Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). Läs- och skrivinlärning igrundskolan och särskolan - Likheter och skillnader. (Reading and WritingSkills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences).Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning,Lärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med vårt arbete är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta frammetoder för läs- och skrivundervisning som används i grundskolans förstaårskurser samt i särskolan. Vi frågar oss vilka metoder som är aktuella, vilkametodiska likheter och skillnader som kan iakttas mellan grundskolans ochsärskolans undervisning samt vilken den specialpedagogiska rollen är i denförsta läs- och skrivinlärningen.Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på halvstruktureradeintervjuer av tio yrkesverksamma lärare och specialpedagoger, fem lärare frångrundskolans årskurs två och fem specialpedagoger från särskolan. Intervjuernaredovisas genom meningskoncentrering.Resultatet visar att LTG-metoden och den Nya Zeeländska metoden; ”Att läsaoch skriva tillsammans” är vanliga metoder att utgå ifrån i grundskolan. Isärskolan används LTG-metoden och Wittingmetoden, samtidigt somordbildsmetoder är viktiga. Båda skolformerna understryker vikten avnoggrannhet, struktur och en långsam inlärningstakt. Man vill skapaengagemang för att väcka läslust och skrivintresse. De huvudsakligaskillnaderna handlar om arbetsorganisationen kring lärandet, där man inomsärskolan arbetar mer individualiserat. Det är specialpedagoger som arbetar medsärskoleelevernas läs- och skrivinlärning. För grundskolans elever i behov avsärskilt stöd vid läs- och skrivinlärning, visar det sig inte självklart med direktriktade specialpedagogiska insatser, trots att man tidigt identifierar vilka eleversom är i behov av detta.

Rapporter kring vad skolan ska och bör göra för elever med inlärningssvårigheter finns det många av, hur skolan och pedagoger ska agera för att skolresultaten ska bli så bra som möjligt. Skolinspektionen (2011) har nyligen kommit ut med en kritisk rapport om hur elever negligeras stöd i undervisningen. Där beskrivs hur elever med läs- och skrivsvårigheter istället för stöd i undervisningen får en reducerad undervisning med färre lektioner. Men hur upplever elever med läs- och skrivsvårigheter sig själva i sin situation. Genom en ökad förståelse om hur elever upplever sin situation kan undervisningen bli än mer tillmötesgående och effektiv för elevernas skull. Det är därför relevant att se hur eleverna själva uppfattar hur det är att ha denna problematik. Syftet med arbetet är att undersöka hur elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter ser på sig själva och hur de upplever att diagnosen påverkat deras självbild. Detta är studerat ur ett elev-, föräldra- och pedagogperspektiv. De olika perspektiven är valda för att dels få elevernas egen bild av att leva med problematiken. Föräldrarnas då de lever i en så nära relation med sina barn och lever av den anledningen med deras svårigheter också. Pedagogernas perspektiv behövs för att få en bild av ur arbetet med eleverna ser ut och hur det upplevs påverka deras situation, men också för att se hur pedagogerna ser på elever med läs- och skrivsvårigheter.Jag har valt att bygga empirin på intervjuer med elever med läs- och skrivsvårigheter, föräldrar till dessa elever och elevernas pedagoger. Jag har valt att göra semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att jag har förhållit mig till några öppna grundfrågor, där den aktuella personen kunna svara fritt och det funnit möjlighet att utveckla svaret som föreföll lämpligast. Resultatet från intervjuerna visar att eleverna sett ur elv-, föräldra- och pedagogperspektiv uppfattas ha en känsla av att vara sämre än andra jämnåriga. Eleverna upplever sig som annorlunda, och de känner alla en frustration över att just de har fått diagnosen dyslexi.

