Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med den tidiga läs- och skrivundervisningen. Vi vill få kunskap om hur pedagogerna väljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta område då vi anser att läsning och skrivning är baskunskaper i livet. I vår kommande yrkesroll kommer vi att behöva välja metod. Mot bakgrund av detta tror vi att en undersökning om pedagogers val av metod kan gynna oss samt våra kollegor. Vi har genomfört en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer. Dessa ligger till underlag för vår analys och diskussion. Vår empiri visade att valet av metod är svårt att göra. Det är viktigt att pedagogen tror på sitt metodval. Pedagogen utgår från sig själv, sina elever samt erfarenheter för att skapa goda förutsättningar för en bra läs- och skrivundervisning.

Uppsatsens syfte var att få en insikt om och visa hur ett antal lärare tänkte kring stödinsatser i svenska, för elever som inte hade nått mål för ämnet i år 3. Syftet kom ur tankar kring dagens målinriktade undervisning, då de nationella provens vara eller icke vara diskuterats mycket i samhället. Studien är av kvalitativ karaktär och gjordes genom åtta intervjuer hos 4:e klass lärare, i ett län, i sydöstra Sverige. Resultaten från intervjuerna sammanställdes i kategorier som uppkommit under intervjuerna, och dessa diskuterades sedan och ställdes mot tidigare forskning i slutet av uppsatsen. Resultaten visade att lärarna diskuterade kring begreppet läs- och skrivsvårigheter med olika termer samt beskrev det som ett komplext begrepp. Vidare visades det på, att stödinsatser som ges till eleverna i svenska ofta innefattade tekniska hjälpmedel samt egentid hos specialpedagog, men även individuell uppläggning av skolarbetet i klassrummet. Uppsatsen hoppas vi kommer kunna ge tips till verksamma lärare i form av nya arbetssätt samt att få se hur andra lärare tagit sig an samma problem som man själv kanske står inför samt ge ökad förståelse för de som har svårigheter med läs- och skrivinlärningen.

Studiens syfte är att undersöka det berättelsebara i förskolebarns lärprocesser i språkande, läsande och skrivande. Adriana Cavareros teorier om relationerande narrationer används tillsammans med pedagogisk dokumentation. Genom textanalys av pedagogisk dokumentation kring barns arbete med namn, gavs möjlighet att pröva hur barn utforskar språkets innehåll utifrån det som överraskar och ifrågasätter konventioner och hur detta ofta sker genom relationerande berättelser. Studien visar potentialen i att lyssna efter det oväntade som barnen ger uttryck för och haka i detta för att bygga ut eller skapa ny kunskap. Pedagogisk dokumentation blir en mötesplats för olika erfarenheter och uttryck i samhället där barnen får möjlighet att fortsätta undersökandet i nya kontexter och konstellationer. Barnen i studien undersöker språkets unika uttryck och vad språket kan göra. Detta genererar behovet att undersöka traditionella konventioners gränser, där vem som skriver får betydelse för vad som skrivs. Definitionen av språk blir mångfaldig och genererar nya frågor kring hur verbalt språk, skriftspråk, symbolspråk och bildspråk kan ge uttryck för olika innehåll när de står i relation till varandra. Om pedagoger använder pedagogisk dokumentation som en mötesplats där alla bidrar med olikhet kring gemensamma frågor ges möjlighet att kombinera det visuella språket och berättandet, till att härbärgera mångfacetterade förståelser och diskussioner.

In this essay, I have examined what has been studied and presented in the theory of ICT in schools. I have based my theory on Arne Trageton’s book Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola (2005) and theories on children’s reading and writing development. The purpose of this study is to determine how teachers and children experience teaching with Trageton’s ICT-based model Att skriva sig till läsning and whether the model is beneficial for children's first reading and writing. Through qualitative interviews with two pedagogues from the same school and some children from first grade, I have received answers to my two questions: How do pedagogues and children experience ICT-based teaching in the context of children's first reading and writing? How do pedagogues experience the reading and writing development in first- and second-language students when using ICT-based teaching? The results showed that both pedagogues and children were positive about the model in which the computer was used as a writing tool in learning to read and write. The teachers felt that the model was suitable for all children according to their conditions. The children saw the writing as very enjoyable. For the ICT-based teaching to work properly, the technology has great significance. The usage of computers is not a problem for neither the pedagogues nor the children. Access to computers is perceived as the reason why there are only two scheduled ICT-based lessons a week

<p>Syftet med denna studie är att se om den kommunala skolan närmat sig Maria Montessoris tankar när det handlar om läs- och skrivinlärning. Min frågeställning blir därmed; om och i så fall hur skiljer sig i praktiken den läs- och skrivinlärning som bedrivs i en Montessoriförskola från den som bedrivs i den kommunala förskolan?</p><p>Slutsatsen som nås baseras dels på en litteraturstudie, dels på en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som präglats av en dialog.</p><p>I den teori jag tar min utgångspunkt fastställs att stora skillnader finns, dessa återfinns i praktiken men är där inte längre så tydliga.</p><p>Det mest iögonfallande är den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den är mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem båda är dock materialets uppbyggnad och den röda tråd som det följer, samt en stark tro på barnets förmåga.</p>

