Den språkliga medvetenheten börjar utvecklas så snart en människa har förmåga att ta intryck från omvärlden och utvecklas genom samtal,språklekar och sagor. Språklig medvetenhet är en förutsättning för att kunna lära sig läsa och skriva. Läsutvecklingen sker i flera steg och startar långt innan den verkliga läsningen. Jag ville genom mitt examensarbete få veta mera om hur jag som lärare kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva. Det är en nödvändig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lärare. Genom litteratur och kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma lärare har jag skaffat kunskap om ämnesområdet. Min undersökning visar att det är viktigt att första mötet med skriftspråket blir positivt, då är förutsättningarna att lyckas med läsning och skrivning goda. Det är betydelsefullt att utgå från barnens olika förkunskaper för att alla skall utvecklas och lära. Barn lär sig läsa på olika sätt och behöver därför olika läsinlärningsmetoder. Läsning och skrivning går hand i hand och utvecklar varandra. De lärs in bäst då de ingår i för barnen meningsfulla sammanhang. För att utveckla en automatiserad läsning behövs mycket träning. Av den orsaken är det särskilt viktigt att på olika sätt inspirera barns läsintresse. / As soon as the child experience the world through conversation, language games and fairy tales the linguistic awareness begins. This awareness is prerequisite for the development of reading and writing abilities. Developing the abilty to read is a process in several steps and starts early in the childhood. The purpose with my graduate work is to gain knowledge about how to help children in their reading and writing acquisition process. This leads me to my interest in different methods of teaching reading and writing. This knowledge is necessary for my future profession as a teacher. Through the literature and interviews with professional teachers I have gained knowledge about the examined subject. The result of this examination show that it is important that the first contact with the written language is positive. This will enhance the possibility to succeed in the reading and writing acquisition process. It is important that the teacher takes the children`s pre knowledge in consideration. Furthermore the teacher may use different teaching methods since children learn how to read in different ways. Reading and writing abilities cooperate and develop each other. It is important that the children experience meaningfullness. To develop an automatic reading ability a lot of reading is needed and it is particularly important to encourage the children`s own interest in reading in different ways.

Thinking of the wide spread use of computers in today’s society, should it not be a matter of course to use computers in school as well? What can possibly be the reason to why so many teachers have their doubts in using the computer while teaching, especially in lower grades? With the aim of finding out in what way a teachers’ cognitive approach, or the pedagogical perspective, decides which method he or she prefers, I have interviewed some teachers who teaches in how to learn to read and write. My intention has also been to investigate what consequences the use of computers in the teaching may have for both teachers and pupils. I have examined one method more closely, that assumes the usage of the computer when teaching how to read and write. When Arne Trageton at first introduced his method Att skriva sig till läsning (To write oneself to reading) into the Norwegian schools he attracted criticism. But, it has been proved that pupils, by using a keyboard instead of a pen the very first three years at school, experiences their read- and write learning process as creative and full of pleasure. Despite the slight use of a pen these pupils show a better result at the national tests given in fourth grade, than the others. The trend of letting the pupils write their selves to reading is increasing in Norwegian; let us get inspired and introduce the method into our Swedish schools! This essay explains that there is a lot to win pedagogically and when it comes to the challenge for the schools to keep up with the sprit of the time there are certain advantages to gain. / Borde det inte, med tanke på det omfattande datoranvändandet i samhället idag vara en självklarhet att man även i undervisningen använder sig av datorn? Vad är det som ligger bakom den skepticism många lärare känner inför att använda sig av datorn i undervisningen, speciellt i de lägre åldrarna? I syfte att ta reda på hur en lärares kunskapssyn, eller det pedagogiska förhållningssättet, avgör vilken metod som praktiseras i läs- och skrivinlärningen har jag intervjuat några lärare som undervisar i de lägre åldrarna. Jag har också haft som mål att undersöka vilka konsekvenser datoranvändning i undervisningen medför både för lärare och för elever och då tittat närmare på speciellt en metod som förutsätter datoranvändning i läs- och skrivinlärningen. När Arne Trageton presenterade sin metod Att skriva sig till läsning fick han till att börja med ta emot mycket negativ kritik. Men, det har visat sig att eleverna genom att skriva på tangentbord istället för att använda penna de tre första skolåren upplever läs- och skrivinlärningsprocessen både kreativ och lustfylld. Trots att eleverna inte hanterar penna de första tre åren visar de upp bättre resultat än övriga elever när det gäller handstil och rättstavning i nationella test i år fyra. Trenden att låta eleverna skriva sig till läsning sprider sig allt snabbbare i Norge; varför inte låta oss inspireras och föra över den till våra svenska skolor? Den här uppsatsen visar att vi skulle vinna mycket på det dels i form av pedagogiska förtjänster men också när det gäller att hålla skolan ajour med tidsandan.