Syftet med följande arbete var att få en bild av hur tio specialpedagoger, på olika skolor i två kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ta reda på deras metoder, arbetssätt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frågeområden: Kartläggning, arbetssätt och metoder, kompensatoriska hjälpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jämförde vi med aktuell forskning inom samma område. Sammanfattningsvis visade vårt arbete på att specialpedagogers arbetssätt varierar och det ser olika ut på olika skolor. Tidig kartläggning av elevers kunskaper var viktiga. Både normerade och icke normerade tester förekom. Gemensamt för de intervjuade specialpedagogerna var att deras yrke krävde kunskap om flera olika metoder för att kunna möta varje elevs individuella behov. Kompensatoriska hjälpmedel användes inte så mycket på de undersökta skolorna, vilket delvis berodde på resursbrist men också att några av de intervjuade ansåg att dessa hjälpmedel lämpade sig bättre för de äldre eleverna. Det var också viktigt enligt specialpedagogerna att stärka elevernas självkänsla för ett bra lärande. Olika svårigheter hos eleverna krävde också olika organisation av det specialpedagogiska stödet. Vi fann att specialpedagogerna arbetade med en till en undervisning, små grupper eller med handledning för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd.

AbstraktFurtenbach, Charlotte & Magnusson, Jessica (2013). Men han har ju fått en iPad?! (But, hasn’t he got an iPad?), Magisterprogrammet, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle.Problemområde. Det finns idag en uppsjö av kompletterande teknikstöd att erbjuda elever som upplever svårigheter i sina studier. Trots det upplever många, både elever, lärare och föräldrar, att resultatet inte blir vad man hade hoppats på. Denna studie undersöker iPad som ett kompletterande teknikstöd samt vad som är viktigt att beakta när det gäller att stödja elever i sitt användande av kompletterande teknikstöd.Studien tar sin början en bit in i ett iPad-projekt på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg för elever med läs- och skrivsvårigheter. Eleverna var positiva till deltagande, fick utbildning på apparna och i den tekniska hanteringen, kontinuerlig handledning och hade god tillgång till support. Trots det var det endast en mindre del av eleverna som kommit igång med att använda iPaden på ett självständigt och ändamålsenligt sätt.Syftet med undersökningen är att studera om det finns faktorer som påverkar att huruvida elever kommer igång med sitt användande av iPads som ett kompletterande teknikstöd medan andra inte gör det, trots till synes lika förutsättningar.Frågeställningar. Med start i vårt problemområde har vi försökt att hitta viktiga faktorer utifrån följande frågeställningar: Vilka för- och nackdelar ser några gymnasieelever med iPad som ett kompletterande teknikstöd? I vilka situationer upplever eleverna iPaden som ett stöd i studierna? Vilka faktorer påverkar att vissa elever kommer igång med sitt användande av iPaden som ett alternativt verktyg medan andra inte gör det?Teori. I undersökningen har vi använt oss av det sociokulturella perspektivet utifrån Roger Säljös teori om hur människan använder sig av fysiska och intellektuella redskap. Vi utgår också ifrån Claes Nilholms dilemmaperspektiv samt Thomas Kings teorier om de mänskliga faktorerna betydelse för hur människan lyckas samspela med verktygen på ett framgångsrikt sätt.4Metod. Med en hermeneutisk ansats har vi sökt efter svar på våra frågeställningar genom att triangulera metoderna intervju, observation och självskattningar.Resultat: I vårt resultat har vi funnit viktiga faktorer inom områdena förutsättningar, teknik, kompetens och organisation. Vi har funnit att behovet av stöd i de flesta fall sträcker sig långt utanför den tekniska hanteringen av iPaden och konstaterat vikten av att ha elevens förutsättningar i åtanke, pedagogens digitala kompetens och teknikens användarvänlighet. Endast ett fåtal elever blev aktiva och självständiga användare trots att de tekniskt vet precis hur de ska använda det kompletterande teknikstödet.Kunskapsbidrag: Vårt kunskapsbidrag är att vi framförallt visar på det omfattande stöd som krävs för att elever med komplexa svårigheter ska bli aktiva och självständiga användare av sitt teknikstöd. Det handlar inte om att de inte kan verktyget eller inte vill använda det, dilemmat är att de inte vet när eller i vilka situationer de ska använda det. Det kan också bero på att man inte har tagit reda på vad den primära svårigheten är och att eleven därför inte ha fått rätt utprovat stöd eller är medveten om sin egentliga problematik. Den absoluta majoriteten av elever som söker teknikstöd tillhör denna kategori. Viktigt att påpeka är att även aktiva och självständiga användare behöver stöd i att vidareutvecklas i när – och hur situationer. Vi har sett en klar fördel av att det finns flera användare av teknikstöd i samma grupp. De verkar lära av varandra och skapar en trygghetskänsla.De specialpedagogiska implikationerna av resultatet är att man för elever med komplexa svårigheter måste arbeta med ett stöd som är både bredare och djupare: Förutom den tekniska hanteringen behöver eleven få stöd i att bli medveten om sina egna styrkor och begränsningar. Dessutom behöver de få en konkret och handfast hjälp med när och till vad det kompletterande teknikstödet ska användas.För att eleven ska få ett bättre utbyte av sitt kompletterande teknikstöd anser vi att elev, teknik och lärare måste samverka i en treenighet där alla delar är lika viktiga. För att denna samverkan ska fungera måste lärarnas digitala kompetens öka så att en utveckling kan ske mot en mer digitaliserad undervisning där tekniken fungerar som en naturlig del i lärandet för alla elever.

Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit omtvistad under flera år. Vi examineras ut i en mångkulturell skola där många elever är flerspråkiga. Tanken vi fick var att det kanske är svårt att se om de eleverna har en läs- och skrivsvårighet eller om problematiken rör sig kring en bristande kunskap i svenska. Vårt övergripande syfte med denna uppsats är att genom intervjuer med verksamma pedagoger i dagens skola se hur de beskriver sitt arbete och vilka resurser de har att tillgå för att ge bästa möjliga hjälp till alla elever. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med diktafon som hjälpmedel samt ett fåtal observationer. Våra intervjuer har vi sedan analyserat utifrån tidigare forskning. Vår slutsats är att pedagogernas syn på eleverna skiljer sig inte beroende på vilket etniskt ursprung de har, utan de strävar efter att ge alla den hjälp som krävs och besitter kunskaper för att uppnå kunskapskraven, men resurserna räcker inte alltid till.

Syftet med studien är att belysa hur verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 arbetar för att identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter i tidig ålder. Vilka stödinsatser lärarna sätter in och varför de använder just de stödinsatserna för att stärka elever med läs- och skrivsvårigheter. Detta är viktigt eftersom läs- och skrivsvårigheter är vanligt förekommande och lärare behöver därför ha kunskap om hur de ska identifiera och arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Genom denna kvalitativa studie kan lärare få ta del av dessa kunskaper. För att få svar på studiens syfte används följande forskningsfrågor:   1. Hur identifierar lärare läs- och skrivsvårigheter hos elever?  2. Vilka stödinsatser använder lärare i sin undervisning för att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter, varför?  3. Vilken effekt har stödinsatser i tidig ålder enligt lärare?    Studien använder den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju grundskollärare. Den insamlade empirin analyserades sedan tematiskt. Den teoretiska utgångspunkt som används i studien är ramfaktorteorin. I analysen sökte vi efter olika ramar som påverkar lärarnas undervisning. Ramarna fanns både som stöd och begränsande för lärarnas arbete. De centrala begrepp som studien använt sig av är stödinsatser och läs- och skrivsvårigheter.   Det studien kom fram till är att lärarna framför allt använder de obligatoriska kartläggningsmaterialen från Skolverket för att identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter. Det framkom att lärarna använder många olika stödinsatser beroende på erfarenhet och arbetsplats. Resultatet visade även att lärarna anser att det är viktigt för elever att få stödinsatser i tidig ålder för att de inte ska få problem i senare årskurser. Den tidigare forskning som studien tar upp belyser vikten av att tidigt identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och att läraren har en väsentlig roll för de eleverna. Resultatet av studien bekräftar den tidigare forskningen gällande vikten av att identifiera elever tidigt och att lärarens kompetens är den viktigaste faktorn för att stötta elever. De slutsatser som studien kom fram till är att lärares undervisning styrs av olika faktorer. Dessa faktorer är ledningens beslut, ekonomiska resurser och erfarenheter hos lärarna. Utifrån tidigare forskning och studiens deltagare går det att dra slutsatsen att lärares arbete med identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter är väldigt viktigt. Det är viktigt för att kunna ge elever bättre förutsättningar att lyckas i skolan och för att kunna verka i samhället. Ännu en slutsats är att engagerade och kompetenta lärare och tillgången till effektiva verktyg är de viktigaste faktorerna för framgångsrik läs- och skrivundervisning.

