende och läs- och skrivsvårigheter : Hur lärare arbetar och uppfattningen kring självförtroendets inverkan / Self-esteem and reading and writing difficulties : How teachers work and the perception of the impact of self-confidence

Wikström, Caroline January 2018 (has links)
To be able to read is fundamental in our society to cope with both everyday life and education. Simultaneously, it is many times our ability to perform that determines our value. (Taube, 1998, pp. 80-81) How do difficulties in a child’s early education of learning how to read and write, affect their self-image? The aim of this study is to investigate how teachers and special educators perceive reading and writing difficulties and self-esteem as phenomena and how they affect each other. Questions answered are What do teachers perceive as reading and writing difficulties? What thoughts do teachers have about the relationship between self-esteem and reading and writing difficulties? How do teachers believe a student’s self-esteem can be built up when the student is experiencing reading and writing difficulties? This is a qualitative study based on five semi-structured interviews with teachers and special education teachers in different elementary schools. Through the phenomenological approach, to describe how people perceive the chosen phenomena, and the socio-cultural perspective, where learning is seen as a social phenomenon, the interviews were analysed on the basis of three trials, reading and writing difficulties, self-esteem and self-image, as well as the role of the teachers and their support. The study concludes that individual based education, a good classroom climate and encouragement are perceived as important aspects for students with reading and writing difficulties and / or low self-esteem. / Att kunna läsa är grundläggande i vårt samhälle för att klara av både vardag och studier. Samtidigt är det många gånger vår förmåga att prestera som avgör vårt värde. (Taube, 1998, s.80-81) Vad händer då med elevens självbild när läs- och skrivinlärningen kantas av misslyckanden? Syftet med studien är att undersöka hur lärare och specialpedagoger uppfattar läs- och skrivsvårigheter och självförtroende som fenomen och hur dem inverkar på varandra. Frågor som besvaras är Vad uppfattar lärare som läs- och skrivsvårigheter? Vilka tankar har lärare kring relationen mellan självförtroende och läs- och skrivsvårigheter? Hur anser lärare att elevens självförtroende kan stärkas när eleven stöter på läs- och skrivsvårigheter? Detta är en kvalitativ studie baserad på fem semistrukturerade intervjuer med lärare och specialpedagoger i grundskolans lägre stadium. Genom den fenomenografiska ansatsen, för att beskriva hur människor uppfattar valda fenomen, och det sociokulturella perspektivet, där lärande ses som en social företeelse, analyserades intervjuerna utifrån tre treman, läs- och skrivsvårigheter, självförtroende och självbild samt lärarrollen och stöttning. Studien pekar på att individanpassad undervisning, ett gott klassrumsklimat och uppmuntran uppfattas som viktiga aspekter för elever med läs- och skrivsvårigheter och/eller lågt självförtroende.

Page generated in 0.0939 seconds