I en longitudinell studie har elever i årskurs 1 och 2 på två olika skolor i Vallentuna kommun undersökts under tre på varandra följande projektår. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka huruvida träning i fonologisk medvetenhet enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i sexårsklass påverkar deras läs- och skrivinlärning. Tre typer av test användes, under årskurs 1 administrerades UMESOL för kartläggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, för kartläggning av psykolingvistiska färdigheter. Under årskurs 2 kartlades elevernas läs- och skrivutveckling med UMESOL, ”läsning och skrivning”. I kontrast med tidigare forskningsresultat som pekade på en fördelaktig användning av Bornholmsmodellen under elevernas förskoleklassår, visade resultaten i denna studie inte på entydiga långsiktiga effekter för de elever som tränats fonologiskt enligt Bornholmsmodellen. Istället verkade den avgörande faktorn för elevernas läs- och skrivutveckling vara skoltillhörighet och pedagogisk ledning under dessa första skolår.

Detta examensarbete undersöker olika kontaktytor som kan utvecklas till samverkan mellan en grundsärskola och en grundskola. Denna samverkan fokuserar på elever med läs- och skrivsvårigheter i skolår 1-5. Examensarbetet framhåller också likheter och olikheter mellan metoder och arbetssätt i skolformerna gällande läs- och skrivinlärning. Undersökningen bygger på personalens och ledningens åsikter. Av resultatet kan man utläsa att all personal vill samverka och att ledningen är positivt inställd. Alla har dock inte samma syn på vad samverkan är och personalen är oroliga för att tid och resurser inte räcker till. Skolformerna har olika styrdokument och undervisningen är mer individualiserad på grundsärskolan.

Syftet med denna studie är att se om den kommunala skolan närmat sig Maria Montessoris tankar när det handlar om läs- och skrivinlärning. Min frågeställning blir därmed; om och i så fall hur skiljer sig i praktiken den läs- och skrivinlärning som bedrivs i en Montessoriförskola från den som bedrivs i den kommunala förskolan? Slutsatsen som nås baseras dels på en litteraturstudie, dels på en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som präglats av en dialog. I den teori jag tar min utgångspunkt fastställs att stora skillnader finns, dessa återfinns i praktiken men är där inte längre så tydliga. Det mest iögonfallande är den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den är mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem båda är dock materialets uppbyggnad och den röda tråd som det följer, samt en stark tro på barnets förmåga.

Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan är avgörande för alfabetiseringens framgång.  Syftet med följande uppsats är att belysa hur alfabetiseringslärare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som här presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslärare gjorts.  Resultatet visar bland annat att lärarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremål, besök i samhället, vardagsnära ämnen och deltagarnas erfarenheter från den nya kulturen. De slutsatserna som dras är att undervisningen knyts till vardagen på flera olika sätt, främst genom ett vardagsnära innehåll i vokabulär och texter. Dock finns endast få exempel på skriftspråkets vardagsnära funktioner i undervisningen. Steget till att använda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet är därmed stort.

Avsikten med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning menar krävs för att elever i årskurs f-3 ska utveckla läs- och skrivkunskaper. I studien beskrivs de överordnade läsinlärningsmetoderna phonics och whole language med arbetssätten Wittingmetoden och LTG. Vidare beskrivs undervisningen och lärarens betydelse för elevers läs- och skrivinlärning. Det framkommer i resultatet att läraren har en betydande roll för elevers läs- och skrivinlärning där undervisningen behöver vara strukturerad och organiserad. Undervisningen behöver innehålla viktiga grundläggande delar och dimensioner såsom fonologisk medvetenhet, ordavkodning, läsflyt, läsförståelse och läsintresse för att elever ska utvecklas i sin läsning. Det framgår även att tidiga insatser är av stor betydelse för att elever ska tillägna sig läs- och skrivkunskaper. Informationssökning har genomförts i olika databaser som till exempel ERIC och SwePub för att finna vetenskapligt material som valdes ut för att besvara litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Materialet består av tidskriftsartiklar, doktorsavhandlingar, en licentiatavhandling och ett konferensbidrag som har analyserats och sammanställts och ligger till grund för denna litteraturstudie.

I denna studie undersöks vilka undervisningsformer verksamma lärare i årskurs 1 använder i bokstavsinlärningen samt om dessa stämmer överens med elevernas framträdande sinnespreferenser. De sinnespreferenser studien utgår från är: visuell, auditiv, kinestetisk och taktil. Kunskapsinhämtningen kan påverkas av samtliga fyra sinnen som beskriver att lärande sker med hjälp av syn, hörsel, kropp och känsel. För att studera detta har vi valt att genomföra intervjuer med fyra lärare i årskurs 1. Intervjuerna avser att ta reda på om, hur och varför lärarna arbetar med sinnespreferenser i bokstavsinlärningen samt om de individanpassar undervisningen utifrån elevernas olika sätt att lära. Vidare innehåller studien en enkätundersökning med de intervjuade lärarnas elever för att ta reda på vilka sinnespreferenser som är mest framträdande. Vi har noggrant undersökt och sammanställt resultatet i vilket samtliga lärare uttrycker att eleverna har olika förutsättningar och behov i relation till inlärning. Undervisningsformerna varierar, dock utgår de till störst del från en visuell och en auditiv lärstil. Lärarna legitimerar framförallt sina val genom auktorisering och moralisk värdering, det är också vanligt förekommande att de intervjuade lärarna rationaliserar sina handlingar. Enkätundersökningen visade att det var en kombination mellan flera olika sinnespreferenser som var vanligast förekommande, därefter kom kroppsligt arbete, det vill säga kinestetiskt som 22 % av eleverna föredrog. Endast en lärare nämner att anpassningar i undervisningen sker utifrån ett individperspektiv. För att eleverna ska ha samma möjlighet att lyckas i skolan är det av relevans att inkludera samtliga fyra sinnespreferenser i undervisningen.