Elever med läs- och skrivsvårigheter är ofta normalbegåvade, men pga. sina svårigheter har de problem att anpassa sig inom ramen för den vanliga grundskolans verksamhet. Det som utmärker dem är, att de har svårt att finna sig tillrätta i den vanliga klassrumssituationen och därför är de i behov av extra stöd, menar Kullberg (1995). Syftet med denna undersökning har varit att se hur två olika skolor arbetar för att säkra en god utvecklingsmiljö, för de elever som lider av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Detta har vi tagit reda på genom kvalitativa intervjuer och observationer med rektorer, specialpedagoger, klasslärare och elever ute på skolorna. Genom detta arbete vill vi visa att det inte finns endast en slutgiltig metod för att lära dessa elever. Alla skolor har olika metoder för att stödja och hjälpa just sina elever, men att alla pedagoger måste vara villiga att ta till sig av andra skolors erfarenheter.

AbstractFannon, Birgitta. (2007). Framgångsrika arbetssätt vid läs- och skrivinlärning med fokus på läs- och skrivsvårigheter. Likheter och skillnader i klasslärares, specialpedagogers och skolledares uppfattningar. (Successful methods for ability in reading and writing focusing on disability in reading and writing. Similar and different experiences expressed by teachers, special education teachers and school leaders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att belysa vad klasslärare, specialpedagoger och skolledare anser vara ett framgångsrikt arbetssätt vid läs- och skrivinlärning för såväl elever utan som med läs- och skrivsvårigheter.Undersökningen utgjordes av en kvalitativ analys med fenomenografisk forskningsansats och genom halvstrukturerade intervjuer delgav klasslärare, specialpedagoger och skolledare sina uppfattningar i ämnet. De olika yrkeskategorierna intervjuades utifrån samma frågeställningar med tyngdpunkt inom det område de är verksamma.Resultatet av undersökningen visade att den samlade helheten av samtliga intervjuer bestod i att klasslärare, specialpedagoger samt skolledare ansåg det väsentligt att utgå från den enskilde elevens behov. Någon generell likhet bland de olika yrkeskategorierna beträffande vad som ansågs vara ett framgångsrikt arbetssätt vid läs- och skrivinlärning gick inte att utläsa. Däremot fanns likheter i uppfattningar inom området läs- och skrivsvårigheter. Den gemensamma uppfattningen bland klasslärare, specialpedagoger och skolledare var att tidig identifiering och tidiga insatser samt enskilt specialpedagogiskt stöd ansågs vara ett framgångsrikt arbetssätt. Skillnader bland de olika yrkeskategorierna gällande framgångsrika arbetssätt vid läs- och skrivinlärning var i vilken omfattning användandet av olika metoder betonades. Vidare uttrycktes trygghet och motivation olika bland klasslärare, specialpedagoger samt skolledare. Det påvisades inga större skillnader mellan uppfattningar inom området läs- och skrivsvårigheter då samtliga yrkeskategorier var eniga om att det är väsentligt att utgå från den enskilde elevens behov.

