Denna studie är en analys av läromedlet Diamantjakten som ingår i läromedelserien ABC- klubben. Diamantjakten är ett nivåanpassat läromedel för årskurs 2 med läseböcker på tre nivåer, På väg, 2A och 2B. Analysen har genomförts utifrån fyra kategorier: ordklassförekomst, ordval, meningsbyggnad och textdrag. Studien innefattar en textanalys och lärarintervjuer som genomförs för en fördjupning av textanalysen. Resultatet visar att Diamantjakten skiljer sig åt i de olika nivåerna utifrån de fyra kategorier som har analyserats. Ju högre nivå det blir desto rikare och mer avancerade händelser får eleverna uppleva. De får bredda sitt ordförråd och får en bättre förståelse av innehållet. Lärarna som intervjuades var nöjda med att arbeta med Diamantjakten eftersom det är ett nivåanpassat läromedel. Det ger enligt informanterna, eleverna möjlighet att arbeta utifrån sin egen nivå, vilket leder till att undervisningen individualiseras och nivåanpassas.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver sin undervisning om elevers läsinlärning i relation till att utveckla elevers fonologiska medvetenhet. Studiens teoretiska utgångspunkt placeras i det sociokulturella perspektivet och har en kvalitativ metodansats som baseras på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma F-3 lärare. Läroplanen fastställer att läs- och skrivundervisningen i årskurs 1–3 ska bearbeta sambandet mellan ljud och bokstav. Läsinlärning har under en lång tidsperiod varit ett kontroversiellt ämne i debatter. Det har diskuterats om elever behöver förstå sammankopplingen mellan ljud och bokstav eller endast behöver lagra ord visuellt i minnet och på så vis bli läskunniga. Tidigare forskning visar att fonologisk medvetenhet är en viktig förutsättning för läsinlärning och senare läsförmåga. Att vara medveten om att ord består av ett antal bokstäver som företräds av ett särskilt språkljud är en stark faktor för god läsinlärning. Elever som inte besitter dessa färdigheter löper större risk för att erhålla läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att lärarna betraktar fonologisk medvetenhet som en grundläggande tillgång för en lyckad läsinlärning samt för att förhindra läs- och skrivsvårigheter. Av resultatet framgår det även att undervisningen inrymmer språklekar, bokstavsinlärning samt olika sorters bokläsning för att bidra till att utveckla elevers fonologiska medvetenhet och läskunnighet. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie var att undersöka Skolverkets kartläggningsmaterial Hitta språket och dess uppbyggnad. För att kunna undersöka hur Hitta språket är uppbyggt har vi genomfört eninnehållsanalys med utgångspunkt i de syntetiska och analytiska synsätten på språkutveckling. Vi har undersökt vilka tal-, läs- och skrivutvecklande aktiviteter som framkommer i materialet samt hur de båda synsätten synliggörs. Vi har noggrant studerat materialet och valt ut vissa så kallade nyckelbegrepp från respektive synsätt, vilka har fungerat som verktyg för analysen. Resultatet visar att både det analytiska och syntetiska synsättet kommer till uttryck i Hitta språket på olika sätt i respektive aktivitet. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

For decades, together with his colleague and wife Yetta, Kenneth Goodman has been lionized and vilified by educators and education decision makers on both sides of the Atlantic. Kenneth Goodman was on point of the attack on whole language in The Reading Wars in the mid-1990s. Goodman’s theories are something out of the ordinary in this research field, this study examined his work over decades and the criticism he received throughout the years of working on his theories. The reading war is not yet settled, even though most scholars today favours Phonics, which has become the most popular theory, and which is most often used in studies today. Because of that I felt the need to discuss Goodman’s theories, to see what he, with his work could offer the educators of today. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Syftet med denna studie är att få kunskap om vilka åtgärder lärare i förskoleklass upp till årskurs 3 anser vara viktiga i arbetet att förebygga och möta elever som riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter, samt vilka anpassningar dessa lärare anser vara de vanligaste förekommande. Utsagorna har analyserats tematiskt med en fenomenologisk ansats, där studien bygger på 147 enkätsvar och två intervjuer med lärare verksamma inom dessa årskurser. Resultatet visade att informanterna ansåg att tidiga åtgärder var av stor vikt i detta arbete, men också vikten på tillgången på kompetenta lärare, samverkan med speciallärare/specialpedagog, nivåanpassning samt lästräning. Denna studie har anknytning till literacy- samt det sociokulturella perspektivet.

Skolor i Sverige erbjuder elever digitala verktygs som stöd vid läs-och skrivinlärning. I läroplanen framgår det emellertid inga bestämda strategier för hur digitala verktyg ska implementeras i undervisningen för lågstadieelever, vid inlärningen under läsning och skrivning. Dessutom finns även kunskapsluckor i tidigare forskning där forskningen inte tar upp hur processen i elevernas användning av digitala verktyg vid läs- och skrivinlärningen ser ut. Detta i den bemärkelse i vad som händer från det att eleverna öppnar locket på datorn till att de sätter igång med det avsedda arbetet för deras läs- och skrivinlärning. Därmed har vårt övergripande syfte varit att med stöd i observationer och elevdokumentation, undersöka vad som händer i processen när elever använder digitala verktyg för att främja läs- och skrivinlärning i ämnet svenska samt om de utmaningar och möjligheter som kan finnas i processen och själva användningen av digitala verktyg och således vad lärare kan vara uppmärksamma på för att försöka skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för elevernas lärande.  Följande frågeställning som ligger till fokus i denna studie är Hur använder elever i F-1 indelade i parkonstellationer digitala verktyg, i detta fall dator och talsyntes, i processen vid läs- och skrivinlärning? Resultatet av ljud-och videoinspelningar samt elevdokumentationer visar att elever i F-1 indelade i parkonstellationer använder digitala verktyg, i detta fall dator och talsyntes på ett strukturerat eller ostrukturerat sätt i processen vid  läs-och skrivinlärning i den fysiska inlärningsmiljön. Resultatet i denna studie visar bland annat att en del elever tolkas ha ett ineffektivt tillvägagångssätt när de i parkonstellationer arbetar med digitala verktyg vid läs- och skrivinlärning. Därför kan det vara intressant att fördjupa detta resultat och dessutom undersöka om penna och papper som verktyg kanske är ett alternativ för att förebygga ett ineffektivt tillvägagångssätt vid läs- och skrivinlärning i ämnet svenska i den fysiska inlärningsmiljön och vilka möjligheter och hinder penna och papper kan medföra.

