Denna kvantitativa studie undersökte hur textförståelsen hos mellanstadieelever påverkades av egen läsning i jämförelse med att lyssna på uppläst text via talsyntes. Studien syftade också till att undersöka hur avkodningsförmågan påverkade textförståelsen där egen läsning jämfördes med uppläst text via talsyntes. De 71 deltagarna genomförde tester i avkodning samt ett textförståelsetest bestående av 2 texter för egen läsning och 2 texter upplästa via talsyntes med tillhörande frågor. Studien lades upp enligt en tvärsnittsdesign där datainsamlingen gjordes för flera fall vid samma tidpunkt. Datan presenterades med hjälp av deskriptiv statistik vilket synliggjorde samband och mönster och möjliggjorde en analys av resultatet. Talsyntesen som verktyg bidrog inte till ökad förståelse och det fanns små tecken på att det var svårare att ta till sig text via talsyntes, framför allt i gruppen som läser enligt kursplanen i svenska som andraspråk. Takeffekter i testmaterialet blev tydliga och gjorde testresultaten på textförståelsetesterna svårtolkade. Avkodningsförmågan visade sig inte påverka resultaten vid de textförståelsetester som innebar egen läsning, något som hänvisades till dessa takeffekter. Inte heller i talsyntestesterna visade sig avkodningsförmågan påverka resultaten i någon högre grad. Däremot visade sig avkodningsförmågan påverka lästiden. Sammanfattningsvis ledde talsyntesen till tidsvinst men inte till ökad förståelse.

Skolans bemötande och anpassningar har en avgörande roll för hur elever med funktionsnedsättningen adhd klarar sin skolgång. I och med att problematiken är av varierande art är betydelsen av kartläggningar, uppföljning och utvärderingar extra viktiga för den här elevgruppen. Elever med adhd får ofta läs-och skrivsvårigheter pga. sina koncentrationssvårigheter. Det har också visat sig att adhd och dyslexi är en relativt vanlig kombination. Insatser för läs-och skrivinlärningen görs ofta under de tidigare skolåren och därför har studiens syfte varit att ta reda på vilka strategier och metoder som används under de senare skolåren för att motverka elevernas läs-och skrivsvårigheter och främja inlärningen. Metoden som har använts är den kvalitativa intervjuformen och urvalet består av fem intervjuer med speciallärare och specialpedagoger på skolor i tre olika kommuner. Resultatet visar att respondenterna bedömer de insatser som görs i förhållande till ett relationellt perspektiv. De menar också att det är av betydelse hur lärmiljön och de individuella anpassningarna utformas för att eleverna ska utvecklas och klara sin skolgång. Det visar sig i resultatet att när man har lyckats utforma gemensamma strategier och metoder har det varit framgångsrikt för den här elevgruppen som är beroende av struktur och tydlighet. I resultatet synliggörs också hur det kategoriska synsättet fortfarande dominerar, framförallt på högstadiet, då insatser oftast sker utanför det ordinarie klassrummet. Det pågår dock arbete på samtliga skolor för att hitta lösningar för att eleverna ska känna sig inkluderade. En tydlig och stark ledning anses vara av vikt för att utvecklingsarbetet ska kunna drivas.

Syftet med denna studie var att ta del av hur speciallärare och specialpedagoger på låg- och mellanstadiet beskriver sitt arbete med flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter. Utifrån studiens syfte valde vi en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi genomförde 12 intervjuer med speciallärare och specialpedagoger på nio skolor i mellersta Sverige. Samtliga informanter menade att de uppmärksammar samma tecken på läs- och svårigheter hos enspråkiga som hos flerspråkiga och att det är viktigt att skapa en helhetsbild av elevens språkliga kompetens på alla språk. Informanternas beskrivningar tolkades utifrån sociokulturell teori, det relationella perspektivet samt Banks fem dimensioner. Resultatet visade att våra informanter använde varierade arbetssätt och material utifrån elevernas individuella behov. Övervägande samma material användes till såväl flerspråkiga som enspråkiga elever. Samtliga elever i behov av särskilt stöd fick samma tillgång till specialpedagogiska insatser oavsett språklig bakgrund och insatserna genomfördes både i grupp och individuellt. Informanterna förespråkade ett förebyggande arbete och tidiga insatser samt betonade vikten av samarbete med andra yrkeskategorier och vårdnadshavare. Detta ansågs extra betydelsefullt vid kartläggningsarbete. Vid analysen kunde vi se att beslut på skolnivå, direkt och indirekt, ansågs påverka arbetet som utfördes på grupp- och individnivå.

