Dyslektiker har en fallenhet för att tänka visuellt istället för att tänka alfabetiskt. Genom att ha detta i åtanke kan en lärare använda sig av estetiska ämnen för att underlätta för en dyslektikers läs- och skrivinlärning. Musik hjälper elever med deras språkförståelse, fonologiska medvetenhet och läsinlärning. Bild hjälper elever med dyslexi att uttrycka sig, att se alfabetet som symboler eller bilder och att kunna rita eller måla sina inferenser. Drama hjälper dyslektiska elever med deras självförtroende, självkänsla och självbild samt förstärker motivationen och en dyslektisk elevs läsförståelse. Dessa tre estetiska ämnen ska inte ersätta de strategier och metoder som redan finns, utan de ska enbart komplettera där dessa metoder och strategier inte räcker till.

I skollagen framgår att skolans viktiga uppgift är att utforma undervisningen så att alla elever ges rätt förutsättningar att lära och utvecklas utifrån sina förmågor och behov. För elever i läs- och skrivsvårigheter kan lärarens kompetens i att anpassa undervisningen spela en avgörande roll på elevens väg mot ökad måluppfyllelse. Utifrån detta väcktes ett intresse att undersöka hur erkänt skickliga lärare utformar och anpassar sin undervisning i mötet med elever i läs- och skrivsvårigheter. Studiens syfte är att utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt ta reda på några lärares upplevelser i arbetet med extra anpassningar. Studien undersöker även hur rutiner gällande extra anpassningar organiseras och dokumenteras. Genom att både intervjua och samla in dokument blev det en form av triangulering för att bredda empirin i studien. Resultatet i studien visar att lärarna som anses skickliga av andra i organisationen undervisar utifrån ett sociokulturellt förhållningssätt och anpassar undervisningen för alla elever oavsett behov. Flera skolor saknar specialpedagogisk kompetens och där upplever lärarna en ensamhet i arbetet med att utforma extra anpassningar för elever i behov av stöd. Skolornas rutiner gällande dokumentation av extra anpassningar skiljer sig åt vilket enligt resultatet kan bero på hur insatt och drivande rektor är. Det framgår också att lärarna i den här studien kan arbeta framgångsrikt med extra anpassningar i undervisningen oavsett dokumentation eller inte. Saknas dokumentation blir det däremot svårare för alla inblandade att ta del av och utvärdera de insatser som görs för eleven. Detta blir extra tydligt vid övergångar och lärarbyten där tidiga insatser kan spela en avgörande roll för elevens fortsatta studier.

No description available.

Alla elever har rätt till att få det stöd som de behöver för att utvecklas på bästa sätt i skolan. För att flerspråkiga elever ska få det stöd som de är i behov av, behöver skolorna ha mer kunskaper om flerspråkighet. Syftet med studien är att undersöka tre speciallärare och två specialpedagogers uppfattningar angående vilka kunskaper som finns om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Syftet är även att ta reda på hur flerspråkiga elever blir bedömda på skolan med eventuella läs- och skrivsvårigheter och vilket stöd flerspråkiga elever på gymnasiet med läs- och skrivsvårigheter får på fem gymnasieskolor. Metoden i studien är kvalitativ semistrukturerad intervju där tre speciallärare och två specialpedagoger från två olika kommuner har berättat om hur de arbetar med stöd och flerspråkiga elever.  Resultatet i studien visar på att kunskaper om flerspråkiga finns på två skolor i studien och på tre skolor saknades djupare kunskaper om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. På tre av skolorna i studien där kunskaper om flerspråkighet saknades bedömdes alla elever oavsett modersmål, på samma sätt och fick samma stöd. Alla elever på skolorna fick göra samma diagnoser och ingen hänsyn till elevens modersmåls togs. På de två skolor där det fanns kunskaper om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter fick eleverna studiestöd på sitt modersmål och stöd anpassat utifrån språkinlärning och språksvårigheter. För att eleverna ska få det stöd som de är i behov av behövs mer kunskaper om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. / The purpose of the study is to investigate some special teachers and special educators' perceptions regarding the skills of multilingualism and reading and writing difficulties. How multilingual students are assessed at school with possible reading and writing difficulties and what support secondary language students in high school with reading and writing difficulties get on five upper secondary schools. The method in the study is qualitative semistructured interviews where three specialist teachers and two special educators reported on how they work with support and multilingual students. The result of the study shows that the knowledge of multilingual is available at two schools in the study and at three schools lacked profound knowledge of multilingualism and reading and writing difficulties were lacking. In the schools where knowledge about multilingualism was lacking, all students were assessed in the same way and received the same support, and that all students had the same test and no consideration for the pupil's native languages were taken. In those schools where there was knowledge of multilingualism and reading and writing difficulties, students received more adapted support according to their language learning and difficulties. In order for the student to get the support they need, more knowledge of multilingualism and reading and writing difficulties are required.

