No description available.

Problem: Personal på förskolor kan uppleva osäkerhet och okunskap då det gäller att upptäcka de barn som löper risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan.  Syftet: Enkätundersökningens syfte var att ta reda på hur förskolor i Sverige idag arbetar med att identifiera de barn som löper risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan.  Teori: Studiens teoretiska ram var det sociokulturella perspektivet. Detta betonar samspelet och kommunikationen i det sociala sammanhanget.  Metod: Information samlandes in genom en webbaserad enkätundersökning där förskolepersonal på förskolor på nationell nivå anonymt fick svara på åtta frågor samt gavs möjlighet att delge personliga åsikter i löpande text. Resultatet av frågorna samlandes in och sammanställdes som ett cirkeldiagram. De personliga åsikterna återgavs som bifogad text.  Resultat: Enkätundersökningens svar visar att förskolepersonal i Sverige till 93 procent inte använder någon form av skanning/screening för att upptäcka barn med risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan. 81 procent svarade att de inte använder något annat sätt för att upptäcka barn med risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan. Dock uppger respondenterna ett flertal skanning/screening likande arbetssätt som de använder i sin verksamhet.  Slutsatsen: Arbete utförs på förskolorna för att upptäcka de barn som löper risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi med skanning/screening likande arbetssätt, dock inte i strukturerad form. Därmed blir resultatet av deras arbete osystematiskt och möjligheten att jämföra individers kompetenser över tid uteblir.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka speciallärares uppfattningar om samt hur hunden kan användas som specialpedagogisk resurs i den svenska skolan som tar sitt avstamp i en skola för alla. Vi har genomfört en kvalitativ semistrukturerad internetbaserad intervjustudie med nio speciallärare från olika delar av Sverige. Fem speciallärare arbetar med hund och fyra speciallärare har ingen erfarenhet av att arbeta med hund i skolan. Vårt teoretiska perspektiv är anknytningsteori (Bowlby, 1988) samt känslan av sammanhang (KASAM) (Vinje et al., 2022). Vårt resultat visar att samtliga speciallärare är positiva till hunden som specialpedagogisk resurs vid bland annat läs- och skrivsvårigheter. Speciallärare beskriver hur hunden kan vara en nyckel till eleverna och vara en hjälp för både välmående och lärande. Hundens förmåga att stödja elever för att genomföra och få en god utbildning kom fram som den främsta orsaken till att hunden har en roll i en skola för alla. Trots speciallärarnas positiva inställning finns det utmaningar med att ta in hunden i skolan. Viss tveksamhet finns från Skolverket (Bilaga 1) och kritik från astma och allergiförbundet (Cederlöf, 2019) dock behöver det inte vara ett hinder vilket flera av speciallärarna berättar eftersom hundarna inte befinner sig i hela skolan. Dessutom följs noggranna hygienrutiner enligt Jordbruksverket (SJVFS 2021:5) för de elever som är i kontakt med hunden. Speciallärare i vår studie lyfter att hunden är en del av samhället där den gör stor nytta inom många områden och därför kan hunden även ha en plats i skolan.

No description available.

Abstract This study examines intensive training with repeated reading, compared to intensive training in morphological knowledge among pupils who experience reading difficulties in grade 4. The focus is on decoding ability, spelling and word comprehension. The study is conducted in two different municipalities with a total of 23 pupils from two schools. The pupils are divided into two different groups at each school, where half of the pupils took part in an intervention group with morphological awareness practice. While the other half belonged to a control group with the repeated reading method. The intervention was conducted for 2 weeks, 5 days a week, including pre-tests and post-tests. The results of this two-week intervention study show no measurable effects regardless of method. However, the results indicate that the intensive practice seems to yield a minor effect although it only went on for a short period of time. In conclusion, even a two-week intensive practice might produce a positive effect on four graders’ decoding ability.

Detta arbete utgår från att redogöra kring lärares uppfattning kring den tidiga läsinlärningen. Syftet för studien har utgått ifrån att vilja belysa lärares arbetssätt kring den tidiga läsinlärningen och hur den kan användas i förskoleklass och årskurs 1-2. Vidare undersöks lärares sätt att uppfatta och urskilja elever som befinner sig i risk för att utveckla läs- och skrivsvårigheter och hur lärare kan arbeta för att stötta eleverna och motverka omnämnda svårigheter. Studien utgår med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare som är verksamma inom förskoleklass och årskurs 1-2. Materialet har därefter analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet för studien har påvisat att det finns en outtalad metod som lärare använder som grund för undervisningen i tidig läsinlärning. Samtidigt finns en antydan om att vilja förändra modellen för att det ska fungera till den egna undervisningen. Vidare påvisar resultatet lärares syn kring samarbete med specialpedagog eller speciallärare för att arbeta med de elever som befinner sig i riskzon för läs- och skrivsvårigheter. Upplägget och ansvaret för arbete kring dessa elever befinner sig i en skiljemening utifrån olika lärare vilken lyfts som en implementering för kommande forskning.