Denna undersökning fokuserar på två olika aspekter av matematikundervisning. Den ena handlar om hur medvetna lärare är om dyslexi-relaterade svårigheter i matematikämnet och den andra om hur lärare organiserar matematiklektionerna. För att besvara frågeställningarna har en kvantitativ enkätstudie skickats ut och besvarats av lärare som har eller har haft elever med läs och skrivsvårigheter. Resultatet av studien visar på att den behavioristiska lärandeteorin är en tydlig del av undervisningens uppbyggnad. Det finns flera andra lärandeteorier som kan utläsas av vilka aktiviteter som sker under lektionerna, dessa lärandeteorier sker dock mer sällan. Ytterligare tyder resultatet på att elever med läs- och skrivsvårigheter blir påverkade av detta även under matematiklektionerna. / This study focuses on two different aspects of mathematics teaching. The first one is about how conscious teachers are about dyslexia-related difficulties in mathematics and the other one is about how teachers organize mathematics lessons. To answer the questions, a quantitative survey study was sent out and answered by teachers who have or have had students with reading and writing difficulties. The results of the study show that behavioral learning theory is a clear part of the structure of teaching. There are several other learning theories that can be observed from the activities that take place during the lessons, however, these activities happen less often than activities that are based on behaviorism. Further, the results indicate that students with reading and writing difficulties are affected by this even during mathematics lessons.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver sin undervisning om elevers läsinlärning i relation till att utveckla elevers fonologiska medvetenhet. Studiens teoretiska utgångspunkt placeras i det sociokulturella perspektivet och har en kvalitativ metodansats som baseras på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma F-3 lärare. Läroplanen fastställer att läs- och skrivundervisningen i årskurs 1–3 ska bearbeta sambandet mellan ljud och bokstav. Läsinlärning har under en lång tidsperiod varit ett kontroversiellt ämne i debatter. Det har diskuterats om elever behöver förstå sammankopplingen mellan ljud och bokstav eller endast behöver lagra ord visuellt i minnet och på så vis bli läskunniga. Tidigare forskning visar att fonologisk medvetenhet är en viktig förutsättning för läsinlärning och senare läsförmåga. Att vara medveten om att ord består av ett antal bokstäver som företräds av ett särskilt språkljud är en stark faktor för god läsinlärning. Elever som inte besitter dessa färdigheter löper större risk för att erhålla läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att lärarna betraktar fonologisk medvetenhet som en grundläggande tillgång för en lyckad läsinlärning samt för att förhindra läs- och skrivsvårigheter. Av resultatet framgår det även att undervisningen inrymmer språklekar, bokstavsinlärning samt olika sorters bokläsning för att bidra till att utveckla elevers fonologiska medvetenhet och läskunnighet. / <p>Svenska</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har upplevt sin skoltid i grundskolan gällande bemötande från skola, familj och kamrater, vilka insatser och stöttning som gjorts eller kunde ha gjorts samt om och i så fall hur elevernas självbild har påverkats av svårigheterna. Studien utgår ifrån en kvalitativ intervjumetod av narrativ karaktär, där fyra elever i årskurs 9 har fått berätta om sin skolgång utifrån studiens frågeställningar. Resultatet visar på betydelsen av tidiga insatser samt vikten av lärarens kunskap och engagemang. Genom att läraren har ett relationellt förhållningssätt med höga förväntningar skapas bättre förutsättningar för eleverna att lyckas. Dessa aspekter stärker även elevernas självbild då de upplever en känsla av att lyckas.

Under våren 2020 ställdes det nationella provet i matematik, för årskurs 9, in som en följd av Coronapandemin. Det nationella provet i svenska genomfördes som vanligt. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll det nationella provet i årskurs 9 har för slutbetyget för elever i läs- och skrivsvårigheter, samt att synliggöra de faktorer som avgör vid betygsättning. Vidare vill studien undersöka hur bortfallet av ett nationellt prov påverkar gruppens slutbetyg samt se om skillnader finns i slutbetyget mellan flickor och pojkar.   För att besvara studiens frågeställningar används metoden mixed methods, det vill säga en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa delen bygger på 221 elevers betygshistorik och nationella provresultat. Den kvalitativa delen består av intervjuer med en matematiklärare, en svensklärare samt en specialpedagog i syfte att fördjupa förståelsen för den kvantitativa delen. Studien visar att elever med läs- och skrivsvårigheter, framför allt pojkar, fick ett lägre slutbetyg i ämnet matematik under vårterminen 2020 jämfört med tidigare fem år. Avsaknaden av det nationella provet i matematik kan ha varit en bidragande orsak till detta. Studien visar att korrelationen mellan nationellt prov och slutbetyg är lägre för elever med läs- och skrivsvårigheter än för övriga elever. Många elever ur denna grupp får först efter avklarat nationellt prov ett godkänt matematikbetyg. Studiens kvalitativa del visar att det sena uppnådda betyget även påverkas av yttre faktorer såsom gymnasieantagningen som motivator samt att lärare som tidigare varit avvaktande med att ge betyg för dessa elever nu känner att tillräckligt underlag finns. Diskussionsdelen lyfter de möjligheter ett nationellt prov ger, trots de svårigheter gruppen har för proven. Vidare diskuteras ersättningsprovens utformande, språkliga påverkan samt de konsekvenser som uppstår om bortfallet av provet påverkar gruppens meritvärde negativt.

