I denna litteraturstudie ville jag fördjupa mig i metoden Läsning på talets grund (LTG) och genrepedagogik. Fanns det något inom forskningsområdet som gav stöd åt min hypotes att dessa båda metoder var lämpliga vid andraspråksinlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att, genom granskning av tidigare forskning, få kunskap om hur LTG-metoden och genrepedagogik har använts vid språkinlärning. Syftet preciseras därför i följande frågeställningar: Hur har LTG-metoden använts vid inlärning av svenska som andraspråk? och Hur kan genrepedagogik användas i andraspråksinlärning? Litteraturstudien visar på LTG-metodens samt genrepedagogikens lämplighet vid andraspråksinlärning. Jag anser att både LTG-metoden och genrepedagogiken, genom cirkelmodellen och modellen ett språkutvecklande arbetssätt, är bra metoder att använda vid andraspråksinlärning då de bygger på samma grundtanke: "Läsning på talets grund" och "tal är en bro till skrift" (Leimar 1974, s. 64, Gibbons 2010, s. 69). Metoderna går ut på att läraren planerar sin undervisning utifrån denna ståndpunkt samt fångar upp var eleverna befinner sig i sin språkliga utveckling och genom detta arbetssätt utvecklas både språket och ämneskunskaperna.

<p>In school there are many pupils with Swedish as their second language and these pupils often have less basic condition compared with pupils with Swedish as their mother tongue and the most common root cause is lack of language knowledge, also the time spent in Sweden matters.</p><p>I have trough questionnaires and literature studies investigated if there, for pupils with Swedish as their second language, is an easier way to figure out how to read and write in Swedish using fiction literature as learning material compared with ordinary ways.</p><p>In the questionnaires that I performed participated a number of teachers that teach Swedish as a second language. These teachers all work in schools with a big share of pupils with Swedish as a second language.I also tried to evaluate if there was a difference between teachers with a graduation in Swedish as second language compared with these who don’t have a graduate but still work with these pupils.</p><p>The result shows that I discovered that only the graduated teachers have used fiction literature as a learning material in the daily work and have experienced good results from the pupils, they also knew why they used fiction literarture for reading and writing training.</p><p>As a teacher it is very important to have the knowledge regarding children that have Swedish as a second language, to be able to support them in a correct way.</p><p>Despite the pupil can’t speak or read the new language, it has feelings and knowledge about the circumstances that they can’t express.</p><p>The teachers mission is to knew and have understanding for these circumstances.</p><p>Keywords: Pupils with Swedish as second language, learning to read and write, fiction literarture, school.</p> / <p>I dagens skola finns det många elever som har svenska som andraspråk och dessa har ofta sämre förutsättningar än barn med svenska som modersmål. Bristande språkkunskaper och kort vistelsetid i Sverige har betydelse.</p><p>Jag har i den här undersökningen genom enkäter och litteraturstudier försökt komma fram till om skönlitterära texter är en bättre väg, för elever med svenska som andraspråk, för läs- och skrivinlärning jämfört med traditionellinlärning. I enkätundersökning som jag utförde deltog ett antal lärare som undervisar i svenska som andraspråk. De arbetar alla på skolor med stor andel elever som har svenska som andraspråk. Jag ville även ta reda på om det var någon skillnad på lärare med formell utbildning i svenska som andraspråk och de som inte har det, men ändå arbetar med dessa elever.</p><p>I resultatet jag fick fram var det enbart de lärare som hade en formell utbildning i svenska som andraspråk som arbetade med texter i det dagliga arbetet och tyckte att det gav goda resultat, de visste också varför de använde sig av skönlitterära texter för läs- och skrivinlärning.</p><p>Som lärare är det oerhört viktigt att man har kunskap om barn som har svenska som andraspråk, och att kunna bemöta dem på rätt sätt. Bara för att eleven inte kan tala eller läsa på det nya språket så har det känslor och en kunskap om vissa företeelser som det inte kan uttrycka. Det är lärarens uppdrag att veta och ha förståelse för detta.</p><p>Nyckelord: Elever med svenska som andraspråk, läs- och skrivinlärning, skönlitteratur, skola.</p>