Sammandrag Syftet med den här rapporten är att visa hur lärare vid en skola i Sverige och en i Kenya tänker och arbetar med läs-och skrivinlärning samt beskriva hur de upplever att utomliggande faktorer kan påverka undervisningen. För att genomföra studien har en kombination av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer använts. Intervjuerna har utförts på fyra pedagoger, två svenska och två kenyanska som undervisar mot förskolan till årskurs tre. Observationerna har utförts på samma skolor och vid sex tillfällen, tre på vardera skola. I resultatet kan man ta del av kontraster och likheter mellan den svenska och kenyanska skolan. Olika förutsättningar och metoder speglar undervisningen. Trots dessa olikheter anser samtliga lärare att eleverna når målen med avseende på läsande och skrivande. / Abstract The purpose of this report was to compare how two schools, one Swedish and one Kenyan, are training for reading and writing and try to find environmental factors that might have an impact on the learning. The choice of method in the report is a combination of qualitative interviews and unstructured observations. The interviews have been conducted on four teachers, two Swedish and two Kenyan who teach children in the ages of 5-9 years. Observations were performed in the same schools on six occasions, three at each school. The report compares similarities and differences between the Swedish and Kenyan school. The different condition in the countries reflects the way they teach and even if there are different ways of teaching they end up with the same results, knowledge of reading and writing.

Att skriva sig till läsning, ASL, är en metod som mer och mer används i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Eleverna lär sig läsa genom sitt eget skrivande. I Sandvikens kommun ska alla lärare som undervisar i årskurs 1 använda metoden Att skriva sig till läsning. Det har därför varit av intresse att ta reda på vad verksamma lärare har för åsikter om detta arbetssätt. Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares resonemang om ASL-metoden. Undersökningen är genomförd enligt en kvalitativ metod och består av sex intervjuer med lärare som alla aktivt arbetar efter denna metod. Resultatet visar att lärarna som deltagit i studien är överens om att det både finns fördelar och nackdelar med metoden. Alla deltagare i undersökningen är dock inte överens om att ASL är en tillräcklig metod för att underlätta elevers lärande i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Hälften av de intervjuade lärarna anser att metoden bör kompletteras med en annan metod för att hjälpa vissa elever att komma igång med läsning och skrivning. Om lärarna själva fick välja metod skulle en av respondenterna välja att byta tillbaka till mer traditionell läs- och skrivinlärning. Två av respondenterna skulle fortsätta att enbart använda ASL som metod medan övriga tre skulle komplettera ASL med andra läs- och skrivinlärningsmetoder. Utifrån denna studie kan man säga att lärarna kan motivera elever för att på ett aktivt sätt använda ASL. Eleverna får känna att de är delaktiga och att de har möjligheter att lyckas, även de som har motoriska svårigheter. Dock kan metoden behöva kompletteras för att alla elever på bästa sätt ska stimuleras i sin läs- och skrivutveckling.

The aim of this study is to investigate a number of class teachers' thoughts on the use of information and communications technology (ICT) in early literacy learning. The study has been conducted as a qualitative study, interviewing five teachers with the help of an interview guide. Three central questions were posed. What perception do the teachers have about the use of ICT in their tuition? What perception do the teachers have about the pupils' literacy learning in teaching with ICT tools? What perception do the teachets have about teaching and learning by means of ICT when it comes to pupils with reading and writing difficulties/dyslexia? The overall theoretical basis of the study is Vygotskij's sociocultural theory. In conclusion, the result of the study is as follows.Most class teachers feel that the training they have undergone in ICT education was adequate, but they also call for skill development.Most teachers believe that the use of ICT tools provide opportunities to adapt their teaching to pupils' knowledge level. The teachers' opinion is that ICT in teaching is useful for pupils' progress in early literacy learning.Most teachers also believe that ICT tools in teaching can be of some help for pupils with reading and writing difficulties/dyslexia.One obstacle in helping these pupils is lack of time.Therefore, the majority of the teachers hand these pupils over to special education outside the classroom.

The aim of this study is to investigate teachers’ experiences of working with Writing to Read (WTR), and their perceptions of how pupils develop in reading and writing when they write on computers or similar devices. Another aim is to study teachers’ motives for using the WTR method. The material used for analysis is four interviews with teachers who use WTR. The result of the analysis shows that the teachers find that the pupils have a greater love of writing and that the teachers chose to work with the method because they want to change how pupils learn to read and write. Another finding is that the teachers feel that pupils with motor difficulties benefit most from working with WTR.

I den här uppsatsen försöker jag ta reda på hur instrumentallärare arbetar med att lära ut notläsning. Mitt syfte är att utifrån den informationen dra paralleller till grundskolans läs- och skrivinlärning, och de metoder som används inom denna. Jag vill sedan undersöka om de strategier och metoder som finns för att lära ut läsning av text även är applicerbara på notläsning. I min undersökning har jag genomfört tre intervjuer med lärare verksamma som metodiklärare vid en musikhögskola, samt redogjort för tre vanligt förekommande metoder för läs- och skrivinlärning. Resultatet visar att det inte finns några väletablerade metoder för att lära ut notläsning, till skillnad från i läs- och skrivundervisningen. De intervjuade lärarna delar dock till stor del sitt förhållningssätt till noter, där noternas musikaliska sammanhang är grundläggande. Noterna är inte heller något självändamål för någon av lärarna, utan endast ett medel för musikalisk kommunikation. I instrumentalundervisningen är undervisningen i hög grad individanpassad, vilket kan förklara avsaknaden av vedertagna metoder. De paralleller till läs- och skrivinlärning som går att göra tyder på att lärarnas notläsningsundervisning har störst kopplingar till de analytiskt grundade metoderna, som betonar texternas meningsfullhet och förmågan att avkoda hela ord som enheter.