Syftet med studien är att undersöka hur olika högstadieskolor utformar extra anpassningar för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi inom ramen för den ordinarie undervisningen. Vidare är syftet att undersöka hur de extra anpassningarna i text relateras sett utifrån ett inkluderingsperspektiv för elever i läs - och skrivsvårigheter eller dyslexi.Studiens teoretiska utgångspunkt är det inkluderande perspektivet i språkfrämjande miljö. Centralt i detta perspektiv är intresset för hur individer och grupper tillägnar sig språkkunskaper och språkutveckling i samspelet mellan individ och kollektiv. Studien utgår från innehållsanalys. Innehållsanalys innebär att man på ett systematiskt sätt analyserar dokument utifrån kategorier vilka är utformade i förväg. Studien kombinerar kvantitativ och kvalitativ forskning där den kvantitativa aspekten berör systematiseringen av extra anpassningar och den kvalitativa aspekten belyser extra anpassningar i relation till specialpedagogiska perspektiv. Det empiriska materialet består av insamlad dokumentation av extra anpassningar för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi. I studien används Nilholms individ/kompensatoriska perspektiv (2007) respektive Ahlbergs relationella perspektiv (2013) på specialpedagogik som analysverktyg.Resultatet visar att dokumentationen av de extra anpassningarna omfattas såväl av både tekniska hjälpmedel som av elevnära insatser. Insatserna syftar till att stärka och kompensera läsförmåga för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi och därmed minska risken för utanförskap och negativa läs-och skrivutvecklingen. Vikten av lärare med kompetens kring läs-och skrivutvecklande arbete framgår tydligt av tidigare forskning. I resultatet framkommer vikten av lärarkompetens på så sätt att utformningen av extra anpassningar för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi faller på lärarens undervisning inom ramen för den ordinarie undervisningen. Läraren behöver därför ha kunskap om vilka anpassningar som är lämpliga för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi för att kunna tillrättalägga undervisningen utifrån elevernas behov. Analysen visar att utformningen av de extra anpassningarna är av såväl kompensatorisk som elevnära art, vilka tillsammans fungerar väl som framgångsfaktorer för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi och kan leda till en gynnsam inkluderad läs-och skrivundervisning.