<p>Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med den tidiga läs- och skrivundervisningen. Vi vill få kunskap om hur pedagogerna väljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta område då vi anser att läsning och skrivning är baskunskaper i livet. I vår kommande yrkesroll kommer vi att behöva välja metod. Mot bakgrund av detta tror vi att en undersökning om pedagogers val av metod kan gynna oss samt våra kollegor. Vi har genomfört en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer. Dessa ligger till underlag för vår analys och diskussion. Vår empiri visade att valet av metod är svårt att göra. Det är viktigt att pedagogen tror på sitt metodval. Pedagogen utgår från sig själv, sina elever samt erfarenheter för att skapa goda förutsättningar för en bra läs- och skrivundervisning.</p>

Abstract In this study, the main purpose is to review the teachers' statements regarding the link between the method WTR (Writing to Read) and inclusion of pupils with special needs. The research questions regarding this review are: - What factors in the WTR method do the teachers experience can affect the inclusion of children with special needs in a positive way? And - What factors in WTR method work do the teachers experience can affect the inclusion of children with special needs in a negative way? Five teachers from three different schools were interviewed. The following eight factors appeared positive for the inclusion of pupils with special needs: teachers’ expectations, social interaction, context close to the pupils, digital literacy, inclusion in the long term, working without the pen, to have success, and the teacher's time. The study also shows four factors that negatively affect the inclusion of pupils with special needs: to be slowed down by classmates, unstructured lessons, writing without a pencil, and technology malfunctions. In conclusion, all the teachers in the study felt that the method works for pupils with special needs, and can be called an inclusive method.

InledningLäs och skrivsvårigheter är vanligt förekommande då var femte elev upplever någon svårigheti den tidiga läs- och skrivinlärningen. Samhället har höga krav på individers skriftspråkligakompetens och varje elev behöver därför få möjlighet att utveckla en god läs- ochskrivförmåga i grundskolans tidiga år. Genom att ta del av hur lärare väljer att undervisa ochfå kunskap om deras upplevda möjligheter och eventuella dilemman i sina pedagogiska valökar förståelsen för lärares val i samband med den tidiga läs- och skrivinlärningen för attundvika att elever i riskzonen hamnar i läs- och skrivsvårigheter.SyfteSyftet med studien är att undersöka några lärares pedagogiska val i den första läs- ochskrivinlärningen för elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter.MetodJag har använt mig av en kvalitativ metod och verktyget intervju. Tre lärare intervjuades påtvå olika skolor i Västsverige. Materialet analyserades genom innehållsanalys.ResultatLärarna i studien grundar sina pedagogiska val på tidigare praktiska erfarenheter, denkompetensutveckling deras arbetsplats tillhandahållit för dem samt utifrån sina eleversindividuella situation. Lärarna i studien lyfter betydelsen av att vara medveten om att det intefinns någon läsinlärningsmetod som passar för alla, då alla elever är olika och således lär påolika sätt. Lärarna i studien menar att för elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter är detgynnsamt att välja en strukturerad läsinlärning med den syntetiska ljudningsmetoden. Lärarnamenar att det finns olika anledningar till att elever befinner sig i riskzonen och en avanledningarna kan bero på bristande fonologisk medvetenhet och eleven kan då utveckla sinfonologiska medvetenhet genom att lärarna väljer olika språkövningar i sin undervisning.Lärarna beskriver att elever som läser hackig och långsamt gynnas av att läraren väljer att låtaeleverna läsa ofta och öva på sin läsning, gärna en kvart om dagen. Lärarna är begränsade i attstötta elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter och hinder i undervisningen är gruppensstorlek och att tiden inte räcker till när man är ensam lärare i klassrummet.

