På höstterminen 2016 inrättades det nya kunskapskrav för årskurs ett i svenskämnet, dessa visar tydligt att elever redan i årskurs ett ska börja utveckla sin läsförståelse. Trots detta finns det en brist på studier som undersöker elevernas läsförståelse samt läromedel som främjar läsförståelse under skolans första år. Syftet med denna studie är att utifrån ett receptionsteoretiskt och didaktiskt perspektiv analysera två olika läs- och skrivmaterial. Genom detta bidrar studien till att öka kunskapen om hur elevers förutsättningar för att utveckla läsförståelse skapas i två läromedel för den tidiga läs- och skrivinlärningen. Detta syfte har konkretiserats i två huvudfrågeställningar som studien ämnar att belysa: Vilka förutsättningar ger läromedlen eleverna att utveckla sina läsförståelsestrategier? Samt Vilka förutsättningar ger läromedlen för att motivera elevernas kontinuerliga läsinlärning? I studien analyseras två läromedel som är ämnade för årskurs ett. Valet av läromedel gjordes genom att se till vilka läromedel som uttryckligen använder läsförståelsestrategier. Metoden för datainsamlingen och analysen var genom en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av selektiv kodning. De teoretiska utgångspunkterna studien utgår ifrån är det didaktisk receptionsteoretiska perspektivet – som talar om läsarens möte och förståelse av texten, samt det didaktiska perspektivet och grundfrågorna Hur? Vad? Och Vem? Analysen visade att de textfrågor som förekom mest frekvent i de båda läromedlen var frågor där svaret gick att finna direkt i texten – så kallade LOTS-frågor. Det förekom dock i ett av läromedlen lärarledda diskussioner som inriktade sig mer på att eleverna skulle reflektera över textens innehåll med hjälp av egna  erfarenheter. Analysen visade även att alla läsförståelsestrategier förekom i läromedlen, dock tydliggjordes det inte för varken lärare eller för eleverna vilken strategi som behandlades med vilka frågor, någonting som forskningen visar gynnar läsförståelsen. Det framkom även att läromedlen gav förutsättningar till att skapa motivation genom att innefatta elevnära teman i texten som kan kopplas till elevernas egna erfarenheter.  Båda läromedlen förhöll sig till de kunskapskrav som finns för avslutad årskurs ett. Dock gav inget av de läromedlen som analyserades möjlighet för vidare utveckling av läsförståelsen i årskurs ett.

Syftet med undersökningen var att ta reda på och belysa hur pedagoger kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva med koppling till sociokulturellt perspektiv. Konkret innebar detta att analysera aktuella styrdokument utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på läs- och skrivinlärning. Jag ville också ta reda på olika pedagogers syn på läs- och skrivinlärning och hur de arbetar med detta. Även lärandemiljöns utformning inom pedagogernas verksamheter var av intresse att beskriva. För att besvara syftet använde jag en kvalitativ metod som innefattade observationer och intervjuer med pedagoger från förskola, förskoleklass och skola med fokus på 5-8åringar. Resultatet visade att det inte finns något enkelt och självklart svar på hur pedagoger kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva. Respektive pedagog arbetade på olika sätt. Förskolan och förskoleklassen arbetade med förberedande aktiviteter medan skolan arbetade mer specifikt med läs- och skrivinlärning. Samtliga verksamheter tränade dock läsning och skrivning parallellt. Det framkom även att kommunikation och samspel, att människor lär tillsammans med andra, och att den fysiska lärandemiljöns utformning är viktiga delar i alla verksamheters arbete med läs- och skrivinlärning.

Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av läs- och skrivinlärningsmetoder har på barnens framgång i läs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus på arbetssätt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten säger, om uppfyllande mål och lärares plikter, är en viktig del i det hela och även det behandlas i bakgrunden. Lärarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestämda frågeområden och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lågstadielärare på samma avdelning i en skola i Mellansverige. Resultatet visade att en lärares erfarenhet betyder mycket angående kunskap och framgång vid läs- och skrivinlärning. Genom kunskap och erfarenhet hittar lärare lösningar lättare vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Det är även viktigt att individualisera undervisningen för att försöka få barnen motiverande och få dem att känna lust till att läsa och skriva.

