Att urskilja om en andraspråkselevs läs- och skrivsvårigheter är av tillfällig, andraspråksrelaterad natur eller ett tecken på en djupare problematik är svårt. Samtidigt är det av fundamental betydelse för att eleven i fråga ska få den undervisning som svarar mot aktuell utvecklingsnivå och behov. I föreliggande kvalitativa studie har pedagoger som ansvarar för språkundervisning i grundskolans högstadium och gymnasium intervjuats. Syftet med studien är att förstå pedagogers tankar kring faktorer som bidrar till att de uppmärksammar och urskiljer dyslexi hos tonåriga andraspråkselever, samt vad de anser vara viktigt för att skolorna ska kunna agera på ett adekvat sätt när funderingar kring dyslexi finns. Resultaten har analyserats utifrån teorin the Simple View of Reading och Aarons m.fl. (2008) vidareutveckling av denna teori. Pedagogerna i studien diskuterar läs- och skrivsvårigheter i allmänhet och dyslexi i synnerhet på ett sätt som visar att de har kunskap om vad som skiljer dyslexi från övriga läs- och skrivsvårigheter och förmåga att upptäcka vad som kan vara avvikande och problematiskt i en enskild elevs språkutveckling. Pedagogerna framhäver samarbete och elevens lärmiljö som viktiga faktorer för att skolan ska kunna agera på ett adekvat sätt kring andraspråkselever med eventuell dyslexi. Fasta modersmålslärare gagnar eleverna, eftersom dessa finns i verksamheten och är involverade i det dagliga arbetet. En önskan finns bland flera av informanterna att specialpedagoger och speciallärare kommer ut i klassrummen. Tillsammans med övriga pedagoger kan de observera, reflektera, föreslå och hjälpa till med extra anpassningar utifrån eleven i kontexten. Likaså uttrycks en önskan om en mindre hierarkisk organisation där pedagoger och skolledning har tillit och respekt för varandra och där fokus ligger på ett effektivt arbete med att stödja elevens utveckling. Genom en rutin att screena alla elevers läs- och skrivförmåga kan svårigheter upptäckas tidigare. Ett problem som fler av informanterna i studien tar upp är den långa väntan på utredning av extern aktör, vilket kan leda till att insatser för att stötta elevens utveckling försenas när skolorna saknar underlag för ändamålsenliga åtgärder. Därför är det önskvärt att skolan har egen kompetens att utreda läs- och skrivsvårigheter. Ett proaktivt ledarskap, där skolan är tydlig med vad den står för, har höga förväntningar på både elev och personal, struktur i undervisningen, regelbunden kunskaps- och färdighetskontroll och snabb respons är några exempel på framgångsrikt agerande, likaså att snabbt reagera när en elev inte utvecklar sina färdigheter och kunskaper som förväntat.

The subject of reading and writing difficulties has been a research object sin- ce the 40's and it ́s come a long way in what should happen and how to act however, it is still children who do not get the help that is needed in pre- school and pre-school classes. This study has sought to identify the difficulty of educators and teachers to detect early-stage problems. Children with reading and writing difficulties do not only have difficulty in school, but the other social interaction with other children / adults can be af- fected. This topic can create exclusion and bullying if it is not handled properly. When will these problems be discovered and by whom, this study shows how the preschool can / should work with reading and writing difficulties and what problems it is for the educators to do this. The study of this study has been conducted through a questionnaire and per- sonal dissociations with special educators, pre-school teachers and pre-school educators. A total of seven people were interviewed and they worked with children between three to six years, interviews were conducted in an area where the educators felt safe and comfortable.The study includes privacy and confiden- tiality and all names are fictive. Interviews were played in and then written clean and all the answers in the study were categorized and you could see that the special educators, pre- school teachers and pre-school educators worked in accordance with the Bornholm Model, Karlstadsmodellen and Fonomix. It has emerged from the study that it is communication with images and signs that is the strategy that the preschoolers primarily use to include, develop and communicate with the children. Educators highlight some problems in preschool to handle these issues. The lack of tools is often mentioned, but they work with what they can and it me- ans work with dumbbells, rhymes, frames and songs. Knowledge about this subject is substandard according to the survey with the educators, even time is part of the problems. Some have discovered shortcomings in reading