PISA-undersökningar visar hur elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats avsevärt de senaste åren. Utan bra undervisning finns det en risk att resultaten fortsätter att dala. Forskning visar att lärare inte vet hur de ska undervisa sina elever i läs- och skrivinlärning. Med hjälp av specifika inlärningsmetoder kan undervisningen öka elevernas läsförståelse.Den här studiens syfte är att ta reda på vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som är vanligast förekommande bland behöriga lärare som är verksamma i årskurs 1 från två kommuner i Västsverige.För att undersöka detta har en kvantitativ studie med enkät som redskap genomförts. Enkätundersökningen gick ut till lärare i årskurs 1, som är verksamma i två kommuner i Västsverige. Totalt deltog 12 respondenter i undersökningen.Resultatet visar att läs- och skrivinlärningsmetoderna Att skriva sig till läsning, Läsning på talets grund och Bornholmsmodellen är de metoder som är vanligast förekommande i läs- och skrivundervisningen bland de tillfrågade lärarna. Studien visade även att lärarna använder olika läs- och skrivinlärningsmetoder i symbios med varandra.Några slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat kopplat till frågeställningarna är att respondenterna blandar metoder och pedagogiska synsätt i sin undervisning. De respondenter som har mest kunskap om metoderna är de som arbetat flest antal år. De flesta respondenterna är enhetliga i sin inställning till metodvalet och de metoder de föredrar att använda. Även att det finns olika faktorer som påverkar deltagarnas val av metod, exempelvis tillgång på digitala verktyg och tidigare forskning.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur årskurs ett och årskurs två-elever uppfattar formativ och summativ bedömning i samband med sin läs- och skrivutveckling. För att undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i sin läsutveckling användes metoden stimulated recall i studien. Därefter intervjuades elever från årskurs ett och årskurs två i par eller i grupp för att undersöka deras uppfattningar om summativ bedömning i sin skrivutveckling. I studien deltog totalt 15 elever. Resultatet visar att eleverna bara delvis förstår syftet med formativ bedömning. Resultatet visar vidare att eleverna har lättare att uppfatta syftet med summativ bedömning än formativ bedömning. De slutsatser vi har dragit i studien är att den formativa bedömningen blir för abstrakt för eleverna om läraren inte arbetar tydligt med läroplanens mål och vidare att den summativa bedömningen blir mer konkret för eleverna då det t.ex. handlar om antal rätt på prov.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare på en grundskola beskriver att de arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurs 1-3 samt hur de arbetar för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Studien är baserad på en intervjustudie och resultaten är analyserade med hjälp av begrepp från de tre specialpedagogiska perspektiven. Det sammanfattande resultatet visar att lärarna arbetar med liknande metoder i sin undervisning men att deras lärarutbildning gett dem olika kunskaper och ingångsvinklar kring hur de utformar sin undervisning. Gemensamma faktorer som de uppger som betydelsefulla att använda sig av är språklekar i början av läs- och skrivinlärningen och ett gott samarbete med både föräldrar så väl som speciallärare främjar elevernas läs- och skrivutveckling. En annan viktig faktor är att tidigt identifiera elever som stöter på hinder i sin läs- och skrivutveckling. En del av resultaten stämmer överens med den tidigare forskningen som jag har tagit del av. Dessutom har det uppkommit ett fynd i studien vilket är att lärarutbildningen har förändrats och det har även deras status de senaste tjugo åren och det har påverkat deras arbete på olika sätt. / The aim of this study was to research how a group of teachers at an elementary school described the methods that they used to teach reading and writing skills in grades 1-3, including practices used to prevent reading and writing difficulties. The study was conducted by interviewing teachers, and then analyzing the findings by applying the theoretical framework consisting of the three special educational perspectives. The summarized results showed that the teachers used similar methods of practice, but that their own university education had given them dissimilar sets of knowledge and perspectives on how they performed their teachings. Teaching methods that were used to prevent reading and writing difficulties were the usage of language games during the beginning stages of literacy development, and cooperation between parents and special education teachers. Another important factor was the early identification of pupils who faced challenges in reading and writing difficulties. Some of the results matched previous studies in the same area. An additional finding found is that teachers’ education has changed, as well as their status over the past twenty years, which has had an effect on their occupation.