Syftet med arbetet är att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga läsare i år 1-5.Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god läsmiljö. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva läsfrämjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende på yttre förutsättningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att högläsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga läsfrämjande metoder.Nyckelord: svaga läsare, läs- och skrivsvårigheter, läslust, läsfrämjande metoder, god läsmiljö, boksamtal, bokprat, högläsning, samarbete

Abstract/SammanfattningProblemområdeAtt undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter är en utmaning för många lärare. För att lärarna ska kunna göra skillnad för dessa elever är det viktigt att forskning inte upplevs som så långt borta från det som händer i skolan. För att skapa förändring måste lärarna, och även rektorerna, kunna slå ihop kunskap som kommer utifrån från forskning med den kunskap som bara läraren själv har om vad som fungerar just här och med just denna grupp elever.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med studien är att belysa en grupp lärares tankar och erfarenheter gällande beprövad erfarenhet med fokus på undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter samt att koppla detta till tidigare forskning. Följande frågeställningar behandlas:•Vilka pedagogiska åtgärder anser lärarna förbättrar möjligheterna till en god utveckling för elever med läs- och skrivsvårigheter?•Hur uppfattar en grupp lärare begreppet ”beprövad erfarenhet”?•På vilket sätt är lärarnas beprövade erfarenhet kopplad till tidigare forskning?Teoretisk ramStudien har ett systemteoretiskt och ett sociokulturellt perspektiv. I ett systemteoretiskt perspektiv samverkar många faktorer med varandra som påverkar utveckling och lärande hos en person. Samverkan sker både inom och mellan olika nivåer (Wachs, 2000). I både det systemteoretiska och det sociokulturella perspektivet betonas att inlärning sker i samspel med andra och enligt Vygotskij är språket och kommunikation är en viktig del av lärandet i skolan (Strandberg, 2006). Utifrån dessa teorier har jag valt att belysa ovanstående frågeställningar med hjälp av begreppen samspel, kollegialt lärande, språk och kommunikation samt påverkan från olika nivåer.Metod Studien är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats. Undersökningsmaterialet har samlats in genom två fokusgruppsintervjuer. Fokusgruppen bestod av sex ämneslärare i årskurserna 5 till 9. Under en del av intervjun medverkade även rektorn. Resultat och analys Denna studies resultat kan sammanfattas enligt följande:•Lärarna över stadierna har mycket att lära av varandra när det gäller undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter. •Lärarna har mycket kunskap och erfarenhet av metoder som förbättrar möjligheterna för elever med läs- och skrivsvårigheter att utvecklas men denna erfarenhet måste utvecklas till att bli beprövad erfarenhet.•Lärarna måste få hjälp med att koppla forskning till undervisningen i klassrummet, vilket visat sig inte vara helt lätt. Dels på grund av att lärarna inte har tillgång till forskning, dels på grund av att forskningen inte är avsedd att användas i undervisningen.KunskapsbidragDenna studie visar på att det finns ett behov av att utveckla det kollegiala lärandet samt att skolledningen måste satsa på andra metoder än att bara uppmuntra lärarna att ta del av forskning om forskningen ska få ökat inflytande över undervisningen. Specialpedagogiska implikationerOavsett om specialläraren arbetar med de äldre eller de yngre barnen spelar han/hon en viktig roll i samarbetet mellan de olika stadiernas lärare. I vidare mening innebär det att specialläraren måste ta plats och vara tydlig med vad en speciallärare kan bidra med på sin skola. Det handlar inte bara om att undervisa elever i behov av särskilt stöd utan visa på att inom en speciallärares profession ryms det även skolutvecklings- och handledarkompetens. Nyckelord: beprövad erfarenhet, intervention, kollegialt lärande, läs- och skrivsvårigheter, vetenskaplig grund