Syftet med studien är att beskriva hur undervisande lärare i år 3-6 upplever sitt arbete med att tillämpa individanpassningar för att göra lärandemiljöer tillgängliga och inkluderande för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien syftar även till att beskriva vilka anpassningar lärarna gör och vilken betydelse dessa anpassningar har för lärandets tillgänglighet, samt att beskriva lärares upplevelser av tillgängliga lärmiljöer och inkludering.   Metoden som använts i studien är en induktiv fenomenologisk metod. Sju lärare har intervjuats och intervjuerna ska betraktas som kvalitativa och semistrukturerade. Det empiriska materialet har analyserats och detta resulterade i följande kategorier; resurs, teknik, individ, grupp och dilemma. Slutsatser som dras utifrån resultaten och som är möjliga att generalisera är följande. Resurs ses av lärarna som en anpassning i form av en extra pedagog i klassrummet. Resursen möjliggör individanpassad undervisning som innebär inkludering i en tillgänglig lärandemiljö för elever i läs- och skrivsvårigheter. Dessa anpassningar anses av lärarna vara en förutsättning för att eleverna ska nå skolans kunskapsmål. Teknik handlar om kompensatoriska hjälpmedel som gör lärandemiljön tillgänglig för elever i läs- och skrivsvårigheter. Individ handlar om differentierad undervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter. Eleverna upplevs ofta ha svårigheter som relateras till minne, uppmärksamhet, koncentration och motivation. Grupp handlar om att utveckla sociala relationer vilket bidrar till ett gott klassrumsklimat. I ett tillåtande klimat upplever lärarna att det är lätt att arbeta inkluderande. Individanpassning som innebär lärande genom växelvis samspel i grupp gynnar särskilt elever i läs- och skrivsvårigheter. Dilemma beskrivs som motsättningar som lärarna ställs inför i sin vardag då det gäller att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar och vitt skilda behov av anpassninga. Lärarna upplever att styrdokumenten är oklara vad det gäller extra anpassningar, tillgängliga lärandemiljöer och inkludering.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever med läs- och skrivsvårigheter uppfattar olika lärandesituationer och vilka faktorer som påverkar lärandet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod, närmare bestämt fokusgruppintervju där respondenterna genomförde en diamantranking. Den teoretiska utgångspunkten för detta arbete är en fenomenografisk ansats, vilket också har använts vid analysen av resultatet. Studiens frågeställningar besvaras i resultatet, det visar sig att respondenterna uppfattar att lärande påverkas av både inre faktorer och yttre faktorer. Respondenterna uppfattar även att i vissa lärandesituation så lär de av andra, och i andra lärandesituationer så lär de med andra. Det som respondenterna uppfattar som de mest positiva lärandesituationerna är när det är praktiska övningar som de kommer att ha nytta av efter att utbildningen är klar. De tycker även att det är positivt när det går att få lugn och ro och de bestämmer sig för att ”bara göra det”. Resultatet har tolkats med hjälp av en variationsarkitektur för att få fram tre beskrivningskategorier. På den första nivån så uppfattar respondenterna att de befinner sig i en situation som kan påverka dem. På nästa nivå så uppfattar respondenterna även att det går att kompensera egna eller andras handlingar, för att förbättra lärandesituationen. På den högsta nivån av förståelse så uppfattar respondenterna också att det går att korrigera egna eller andras handlingar, för att förbättra lärandesituationen. Studien bidrar till att kunna ge lärare fler verktyg för att kunna möta elever med läs- och skrivsvårigheter och skapa positiva lärandemiljöer för dessa elever. Studien bidrar även till att förstå vilka verktyg det är lämpligt att försöka förse elever med läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om delaktighet och tillgänglighet i lärmiljön för elever i språk-, läs- och skrivsvårigheter. Vidare syftar studien till att fördjupa förståelsen för lärares uppfattning om möjligheter och utmaningar vad gäller att skapa gynnsamma lärmiljöer för alla elever.   Fokus för studien är grundskolans tidigare år. Den metod som använts i undersökningen är kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. De teorier som använts för att tolka resultatet är baserade på ett sociokulturellt och ett relationellt perspektiv på lärande.   Resultatet visar att aktiviteter där eleverna samarbetar främjar både lärande och social interaktion. Respondenterna anger en rad framgångsfaktorer de anser viktiga i arbetet med att skapa gynnsamma lärmiljöer för alla elever. De delar även åsikterna att man som lärare bör möta eleverna där de befinner sig kunskapsmässigt samt erbjuda stöttning respektive utmaningar utifrån varje elevs behov.   