Detta arbete utgår från att redogöra kring lärares uppfattning kring den tidiga läsinlärningen. Syftet för studien har utgått ifrån att vilja belysa lärares arbetssätt kring den tidiga läsinlärningen och hur den kan användas i förskoleklass och årskurs 1-2. Vidare undersöks lärares sätt att uppfatta och urskilja elever som befinner sig i risk för att utveckla läs- och skrivsvårigheter och hur lärare kan arbeta för att stötta eleverna och motverka omnämnda svårigheter. Studien utgår med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts med sexl ärare som är verksamma inom förskoleklass och årskurs 1-2. Materialet har därefter analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet för studien har påvisat att det finns en outtalad metod som lärare använder som grund för undervisningen i tidig läsinlärning. Samtidigt finns en antydan om att vilja förändra modellen för att det ska fungera till den egna undervisningen. Vidare påvisar resultatet lärares syn kring samarbete med specialpedagog eller speciallärare för att arbeta med de elever som befinner sig i riskzon för läs- och skrivsvårigheter. Upplägget och ansvaret för arbete kring dessa elever befinner sig i en skiljemening utifrån olika lärare vilken lyfts som en implementering för kommande forskning. / <p>Pedagosiskt arbete, inriktning svenska</p>

Studiens syfte har varit att bidra med kunskap om lärare i årskurs 1–3 och deras syn på läs- och skrivundervisning och läs- och skrivsvårigheter. Internationell och nationell forskning lyfter vikten av att kunna läsa för att få möjlighet att delta i samhället, det minskade intresset för läsning bland våra elever samt vilka framgångsfaktorer som skapar ett lyckat arbete kring läs- och skrivinlärning och läs- och skrivsvårigheter. Något som anses avgörande är att läraren har en tydlig undervisningsstruktur där hen utgår från sina akademiska kunskaper i det praktiska arbetet samt att hen skapar goda relationer till sina elever, vilket ger möjlighet att motivera eleverna till arbete. Vår studie har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod, där vi valt att göra semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i årskurs 1–3. Vi har sedan med stor noggrannhet transkriberat och analyserat vårt empiriska material utifrån en analysmodell i sju steg med en fenomenografisk ansats. Vår analys har genererat i åtta kategorier; metod och materialval, lära på olika sätt, motivation och relation, kartläggning och kunskapsöversikt, uppmärksammande, samarbete, stöd i undervisningen och utmaningar. Kategorierna analyserades vidare i relation till den didaktiska triangeln och läsmodellen The Simple View of Reading. Lärarna beskriver en strukturerad och varierad läs - och skrivundervisning, med olika arbetssätt och material som skapar möjlighet för eleverna att lära på olika sätt. Trygga relationer samt motivation är centralt i lärarnas arbete. Genom att kartlägga och testa elevers kunskaper kontinuerligt inom läsning och skrivning, får lärarna ett bra underlag för sin planering av undervisningen. Det sker olika former av samarbeten kring elever i läs- och skrivsvårigheter, såsom pedagogiska diskussioner och gemensamma arbetsinsatser för att ge varandra stöd i arbetet.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse av vilka förutsättningar och kunskaper lärare har för att främja språk-, läs- och skrivutveckling hos elever med språkstörning samt undersöka vilka metoder lärarna använder för att undervisa dessa elever. Med en kvalitativ forskningsmetod genomfördes fjorton semistrukturerade intervjuer med lärare från förskoleklass till årskurs nio. Urvalet gjordes från två kommuner och samtliga informanter var antingen utbildade lärare eller har en påbörjad lärarutbildning. Empirin tolkades utifrån en tematisk analys och genererade fyra teman. Det sociokulturella perspektivet var den teoretiska utgångspunkten och har genomsyrat analysen. Resultaten visade att det finns en differens mellan styrdokumentens mål och löfte om stöd och lärarnas förutsättningar att genomföra stödet. Lärarna har inte förutsättningar eller kunskap att möta elever med språkstörning och kan därför inte genomföra sitt uppdrag utifrån skollagen och styrdokumenten vilket leder till en frustration hos lärarna. Dessa elever riskerar därför att halka efter i skolan vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap eftersom det svenska samhället kräver en viss nivå av läs- och skrivförmåga.