Som blivande lärare är det viktigt att få kunskap om hur undervisningen i läs- och skrivinlärning kan utformas och vilka didaktiska val läraren kan göra. Syftet med den här forskningsöversikt är att belysa forskning om didaktiska val som lärare i F-3 väljer att använda i sin läs- och skrivundervisning. Forskningsöversiktens frågeställning har varit: Vilka didaktiska val enligt forskning gör F-3 lärare i svenskundervisningens läs- och skrivinlärning? Genom en tematisk analys har vi utgått från frågeställningen, reducerat och sammanfattat vetenskapliga studier och då upptäckt återkommande mönster och likheter i empirin. Forskningsöversiktens resultat är att det finns en mängd olika val att göra och att det inte verkar självklart vilka val läraren ska göra eller kombinera. Genom den tematiska analysen visar resultatet att flera av lärarna använder bokstavsträning, elevernas intresse, tidigare erfarenheter, undervisning integrerat med lek och digitala redskap i undervisningen. Det är även viktigt att läraren har tilltro till eleverna, anpassar både undervisningen och uppgifter utifrån elevernas behov och förutsättningar. Det är viktigt att läraren lär känna eleverna för att kartlägga och upptäcka eventuella svårigheter. Vidare forskning skulle kunna vara att ta reda på hur lärare arbetar med att skapa motivationen i läs- och skrivundervisningen och vad eleverna anser skapar motivation.

På senare år har det diskuterats i olika medier om hur skolan ska lyckas med att få alla eleverna att nå godkända resultat i bland annat svenska och matematik. När Sverige jämförs med andra länders elevresultat, exempelvis Finland så har Sveriges ett sämre resultat. Syftet med den här studien var att ta reda på hur specialpedagoger/speciallärare i grund- och gymnasiesärskolan arbetade med läs- och skrivinlärning. Vårt fokus låg på speciallärares och specialpedagogers arbetsmetoder i läs- och skrivinlärning. Det var en kvalitativ studie och den bestod av åtta intervjuer som var halvstrukturerade. Speciallärare och specialpedagoger i grund- och gymnasiesärskolan intervjuades. Resultatet visade att specialpedagoger och speciallärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan använde många olika metoder för att arbeta med läsoch skrivinlärning. Några av metoderna var Bornholmsmodellen, läsfixarna och att skriva sig till läsning (ASL). Flera av de intervjuade speciallärarna och specialpedagogerna betonade vikten av att eleverna hade bra självförtroende för att få ett bra resultat. Vikten av dialog mellan alla som arbetade runt eleverna var något som ledde till framgång för läs- och skrivinlärningen och god samverkan kan leda till att eleverna får rätt stöd. En slutsats vi kunde dra var att det var många olika metoder som används och dessa kombinerades för att det skulle passa varje enskilds elevs behov.

Denna studie är en analys av läromedlet Diamantjakten som ingår i läromedelserien ABC- klubben. Diamantjakten är ett nivåanpassat läromedel för årskurs 2 med läseböcker på tre nivåer, På väg, 2A och 2B. Analysen har genomförts utifrån fyra kategorier: ordklassförekomst, ordval, meningsbyggnad och textdrag. Studien innefattar en textanalys och lärarintervjuer som genomförs för en fördjupning av textanalysen. Resultatet visar att Diamantjakten skiljer sig åt i de olika nivåerna utifrån de fyra kategorier som har analyserats. Ju högre nivå det blir desto rikare och mer avancerade händelser får eleverna uppleva. De får bredda sitt ordförråd och får en bättre förståelse av innehållet. Lärarna som intervjuades var nöjda med att arbeta med Diamantjakten eftersom det är ett nivåanpassat läromedel. Det ger enligt informanterna, eleverna möjlighet att arbeta utifrån sin egen nivå, vilket leder till att undervisningen individualiseras och nivåanpassas.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver sin undervisning om elevers läsinlärning i relation till att utveckla elevers fonologiska medvetenhet. Studiens teoretiska utgångspunkt placeras i det sociokulturella perspektivet och har en kvalitativ metodansats som baseras på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma F-3 lärare. Läroplanen fastställer att läs- och skrivundervisningen i årskurs 1–3 ska bearbeta sambandet mellan ljud och bokstav. Läsinlärning har under en lång tidsperiod varit ett kontroversiellt ämne i debatter. Det har diskuterats om elever behöver förstå sammankopplingen mellan ljud och bokstav eller endast behöver lagra ord visuellt i minnet och på så vis bli läskunniga. Tidigare forskning visar att fonologisk medvetenhet är en viktig förutsättning för läsinlärning och senare läsförmåga. Att vara medveten om att ord består av ett antal bokstäver som företräds av ett särskilt språkljud är en stark faktor för god läsinlärning. Elever som inte besitter dessa färdigheter löper större risk för att erhålla läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att lärarna betraktar fonologisk medvetenhet som en grundläggande tillgång för en lyckad läsinlärning samt för att förhindra läs- och skrivsvårigheter. Av resultatet framgår det även att undervisningen inrymmer språklekar, bokstavsinlärning samt olika sorters bokläsning för att bidra till att utveckla elevers fonologiska medvetenhet och läskunnighet. / <p>Svenska</p>