Sammandrag  Under vår verksamhetsförlagda utbildning kom vi i kontakt med arbetssättet ASL (att skriva sig till läsning). Det bidrog till att vi blev intresserade av att ta reda på mer och undersöka några lärares uppfattningar om arbetssättet.  Syftet med vår studie är att öka kunskapen om ASL, samt dess koppling till elevers läs- och skrivutveckling i årskurs 1. Utifrån syftet ställdes följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har lärare om metoden ASL? Hur uppfattar lärarna metodens påverkan på elevers tidiga läs- och skrivutveckling? För att få svar på våra frågeställningar har en kvalitativ ansats gjorts, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju lärare. Resultatet analyserades utifrån de sju stegen i en fenomenografisk analysmodell. Vår teoretiska utgångspunkt i studien är utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.  Resultatet visar att arbetssättet ASL i kombination med andra arbetssätt gynnar elevers läs- och skrivutveckling. Lärarnas uppfattning är att eleverna skriver längre och mer innehållsrikare texter, samt att talsyntesen bidrar till att eleven tidigare kopplar ihop bokstaven med dess ljud.

Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur några lärare använder digitala verktyg i sin undervisning och hur några lärare anser att användningen av de digitala verktygen främjar elevers tidiga läs- och skrivutveckling i årskurserna 1–3. Vi har valt att använda en kvalitativ metod med skriftliga intervjuer i form av en enkät, då det är informanternas tankar och erfarenheter vi är intresserade av. För att uppnå studiens syfte har vi använt ett sociokulturellt perspektiv utifrån Vygotskijs teori om lärande. Resultatet av studien visar att de digitala verktygen är en viktig del av några lärares läs- och skrivundervisning och har en påverkan på elevernas läs- och skrivinlärning. Vår slutsats är att digitala verktyg bidrar till att elevernas motivation och skrivglädje ökar och att de digitala verktygen används som ett komplement till traditionell läs- och skrivinlärning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex lärare i årskurs F–3 upplever och beskriver arbetet med ASL-metoden och hur metoden påverkar elevers läsutveckling. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats utifrån en systematisk kategorisering som innefattar kodning och tolkning. Den teoretiska utgångspunkten i studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att elever skriver mer text och producerar efter sin egen förmåga när de får använda ett digitalt verktyg. Lärarna upplever fördelar med att eleverna motiveras och lusten främjas genom arbetet med ASL-metoden. Lärarnas användande av metoden varierar och talsyntesen är en bidragande faktor till att eleverna lär sig befästa sambandet mellan ljud och bokstav för att främja läsutvecklingen. Den främsta nackdelen som belysts är teknikens brister. Mina slutsatser är att samtliga lärare ser flera fördelar och färre nackdelar med ASL-metoden för elevers läs- och skrivutveckling. / <p>Svenska</p>

I denna studie intervjuades nio legitimerade lärare gällande digitala verktyg i förhållande till läs- och skrivinlärningen. Syftet med detta var att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i sin läs- och skrivundervisning, vilka resultat de ser, samt positiva aspekter och problematik. Att använda digitala verktyg i skolan finns som kunskapskrav i Läroplanen (Skolverket 2019, s.258) samt kan enligt tidigare forskning uppfattas som ett förstärkande verktyg i undervisningen vid korrekt användning. Resultatet var att informanterna arbetar aktivt med ASL (att skriva sig till läsning) eller sporadiskt använder digitala verktyg i undervisningen. De använder dator, Ipad, SMARTboard, projektor och dokumentkamera. Detta i sin tur användes för att producera text, använda appar eller hemsidor samt ha genomgångar. Resultaten lärare såg vid användning av digitala verktyg i läs- och skrivinlärningen var att eleverna var motiverade, eleverna fick möjligheter att skriva längre text och elever med särskilda behov var väldigt hjälpta av digitala verktyg. Positiva effekter de kunde se var att eleverna arbetade lustfyllt, digitala verktyg öppnar upp för individualisering samt att läraren kan följa elevernas resultat via olika appar/hemsidor. Negativa effekter var att skrivbord till dator eller ipad bara har versaler, internetuppkopplingen var svag, inloggningsproceduren uppfattades svår samt att det upplevdes stressande att arbeta som ensam lärare när eleverna använder digitala verktyg. Efter analys av resultaten var slutsatsen att elever arbetar bättre tillsammans och datorer/Ipads öppnar upp för att eleverna blir läranderesurser för varandra. SMARTboard, projektor och dokumentläsare kan skapa lärandesituationer där hela klassen lär av och med varandra, de kan också underlätta genomgångar av kommande arbete. När lärare arbetar i halvklass eller med två lärare i klassrummet upplevs situationen mindre stressande och läraren kan stötta och vägleda eleverna. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>