Syftet med studien är att ge fördjupad kunskap om vilka metoder och läromedel som används inom läs- och skrivinlärningen i svenska skolor, samt vilka erfarenheter lågstadielärare har av läs och- skrivinlärning och vilka hinder de kan mötas av. Studien behandlade två frågeställningar där den första var: Vilka metoder och läromedel används huvudsakligen av lågstadielärare inom läs- och skrivinlärningen? Och den andra: Vilka hinder upplevs finnas inom läs- och skrivinlärning på lågstadiet, och vilka förebyggande insatser görs för att minimera dessa? För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning där 62 lågstadielärare valde att delta. Under analysprocessen utgick studien från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att respondenterna känner till ett flertal olika metoder inom läs- och skrivundervisningen, men att de endast använder sig av ett fåtal i sin egen undervisning så som till exempel LTG-metoden, Bornholms metoden, ljudningsmetoden och ordbildsmetoden. Resultatet av studien visar även att en övervägande procent av respondenterna använder sig av något läromedel i sin läs- och skrivundervisning. De flesta respondenterna ansåg att läs- och skrivsvårigheter är det största hindret inom läs- och skrivinlärningen, och samtliga respondenter ger de elever som riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter extra anpassningar i form av extra tid. En av slutsatserna är att läs- och skrivsvårigheter är det största hindret inom läs- och skrivinlärning.

Syfte med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare säger att de arbetar med elever som kan läsa vid skolstarten. Hur säger lärare att de ger dessa elever möjlighet att utvecklas utifrån sin förmåga? Vår studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande som hävdar att vi lär oss i sociala sammanhang och kommunikation och interaktion mellan människor är viktig (Säljö, 2014). Vår studie har genomförts med både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden genomfördes i form av fem semistrukturerade intervjuer (se bilaga 1) på tre olika skolor och den kvantitativa metoden i form av en enkätundersökning (se bilaga 2) via internet som 25 personer tog del av. Resultatet visar att merparten av lärarna i materialet samarbetar med kollegorna från förskoleklassen innan eleverna börjar i årskurs 1, men få är personligen inne i förskoleklassen under vårterminen och kontrollerar elevernas läsförmåga. Vanligt är att göra olika lästester av elevernas läsförmåga vid skolstart i årskurs 1. För att anpassa undervisningen i årskurs 1 utifrån elevernas olika läsförmåga, använder merparten av lärarna varierade läromedel med olika förmodade svårighetsgrader. Resultatet visar att lärarna i materialet har gemensamma genomgångar med hela elevgruppen och därefter får eleverna individanpassade uppgifter. De elever som redan kan läsa är ofta närvarande på gemensamma genomgångar gällande bokstavsinlärning och att forma bokstäver. När det gäller att utmana elever var även här svaren från lärarna i intervjun och från enkäterna likartade. Det framgår att om en elev har knäckt läskoden innebär inte det automatiskt att han/hon förstår innehållet av det lästa eller kan föra en diskussion kring innehållet. Slutligen visar resultatet att lärarna tror på och strävar efter en undervisning där eleverna lär tillsammans och elever med olika starka förmågor lär och utmanar varandra i helklass, mindre grupper eller par.