and writing in children wit- hout taking any action. A problem that is becoming increasingly current is how to detect reading and writing difficulties-in children whose parents do not speak the Swedish lan- guage, and here the special educators, pre-school teachers and pre-school educators must rely on the parents. The survey shows that there are shortcomings in education, the lack of tools and the time to deal with the problems is often mentioned in this study. / Ämnet läs och skrivsvårigheter har varit ett forskningsobjekt sedan 40-50- talet och man har kommit långt i vad som bör ske och hur man ska agera, men ändå så är det barn som inte får den hjälp som behövs i förskolan och förskoleklass. Denna studie har strävat efter att få fram vad som är svårigheten bland peda- goger och lärare för att upptäcka problemen i tidigt stadie. Barn som har läs och skrivsvårigheter får inte bara svårigheter i skolan utan det övriga sociala samverkan med andra barn/vuxna kan påverkas. Detta ämne kan skapa utanförskap och mobbing om det inte hanteras på rätt sätt. När ska dessa problem upptäckas och av vem, denna studie visar på hur förskolan kan/ska jobba med läs och skrivsvårigheter och vilka problem det är för pedagogerna att utföra detta. Undersökningen till denna studie har utförts genom ett frågeformulär och personliga diskussioner med specialpedagoger, förskollärare och pedagoger i förskoleklass Sammanlagt intervjuades sju personer och de jobbade med barn mellan tre till sex år , intervjuerna genomfördes i ett område där pedagogerna kände sig trygga och bekväma. Studien innefattas av sekretess och tystnadsplikt och alla namn är fiktiva. Intervjuerna spelades in och skrevs sedan rent och alla svaren i studien kate- goriserades upp och man kunde se att de jobbade i enlighet med Born- holmsmodellen, Karlstadsmodellen. Det har framkommit av undersökningen att det är kommunikation med bilder och tecken som är strategin som förskollärarna främst använder sig av för att inkludera, utveckla och kommunicera med barnen. Pedagoger belyser problem inom förskolan för att kunna hantera dessa frågor. Avsaknad av hjälpmedel nämns ofta, men de jobbar med det kan och det in- nebär arbete med munövningar, rim, ramsor och sång . Några har upptäckt brister i läs och skriv hos barn utan att vidtaga några åtgärder. Ett problem som aktualiseras mer och mer är hur man upptäcker läs och skriv svårigheter hos barn som ej har svenska talade föräldrar, och här måste man förlita sig till barnets föräldrar i hög utsträckning. Undersökningen visar att det finns brister i utbildningen och avsaknaden av verktyg/hjälpmedel och tiden för att hantera problemen nämns ofta i denna studie.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare anpassar skolans lärmiljöer för att kunna förbättra kunskapsinhämtningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Avsikten är att ta reda på hur lärarna anpassar lärmiljöerna pedagogiskt, socialt och fysiskt, vilka av anpassningarna som utmärker sig som framgångsrika för elever i läs- och skrivsvårigheter, samt vilka hinder som lärarna anser finns för att kunna genomföra dessa anpassningar i praktiken. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där individens omgivning är avgörande för att en utveckling ska kunna ske. Vi genomförde en enkätstudie, där 58 lärare i årskurserna 4-9 i 17 kommuner i Sverige svarade. Resultatet visade att våra informanter upplever både den pedagogiska och den sociala lärmiljön som mycket bra. De är dock mindre nöjda med den fysiska lärmiljön. Av de anpassningar som görs anser lärarna att det som är mest framgångsrikt för elever i läs- och skrivsvårigheter är möjligheten att använda sig av digitala hjälpmedel, att ge individuella instruktioner, tillhandahålla stödstrukturer samt att använda alternativa redovisningsformer. Extra viktigt anser våra informanter vara att få kollegial stöttning från speciallärare/specialpedagog, rektor och kollegor, tillsammans med goda relationer till eleverna och tid och resurser för att kunna planera och genomföra individuella anpassningar. Svårigheterna med att kunna göra så bra anpassningar som möjligt är, enligt våra informanter, tidsbrist och resursbrist för att kunna planera och genomföra en varierad och individuellt anpassad undervisning och samtidigt räcka till för alla elever. Slutsatsen av vår studie är att lärarna har kunskaper om och på många sätt anpassar skolans lärmiljöer för elever i läs- och skrivsvårigheter. Anpassningarna som görs är till största del av pedagogisk karaktär där lärarna t.ex. ger elever i läs- och skrivsvårigheter individuella instruktioner och använder sig av digitala verktyg. Dock upplever lärarna att det saknas både tid och resurser för att kunna genomföra anpassningarna på ett tillfredställande sätt. Många önskar också handledning och stöttning för att kunna göra detta ännu bättre. För att kunna få mer tid till att hjälpa eleverna vore det bra om det gick att skapa ett arbetssätt som gör att alla elever arbetar på individuell nivå inom samma arbetsområde. Enligt Tjernberg (2013) pekar den tidigare forskningen på att ju mer tid lärarna lägger på tydliga genomgångar i början av lektionen desto mer tid får de att hjälpa elever som är i behov av extra stöd för att utföra uppgiften.