Det framkommer emellertid att det finns variationer när det gäller vilken sorts stöd eleverna erbjuds. Resultatet visar att det kan se olika ut i olika verksamheter beroende på vilka prioriteringar som görs i organisationen samt vilket perspektiv på lärande som dominerar. En gemensam uppfattning är att samarbete mellan olika aktörer inom organisationen, såsom politiker, skolledare och lärare, är en viktig förutsättning för att skolan ska lyckas skapa gynnsamma lärmiljöer. Studien bidrar till en fördjupad kunskap om lärares perspektiv på tillgänglighet och delaktighet i lärmiljön för elever i språk-, läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med den här studien är att fördjupa förståelsen av specialpedagogiskt arbete med att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att lyckas bra i skolan och senare i livet är goda läs- och skrivfärdigheter en viktig och avgörande förutsättning. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära barn dessa färdigheter. I uppdraget ingår även att tidigt upptäcka om barnet brister i sin läs- och skrivinlärning och riskerar att få svårigheter i sin inlärning.I denna studie har intervjuer använts som metod vilket är en kvalitativ ansats. Med hjälp av en intervjuguide intervjuades 12 speciallärare från 4 olika kommuner. I två av kommunerna finns en gemensam kommunal screeningplan och i de två andra kommunerna finns det inte någon sådan. Vår studie inspireras av metodansatsen hermeneutik. Resultatet visar att informanterna anser att det är ett viktigt arbete att tidigt upptäcka och förebygga hinder i elevers läs- och skrivutveckling som det läggs mycket fokus och resurser på. Vi har i vår studie sett att en kommunal screeningplan påverkar lärarnas arbete. De upplever att planen skapar likvärdighet i kommunen. I de kommuner där gemensamma screeningplaner inte finns fanns en positiv inställning till tanken på att ha en sådan. Slutsatsen vi drar, utifrån studiens resultat, är att lärarna anser att de upptäcker eleverna tidigt och har bra verktyg till uppföljning. Vidare framgår det att en kommunal screeningplan är ett bra verktyg i det förebyggande och upptäckande arbetet.

Som pedagog behöver man ha kunskap om olika läs- och skrivinlärningsmetoder för att kunna stötta eleverna så bra som möjligt i deras läs- och skrivutveckling. Alla elever är olika och har olika erfarenheter och behov när de börjar skolan. Syftet med studien är att undersöka hur Wittingmetoden fungerar vid nyinlärning samt varför den är bra för att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn. Studien undersöker även hur samarbetet kan se ut mellan lärare utifrån Wittingmetoden och andra metoder, samt varför lärare tror att Wittingmetoden är relativt okänd. För att få en uppfattning om metodens funktion har det även gjorts en jämförelse med några andra väl beprövade metoder. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare från olika delar av Sverige. Gemensamt för lärarna var att de arbetar helt eller delvis utifrån Wittingmetoden. Resultaten av intervjuerna visar att metoden fungerar väl för nyinlärning, samt att den även var effektiv för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Detta på grund av att metoden uppfattas som effektiv, inget lämnas åt slumpen, allt är genomtänkt och kreativt, strukturen är tydlig och eleverna arbetar i sin egen takt. Två av lärarna tyckte att metoden var den enda att arbeta utifrån medan de två andra lärarna även använde sig av andra metoder. / The purpose of the study is to investigate how the Witting method works in new learning and whether it is good for preventing reading and writing difficulties. The survey also shows why the method is relatively unknown among teachers. In order to gain an idea of ​​the method's function, a comparison has also been made with some other well-proven methods used in Sweden. The survey was conducted through qualitative interviews with four teachers from different parts of Sweden. Common to all four teachers was that they work fully or partly from the Witting method. The results of the interviews show that all four teachers agreed that the method works well for new learning and that it was also effective in preventing reading and writing difficulties. This because the method is perceived to be effective, nothing is left by chance, everything is thoughtful and creative, the structure is clear and the students work at their own pace. Two of the teachers thought the method was the only one to work from the outside while the other two teachers also used other methods.