Att utveckla sitt skriftspråk som vuxen och på ett andraspråk är en komplex situation som kräver mycket av den studerande, men också av läraren. Syftet med denna studie är att undersöka hur litteracitetsundervisning på Kommunal vuxenutbildning i svenska som andraspråk (SFI) inom den senare delen av studieväg 1 organiseras och kan förstås utifrån ett utvidgat perspektiv på litteracitet. Litteracitet innebär här läs- och skrivfärdigheter som inte går att frikoppla från sociala sammanhang. Det innebär att undervisningen måste koppla ihop de studerandes livserfarenheter, språkliga resurser och vardagsanvändning av skrift med de nya litteracitetsfärdigheterna (Franker, 2016, 2019). För att bli en kompetent läsare behöver fyra litteracitetspraktiker aktualiseras i undervisningen (Luke & Freebody, 1990; Gibbons, 2016), och det krävs genomtänkt stöttning i klassrummet (Gibbons, 2010).Fyra halvstrukturerade intervjuer med SFI-lärare har genomförts och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att den del av kursplanen som poängterar att grundläggande läs- och skrivinlärning kan fortgå genom hela SFI inte används av lärarna. Det finns en hög medvetenhet hos lärarna kring vikten av stöttande aktiviteter vid läsning. När det kommer till de fyra litteracitetspraktikerna är den kodknäckande, betydelseskapande och textanvändande praktiken väl synliga i undervisningen, medan den analyserande praktiken utgör en mindre del. Läs- och skrivundervisning på de studerandes förstaspråk tillhandahålls inte av skolorna, men lärarna använder sig av de studerandes språkliga resurser till viss del. Vardagskopplingar sker, men kan utvecklas. Vidare forskning behövs framför allt kring de studerandes upplevelser av möjligheterna att utveckla sin litteracitet. Framtida studier som inkluderar observationer kan teckna en utförligare bild av litteracitetsundervisningen.

Eftersom det är viktigt att alla elever ska lära sig läsa och skriva så växte mitt intresse över hur lärarna ser på sin roll och sitt arbete med att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien var att undersöka lärarens förutsättningar att stötta elever som har läs- och skrivsvårigheter, hur de tycker att samarbetet omkring dessa elever fungerar och om det finns några bra arbetsmetoder som är effektiva att använda i tidig läs- och skrivinlärningprocess. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fem lärare i årskurs 1-3. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras. I analysen tar jag hjälp av Nilholms tre grundläggande perspektiv ur specialpedagogiken; kategoriska, relationella och dilemmaperspektiv för att närmare belysa hur lärarna ser på sin och skolans roll i stöttningen av elever med läs- och skrivsvårigheter. Sammanfattningsvis så upplever lärarna att de får tillräckligt med stöd från sina kolleger och specialpedagoger för att klara av arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Ur ett relationellt perspektiv är det viktigt med ett fungerande samarbete omkring elever med svårigheter. Det framkommer även hur viktigt det är att ha kollegor som kan hjälpa och stötta, men även hur specialpedagogen kan hjälpa med material och metoder för att lyckas med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Resultat om läromedel och arbetsmetoder framkommer att det finns dåligt med läromedel och arbetsmaterial som är anpassade till elever som har läs- och skrivsvårigheter. Det är lärarna som själva får anpassa allt material så det fungerar till elever med svårigheter På en övergripande nivå kan konstateras att när lärarna i studien beskriver arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter dominerar det relationella perspektivet, där stöttning ses som skolans gemensamma uppgift.