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever att man bör bemöta elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i undervisningen i ämnet engelska, för en framgångsrik undervisning där alla elever har möjlighet att nå kunskapskraven. I dagens globala samhälle är goda kunskaper i engelska betydelsefulla. Kunskaper i engelska värderas högt. Engelska är ett av tre kärnämnen som elever behöver vara godkända i när de lämnar årskurs 9 för att ha möjlighet att studera vidare på gymnasienivå. Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever ofta att undervisningen i engelska är utmanande på grund av sina svårigheter att läsa och skriva. För att få en bakgrund och förståelse för problemet ges en redogörelse för vad läsoch skrivsvårigheter och dyslexi är. Utifrån tidigare forskning fokuseras på vilka framgångsfaktorer som tidigare forskning visar på för elever i läs-och skrivsvårigheter/dyslexi i undervisningen i engelska. Slutligen beskrivs vilka hinder och möjligheter dessa elever kan möta i undervisningen i engelska. I den kvalitativa undersökningen intervjuas lärare som undervisar elever i engelska i årskurs 7-9. Utifrån lärarperspektivet beskriver lärarna sina upplevelser om bemötandets betydelse, vad de upplever är framgångsrik undervisning i engelska samt vilka svårigheter de upplever att de har att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i engelska. I den fenomenologiska analysen framkommer ett antal fenomen inom varje område. I resultatdiskussionen diskuteras essenserna, tillit som skapar trygghet samt meningsfull undervisning, som framkommit genom den fenomenologiska analysen.

Syftet med mitt examensarbete är att klarlägga vad läs- och skrivsvårigheter är och hur man kan undervisa barn med detta handikapp i engelska. I min litteraturgenomgång tar jag upp läs- och skrivsvårigheter i allmänhet. Detta för att ge en god bakgrund och förståelse för problemet när sedan fokuseringen på engelskundervisningen blir aktuell. I litteraturstudien har jag valt att begränsa mig till de främsta och mest belysande inriktningarna inom området. Ämnen som behandlas är orskaer, kännetecken och åtgärder. Det finns också en rubrik under vilken engelskundervisningen lyfts fram. I mina intervjuer var det enbart engelskundervisningen som fokuserades. Mina övergripande frågeställningar för det avsnittet var: Hur klarar sig barn med dyslexi i engelskundervisningen? Hur får man en adekvat engelskundervisning för barn med dyslexi? Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att barn som har problem med läsning och skrivning klarar sig sämre än sina kamrater. Respondenterna framhöll att dessa barn kan bli bra på att först och tala engelska. Skrivning och läsning på engelska är dock moment som alltid och under alla skolår då språket studeras ställer till med extra svårigheter. Responenterna var eniga om att man måste bygga engelskundervisningen för dessa barn påmuntliga aktiviteter. Det som rekommenderades var främst dialoger, rollspel, pjäser och sketcher. Jag genomförde också ett praktiskt arbete med en grupp bestående av barn med läs- och skrivsvårigheter. I gruppen provade jag lektionsförslag som byggde på träning av muntliga färdigheter. Resultatet visade att den här formen passade gruppen och att de kunde ta till sig och arbeta med engelska.

Dyslexia is a functional problem, affecting the ability to read and write. As future teachers, we will meet students with dyslexia. The purpose with this exam study has therefore been to describe dyslexia and its causes. Another purpose was to find out – from the perspective of a teacher – what experienced teachers know about the problem and how they in practical work can enhance the learning process for students with dyslexia, both individually and in class. A connected purpose was to study results from research in how to facilitate learning for dyslectic students. (N = 27). The hypothesis was that teacher’s knowledge about dyslexia was too shallow. Our method of data collection was quantitative and qualitative enquiries in two schools in Stockholm County. The result derived from the answers was rather similar in character and confirmed our hypothesis.