Syfte Studiens syfte var att undersöka hur tre lärare arbetar med den första läs- och skrivinlärningen med tanke på barns behov av individuell anpassning. Tonvikten kom att ligga på hur lärare skapar gynnsamma förhållanden för läs- och skrivinlärning, hur de upptäcker samt förebygger läs- och skrivsvårigheter. Metod Som metod användes halvstrukturerade intervjuer där tre lärare med 15-45 års erfarenhet av läs- och skrivundervisning intervjuades. Resultat Resultatet överensstämmer väl med forskning inom området. Informanterna framhöll vikten av att tidigt stimulera barnens språkutveckling på ett lustfyllt och betydelsefullt sätt, t.ex. genom att arbeta med barnens fonologiska medvetenhet. Lärarnas arbetssätt var komplexa och varierande. De präglades av struktur och genomtänkt individuell anpassning. Resultatet visade också på att skillnader i den fonologiska medvetenheten och läs- och skrivsvårigheter bör uppmärksammas och åtgärdas så tidigt som möjligt.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, främst läs- och skrivinlärning i förskolan. Likaså hur dessa pedagoger ser på sin yrkesroll och sitt arbetssätt i förhållande till de riktlinjer och mål läroplanen anger. Följande forskningsfrågor har använts: Hur arbetar pedagogerna med läs- och skrivinlärning med hjälp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhållande till de mål och riktlinjer läroplanen anger för läs- och skrivinlärning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för läs- och skrivinlärning ser ut i deras verksamhet? Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer, där fyra förskollärare och fyra barnskötare deltar från fyra olika förskolor. Resultatet visar på att flera metoder och hjälpmedel används i pedagogernas verksamheter men även vilken betydelse leken har för inlärning. Pedagogerna i studien menar att det är bra med tydligare riktlinjer för förskollärare i förskolans läroplan på grund av deras olika utbildningar. Intresset hos barn för läs- och skrivinlärning är blandat men flera pedagoger anser att de erbjuder fler redskap till inlärningen jämfört med tidigare.