Denna kunskapsöversikt handlar om främjande undervisning i tidig läs- och skrivutveckling. I det centrala uppdraget för svenskämnet anges möjligheter till utveckling inom det egna läs och skriftspråket hos elever. Målet med undervisningen är att skapa ett intresse och motivation hos elever för både läsning och skrivning. Vidare ska undervisningen förse elever med varierande verktyg med vilka elever ska ges förutsättningar att finna egna strategier för läsning och skrivning. I denna kunskapsöversikt har vi som avsikt att kartlägga och analysera forskning om undervisningsstrategier inom ramen för läs - och skrivutveckling i grundskolans årskurs 1-3 i ämnet svenska. Studiens syfte är tvådelat. Å ena sidan är syftet att beskriva och jämföra studiernas syften, urvalskriterier, teorier och metoder. Å andra sidan vill vi belysa de konkreta strategier som forskningens resultat indikerar vara främjande för elevers läs- och skrivutveckling. Inom ramen för den sistnämnda aspekten avser vi också att fördjupa oss i vilka kunskaper läraren behöver för att bedriva läs- och skrivundervisning i ämnet svenska. Vilka likheter och skillnader finns mellan centrala aspekter av forskningens syften, urvalskriterier, teorier och metoder? Vilka undervisningsstrategier lyfter forskningen fram som grundläggande för främjande av elevers läs - och skrivutveckling i ämnet svenska? Vad säger forskningen om vilka kunskaper läraren behöver för framgångsrik läs- och skrivundervisning i ämnet svenska? Genom en urvalsprocess baserad på Eriksson Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) stegmodell har två avhandlingar och åtta vetenskapliga artiklar kunnat urskiljas inom ämnet för läs- och skrivutveckling. Dessa har sedan har kartlagts och tematiseras utifrån vilka undervisningsstrategier som används vid läs- och skrivinlärning. Resultatet visar på att forskarna i stort sett är eniga om vilka läs- och skrivstrategier som främjar tidig läs- och skrivutveckling där elever uppnår en god läsförmåga och textförståelse. Forskarna visar på att organiserad undervisning med tydliga mål och motiverade elever är viktiga grundfaktorer. Högläsning, textsamtal, varierande texter samt olika skrivaktiviteter av olika slag bör ingå i den dagliga undervisningen. Genom att använda sig av läs- och skrivstrategier belyser forskare att lärare har lättare för att få med alla moment i undervisningen och individanpassa för elever som behöver det. Arbetsmetoder där läsning och skrivning samspelar bör vara en naturlig del i undervisningen. Däremot ger inte forskningen en lika klar bild av hur elever uppnår en motivation för skrivning samt en god skrivförmåga.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Syftet är att undersöka hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivtillägnandet i svenska ur ett andraspråksperspektiv i en förstaklass. Jag vill också undersöka om lärarnas föreställningar kring den egna undervisningen levandegörs under lektionerna. Mina frågeställningar var följande:•Vilka likheter och skillnader kan man finna i lärarnas arbete med läs- och skrivutvecklingen?•Hur säger sig lärarna arbeta och hur arbetar de i praktiken?För att besvara mina frågeställningar använde jag mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade samtliga fyra lärare som arbetade på tre olika skolor och jag observerade alla lärarna, två av lärarna observerade jag vid två tillfällen och två av lärarna observerade jag vid varsitt tillfälle. Skolorna ligger i mångkulturella områden i södra Sverige. Resultatet visar att lärarna tycks ha den kompetens som krävs för att undervisa elever som har svenska som andraspråk. Resultaten visar också att lärarna arbetar på olika sätt, några likheter går att urskilja, men de olika porträtten av lärarna som har växt fram är väldigt olika. Den ena slutsatsen är att man idag som lärare behöver ha en rik undervisningsrepertoar i läs- och skrivinlärning för att kunna tillgodose alla olika behov hos elever med svenska som andraspråk. Den andra slutsatsen är att det är betydelsefullt med självinsikt och självreflektion för att en lärare ska kunna genomföra det de anser vara viktigt. / The aim is to examine how four teachers work with reading and skrivtillägnandet in Swedish from a second language perspective in a first class. I also want to examine whether teachers' beliefs about their own teaching to life during lessons. My questions were:• What similarities and differences can be found in the work of teachers in literacy development?• How do the teachers work and how they work in practice?To answer my questions, I used interviews and observations. I interviewed all four teachers who worked at three different schools and I observed all the teachers, two of the teachers I observed on two occasions and two of the teachers I observed at the respective time. Schools located in multicultural areas in southern Sweden. The result shows that the teachers seem to have the skills necessary to teach students who have Swedish as a second language. The results also show that teachers work in different ways, some similarities can be discerned, but the various portraits of the teachers that have been developed are very different. One conclusion is that today as teachers need to have a rich repertoire of teaching reading and writing in order to satisfy all the different needs of students with Swedish as a second language. The second conclusion is that it is important to self-awareness and self-reflection for a teacher to be able to implement what they consider to be important.