Anledningen till varför jag valde att just skriva om läs- och skrivsvårigheter är dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lärare förväntas vara kompetent på området och inte minst kunna hantera det praktiskt. Mitt syfte är att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel på konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter i klasserna 4-6 om man är vanlig klasslärare och då inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frågor är: - Vad är läs- och skrivsvårigheter? - Hur yttrar sig läs- och skrivsvårigheter i skolan? - Vad finns det för olika metoder att använda sig av som vanlig lärare för att underlätta skolarbetet för elever med läs- och skrivsvårigheter? På slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tänka mig att använda mig av i mitt arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av denna litteraturstudie är att jag tycker mig ha fått en större inblick i hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter och att jag är en bit på väg men inser också att det i praktiken är eleven i fråga som får visa vägen för hur vi ska arbeta...

Syftet med studien i mitt examensarbete är att ta reda på om det finns några pedagogiska åtgärdsmetoder för elever med läs- och skrivsvårigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sådana, men frågan blev då om de används i praktiken av speciallärarna i våra skolor. För att ta reda på den saken, intervjuades tre personer som på olika sätt kommer i kontakt med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Två av intervjuerna utfördes på respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av både mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska åtgärdsmetoder. Det är sällan som man jobbar helt och hållet enbart efter en av metoderna. Det vanligaste är att man istället blandar material från flera olika metoder, för att på så vis kunna skräddarsy ett material som på bästa sätt hjälper elevens unika problematik inom läs- och skrivsvårighetens område.

Sammanfattningsvis handlar denna studie om orsaker till varför elever utvecklar läs- och skrivsvårigheter, förebyggande arbete, identifiering och kategorisering av svårigheter samt arbetssätt och metoder som används vid arbete med elever i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivinlärning. Studiens övergripande syfte är att via en empirisk undersökning samt tidigare forskning undersöka och redogöra för hur läs- och skrivsvårigheter identifieras samt vilka metoder och arbetssätt lärare och specialpedagoger använder i arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivinlärning. Den första delen av arbetet består av bland annat en bakgrund som belyser grundläggande förutsättningar för läs- och skrivinlärning och specialpedagogik samt elever i behov av särskilt stöd. Arbetet lyfter dessutom vad tidigare forskning har kommit fram till gällande vad som kan orsaka att elever utvecklar svårigheter av olika slag samt hur identifiering och elevkategorisering enligt forskning görs. Slutligen består arbetet av en empirisk undersökning som svarar på frågorna hur läs- och skrivsvårigheter identifieras samt vilka arbetssätt och metoder som används på tre olika skolor. I denna del undersöks arbetet kring hur tre lärare och två specialpedagoger arbetar för att identifiera läs- och skrivsvårigheter samt vilka arbetssätt och metoder de utgår ifrån i sitt arbete via en intervjustudie. Studiens resultat visar att alla tre skolorna aktivt arbetar för att i ett tidigt skede upptäcka läs- och skrivsvårigheter och använder i detta arbete olika metoder som hjälper dem att avgöra vari svårigheterna ligger. Studien visar dessutom att de lärare och specialpedagoger som medverkar har god kunskap kring metoder och arbetssätt som de ständigt strävar efter att förbättra för att ge sina elever bästa möjliga förutsättningar i sitt lärande. Rätt stödinsatser och kommunikation är något de medverkande framhäver är av stor vikt i arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare på högstadiet beskriver att de arbetar med anpassningar till elever i läs- och skrivsvårigheter i biologiundervisningen. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer och det är lärarnas beskrivning av deras arbete med anpassningar som lyfts fram i undersökningen. Det sammanfattade resultatet visar att lärarna beskriver att de arbetar främst med pedagogiska anpassningar samt arbetar mindre med kompensatoriska hjälpmedel. Lärarna beskriver pedagogiska anpassningar som till exempel språkutvecklande arbetssätt och grupparbete, medan kompensatoriska hjälpmedel syftar på till exempel inläsningstjänst och dator. Flera orsaker till varför kompensatoriska hjälpmedel inte används framkommer i studien, bland annat att det tar tid att använda kompensatoriska hjälpmedel men också att kunskaper saknas om hur de fungerar. En annan orsak är att elever i behov av anpassningar känner sig utpekade när de ensamma använder kompensatoriska hjälpmedel. En bidragande faktor till att pedagogiska anpassningar ofta används, är för att det innebär ett stöd som alla elever i klassen har nytta av. Slutligen visar studien på att elever i läs- och skrivsvårigheter inte alltid får individanpassat stöd i biologiundervisningen.