By studying recent literature and following current research we know that language awareness and a rich language is important to all children when learning reading and writing and that decoding and understanding of the words are the fundamental processes in reading. How do pupils with visual impairment learn how to read and write? What strategies do they use in their contacts with reading and writing? What are the advantages do pupils with visual impairment have when learning to read and write? These questions have been the starting points in a study we have done by following two pupils with visual impairment. By meeting and discussing with the children, their parents, teachers, and lowvisiontherapists we have got a deeper knowledge in how these children meet the language in reading and writing. We have also come to an understanding regarding people surrounding the children have to make reading and writing comprehensive, enjoying, and meaningful. The problem for a child with visual impairment is the decoding, to catch letters and pictures of words good enough with the sight. It requires energy and takes longer time with poor sight and they get not as good overview of the text as children with good visual skills. From our observations and from the interviews we have learned a lot regarding how the children think and work in the reading and writing processes. Parents and teachers have described how they support the children in the development of their language understanding as well as the advantages they can see the children have in reading and writing by having visual impairment. One advantage they can see is that the children use listening, feeling and the language to understand their environment and their tasks. Another advantage the teachers emphasize in the interviews is that the pupils are extremely focused when reading and writing. Different ways of thinking are necessary to give children with visual impairment good possibilities when reading and writing. Enchanced texts as well as pictures, bright contrasts, short reading distance and closeness facilitate the meeting with the written language. The children also need magnifying television systems, audio books, computers to get through all text they meet in the culture of written language in school. / Med stöd av litteratur och forskning vet vi att språklig medvetenhet och ett rikt språk är viktigt för alla barn när de ska lära sig läsa och skriva, och att avkodning och läsförståelse är de fundamentala komponenterna i läsprocessen. Problemet för en elev med synnedsättning är själva avkodningen, att uppfatta bokstäver och ordbilder tillräckligt bra med synen. Det är energikrävande och tar längre tid att läsa och skriva med nedsatt syn och det innebär en sämre överblick över texten. Hur lär sig elever med synnedsättning att läsa och skriva? Vilka strategier använder de i sitt möte med läs- och skriftspråket? Vilka fördelar har elever med synnedsättning i mötet med läs- och skriftspråket? Dessa frågor har varit utgångspunkten i en studie som vi gjort genom att följa två elever med synnedsättning under en tid. Genom att möta eleverna, föräldrar, pedagoger och synpedagoger har vi fått en fördjupad kunskap om dessa elevers möte med skriftspråket. Vi har förstått vilken betydelse människor kring eleven har för att elevernas läs- och skrivinlärning ska bli begriplig, lustfylld och meningsfull. En tydlig organisation och samverkan mellan de som ansvarar för elevens skolsituation är också mycket viktig. Föräldrarna och pedagogerna har beskrivit hur de stödjer barnet i språkutvecklingen och vilka fördelar som de kan se hos barnet när det möter läs- och skriftspråket. De nämner bland annat att eleverna använder hörseln, känsel och språket för att kompensera det de inte ser och att de är fokuserade när de arbetar med läs- och skrivinlärning. Det krävs ett lite annorlunda sätt att tänka för att ge elever med synnedsättning goda förutsättningar när de ska läsa och skriva. Förstorad text och bild, kontraster, kort läsavstånd och närhet underlättar för elever som läser svartskrift. De behöver också hjälpmedel som förstorande TV-system, talböcker, dator med talsyntes och punktskriftsmaskin för att det ska bli möjligt att ta till sig all text som de möter i skolans läs- och skrivkultur.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare tänker om barns läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som jag sökte svar på var: hur tänker pedagogerna om barns läs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med läs- och skrivutveckling? Jag har utgått från en livsvärldsfenomenologisk ansats och använt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollärare intervjuades, fem förskollärare från fyra förskolor och två förskollärare från en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förändrats vad gäller barns läs- och skrivutveckling. Pedagogerna i både förskolan och förskoleklassen betonade vikten av att arbeta med barns läs- och skrivutveckling redan i förskolan. Flera menade att det inte längre bara är grundskolans uppdrag att lära barn läsa och skriva. De anser att deras roll är viktig när det gäller att ta vara på barnens intresse för bokstäver och utmana dem vidare i deras utveckling. Pedagogerna i förskolan beskrev hur de arbetar med att uppmärksamma barnen på bokstäver och läsriktning genom bokläsning och berättande. Rim och ramsor, sånger och bokstavslekar är några aktiviteter som de anser är viktiga för skriftspråket. Att skriva tillsammans med barnen vara något som samtliga pedagoger gjorde. Det kan enligt pedagogerna leda till att barnen blir inspirerade till att börja skriva själva. Några pedagoger beskriver hur de arbetar med att väcka barnens intresse för bokstäver genom att uppmärksamma barnen att känna igen sitt eget namn och bokstäver, även föräldrarnas namn. Pedagogerna i förskoleklassen ansåg att barnen är väldigt kompetenta och har mycket kunskaper med sig från förskolan vad gäller skriftspråket. De menar att det inte längre går att hämma barnens utveckling för att det anses vara skolans uppgift att lära barnen läsa och skriva. Pedagogerna menar att på samma sätt som de måste vara beredda att ta emot barnen från förskolan måste skolan vara beredd att ta emot barnen från förskoleklassen eftersom barnen redan har mycket kunskaper med sig vad gäller skriftspråket. Datorer och lärplattor (IKT) är verktyg som samtliga pedagoger ansåg vara bra för barns läs- och skrivutveckling.