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur verksamma lärare i Sverige arbetar med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter i åk F-3. Vi genomförde en kvantitativ studie genom att informanter svarade på ett elektroniskt enkätformulär samt kompletterade vi materialet med ett par intervjuer, och därmed fick studien både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Resultatet visar att informanterna anser att de har de teoretiska kunskaper som krävs och insikt i att det krävs olika metoder och arbetssätt för att kunna individanpassa undervisningen. De uppger också att de har en god kompetens som gynnar elevers läs- och skrivutveckling och att de vill utveckla sin egen undervisning. I studien framkommer olika svårigheter som kan leda till att anpassningen för elever med läs- och skrivsvårigheter blir lidande, exempelvis för stor klass, för knappt med material och för mycket annat arbete. Det finns olika uppfattningar bland informanterna vad gäller när åtgärder ska sättas in för elever med läs- och skrivsvårigheter. Det ser också olika ut i vad mån speciallärare tar hand om de specifika insatserna, De flesta informanterna anser att eleverna bör läsa enskilt för dem, men det finns olika uppfattning om huruvida det är en tillräcklig åtgärd för en elev med läs- och skrivsvårigheter att läsa varje dag.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en kommun arbetar med läs- och skrivutveckling i grundskolan. Vilka är riktlinjerna för ett gemensamt arbete och hur arbetar skolan för att höja elevernas förmåga. Undersökningen är av kvalitativ data och använder semistrukturerade intervjuer för att kunna återge informanternas tankar om läs- och skrivinlärning. Intervjupersonerna var lärare, specialpedagoger och en språk-, läs- och skrivutvecklare i kommunen. Kommunens arbete i frågan är omfattande även om resultatet för elevgruppen på läs- och skrivförståelsetester har sjunkit. Kommunens arbete har på många plan precis påbörjats när det handlar om att arbeta fram språkplaner för åk F-3, åk 4-6 och åk 7-9 samt ett arbetsdokument med rutiner för hur arbetet med läs- och skrivsvårigheter ska gå till. Det är upp till varje skola att arbeta utifrån de kommungemensamma arbetsdokumentens bestämda planer och rutiner. Det som kom fram i undersökningen var att arbetsgången, vem som gör vad i arbetet med elevernas läs- och skrivutveckling inte är helt fastställt utan ett pågående arbete. Elevernas läs- och skrivutveckling behöver bli en helhet, då det i intervjuerna togs upp att progressionen i grundskolans arbete med läs- och skrivutveckling behöver förbättras. Det behöver finnas ett samarbete mellan de olika årskurserna i grundskolan. / The purpose of the survey is to find out how a municipality works with reading and writing development in primary school. What are the guidelines for a joint work and how does the school work to increase the students’ ability? The survey is based on qualitative data and uses semi-structured interviews to reflect the informants’ thoughts on reading and writing learning. The interviewees were teachers, special educators and a language-, reading and writing developer in the municipality. The municipality’s work on this issue is extensive, although the result for the student group on reading and writing comprehension tests has dropped. The municipality’s work has just begun on many levels when it comes to developing language plans for preschool - year 3, year 4-6 and year 7-9 as well as a working document with routines for how the work with reading and writing difficulties should proceed. Based on the municipal working documents, it is up to each school to work on the specific plans and routines. What emerged in the survey was that the workflow, who does what in the work with the students' reading and writing development, is not fully established but it is an ongoing work. The students’ reading and writing development needs to become a whole, as it was mentioned in the interviews the progression in the compulsory school’s work with reading and writing development needs to be improved. There is a need for cooperation between the different grades in primary school.