Syftet med denna studie är att få kunskap om vilka åtgärder lärare i förskoleklass upp till årskurs 3 anser vara viktiga i arbetet att förebygga och möta elever som riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter, samt vilka anpassningar dessa lärare anser vara de vanligaste förekommande. Utsagorna har analyserats tematiskt med en fenomenologisk ansats, där studien bygger på 147 enkätsvar och två intervjuer med lärare verksamma inom dessa årskurser. Resultatet visade att informanterna ansåg att tidiga åtgärder var av stor vikt i detta arbete, men också vikten på tillgången på kompetenta lärare, samverkan med speciallärare/specialpedagog, nivåanpassning samt lästräning. Denna studie har anknytning till literacy- samt det sociokulturella perspektivet.

SyfteBidra med kunskap om lärares och speciallärares beskrivningar och förståelse av tidiga insatser för elever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter på lågstadiet samt deras beskrivning av samverkan kring insatserna. Frågeställningar Vad uppfattar lärarna och speciallärarna att tidiga insatser är för elever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter? Hur beskriver några lärare och speciallärare att de undervisar elever efter indikation på misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter? Hur beskriver lärare och speciallärare att samarbetet ser ut kring tidiga insatser för elever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter? TeoriUppsatsen vilar på Lev S. Vygotskijs sociokulturella teorier om att lärande sker i samspel samt Ann Ahlbergs KoRP, kommunikativa relationsinriktade perspektiv. MetodEn kvalitativ studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer av tre lärare och tre speciallärare. Studien har utgått från en fenomenografisk analysmetod som har valts för att tolka, bearbeta och analysera det empiriska materialet från intervjuerna i relation till tidigare forskning och teorier. ResultatLärare och speciallärare anser att först identifieras elev i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter sedan anpassas i klassrummet för att kompensera för elevens svårighet samt tränas elevens försvagade läs- och skrivförmåga. Lärare och speciallärare undervisar på olika sätt, med olika metoder, material och stöttning, vilket ofta väljs utefter elevens förmåga och intresse. De använder både strategiundervisning och träning av läs- och skrivförmåga. Lärare och speciallärare anser alla att de samverkar kring stödinsatser för elever i misstänkt specifika läs- och skrivsvårighet. Dock ser lärare ett större behov av att utveckla en tidigare samverkan med specialläraren runt undervisning i klassrummet för dessa elever. Specialpedagogiska implikationerElever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter tycks inte alltid få den explicita och individuella undervisningen av speciallärare som de borde få, då det uppfattas att speciallärarens tid inte räcker till skolornas stora behov. Detta bör lyftas på organisations och även på samhällsnivå. Samtidigt framkommer vinster i kompetenshöjande aktiviteter för att stärka klasslärare att lättare upptäcka dessa elever och bättre kunna stödja eleverna tidigt i klassrummet. Ett stöd i att stötta lärarna att upptäcka och planera för tidig insats kan vara att speciallärare tidigare kopplas in på klassnivå. Specialläraren skulle också kunna berätta om kännetecken på specifika läs- och skrivsvårigheter samt lämpliga insatser som fonologisk träning och vikten av kompensatoriska redskap för elev i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter. Ett tidigt stöd kan vara att tidigt använda digital kompensation då det stödet så tydligt är gynnsamt för elever i specifika läs- och skrivsvårigheter.

Sammanfattning Syftet med studien är att ge ökade kunskaper om nyanlända elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom tio kvalitativa intervjuer med speciallärare, specialpedagoger och sva-lärare är syftet att skapa kunskap kring hur arbetet med nyanlända elever ser ut. Hur upptäcks elever med läs- och skrivsvårigheter och vilket stöd får dessa elever? Studien fokuserar på de elever som kommer till Sverige under sin högstadietid då det under den perioden, jämfört med låg- och mellanstadiet, tar längre tid att förvärva ett skolspråk. Skolspråket är mer utvecklat och fyllt av ämnesspecifika begrepp.  Resultatet visar att studiens samtliga skolor genomför Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial och att informanterna vid behov gör kompletterande tester. De elever som uppvisar läs- och skrivsvårigheter får stöd vilket kan vara att tillbringa sin första tid i en förberedelseklass eller att få hjälp av studiehandledare och modersmålslärare. Translanguing, cirkelmodellen och ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt nämns också som stöd. Samtidigt saknar informanterna fasta rutiner kring kartläggningen och dess efterarbete. Åsikterna kring förberedelseklass och direktinkludering går isär. Det handlar mycket om inkludering och exkludering och samtliga informanter betonar att alla elever måste få möjlighet att känna sig inkluderade. Informanterna menar att en samsyn på skolan och långsiktiga pedagogiska lösningar är avgörande faktorer. Av resultatet framgår även att endast en skola har specialpedagogisk hjälp kopplad till de nyanlända eleverna.