Syftet med uppsatsen var att få reda på hur lärare och speciallärare samarbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4, i och utanför klassrummet. I klassrummet med läraren och utanför klassrummet med specialläraren. Vilka hjälpmedel som fanns tillgängliga och vilka metoder de använde. Detta är en kvalitativ studie med intervjuer av två lärare, en speciallärare samt tre elever och observationer i klassrummet. Flera läs- och skrivinlärningsmodeller presenteras samt språkets betydelse lyfts fram. Lärarna på skolan ser positivt på sitt samarbete och eleverna anser att de får den hjälp och stöd de behöver i sin undervisning. De slutsatser jag drar utifrån resultanten är att läs- och skrivsvaga elever behöver extra stöd i undervisningen både i och utanför klassrummet. det är betydelsefullt att upptäcka elevernas läs- och skrivsvårigheter i ett tidigt stadium. För att detta ska ske behövs kunniga och engagerade lärare och pedagoger.

Syftet med studien är att undersöka hur man arbetar med bokstavsinlärning i förskoleklass och årskurs ett och hur lärarna samverkar med varandra vid övergången mellan dessa verksamheter. För att uppnå syftet har vi intervjuat lärare i både förskoleklass och grundskola om deras erfarenheter, tankar och åsikter kring bokstavsinlärning samt observerat deras verksamhet. Resultatet visar att lärarna i förskoleklassen arbetar med att skapa ett intresse hos eleverna för att lära sig läsa och skriva, dock lyser skolinnehållet igenom. Resultatet visar även att lärarna i förskoleklass och årskurs ett arbetar på liknande sätt med bokstavsinlärning, det visar också att lärarna inte lägger så stor vikt vid övergången mellan årskurserna. Dessa två faktorer bidrar till en ökad risk för att eleverna får arbeta med samma typ av innehåll under två års tid. Lärarna har en plan för övergången, men resultatet visar att den inte följs till fullo.

Syftet med detta arbete var att undersöka skillnaden mellan förskolans och skolans synsätt kring läs- och skrivinlärning. Forskningsfrågorna var; Vilka skillnader och likheter finns i förskolans och skolans synsätt kring läs- och skrivinlärning? Hur arbetas det praktiskt med läs- och skrivinlärning i verksamheten? Hur påverkar arbetslagets synsätt och överlämningsprocessen mellan olika skolformer barnens läs- och skrivinlärning? Insamlingsmetoderna som användes var enkäter och observationer. Undersökningen genomfördes i förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 eftersom det är där läs- och skrivinlärningen oftast sker. Resultatet visade att förskollärarna, förskoleklasslärarna och lärarna i årskurs 1-3 hade liknade synsätt som kännetecknandes av att fånga, utveckla och väcka barnens/elevernas intressen. Skolan arbetar med att väcka elevernas intressen och förskolan arbetar med att fånga och utveckla barnens intressen.  Resultatet visade att arbetslagets synsätt och övergången mellan olika skolformer har betydelse för barnens läs- och skrivinlärning. Metoderna som lärarna använder ser olika ut, men syftet är detsamma, att utveckla, fånga och väcka barnens intressen.

Syftet med denna undersökning var att se om och hur lärare arbetar med uttrycksformerna rörelse, dans, musik, bild, drama och rim och ramsor i den första läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och årskurs ett. Jämförelser gjordes mellan två skolor, en privat skola med ur och skur pedagogik samt en kommunal skola, för att se om de arbetade olika med dessa uttrycksformer i elevernas läs- och skrivinlärning. Observationer genomfördes på båda skolorna, i en förskoleklass och en årskurs ett på vardera skolan. Enkäter lämnades ut till de lärare i vars klasser observationerna utfördes. Genom observationerna, inklusive samtal med lärarna i samband med observationerna och enkäterna gavs en bra överblick på hur dessa klasser/skolor arbetade med de olika uttrycksformerna. Studien visar att de båda skolorna och de fyra klasserna arbetade med de olika uttrycksformerna men till viss del på olika sätt. Det tydligaste i arbetet med de olika uttrycksformerna var glädjen hos eleverna, att det blev ett mer avslappnat och lustfyllt lärande klimat. Eleverna blev mer motiverade till att inhämta kunskaper då de fick använda sig av det som kändes mest naturligt för dem.