Detta är ett arbete om läs- och skrivinläörning i särskolan. Det är en kartlägning av olika läsinlärningsmetoder som används i särskolan.

Uppsatsens syfte är att göra en jämförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns när det gäller läs- och skrivinlärningen mellan Waldorfskolans-, Reggio Emiliaskolans- och Montessoriskolans pedagogik. I vår empiriska undersökning använder vi oss av de kvalitativa undersökningsmetoderna, observation och intervju för att ta reda på hur verksamma pedagoger i skolans lägre åldrar arbetar med läs- och skrivinlärningen på de olika skolorna. Vi har intervjuat en pedagog på vardera skolan och observerat läs- och skrivundervisningen i tre dagar på varje skola.

Syftet med studien är att se om läs- och skrivinlärning skiljer sig mellan pojkar och flickor. Om det skiljer sig, vad kan det bero på? Undersökningen bygger på intervjuer med specialpedagoger på fyra olika skolor i Skåne.

Karlsson, Therese & Nilsson Therese (2011). Arbetet med läs- och skrivinlärning på två skolor med olika språkliga karaktärer. Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Syftet med vårt arbete är att synliggöra och öka kunskapen om hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivinlärning. Vi vill även uppmärksamma likheter och skillnader i deras arbetsmetoder beroende på elevens språkliga förutsättningar. Två av lärarna arbetar på en skola där de flesta eleverna är enspråkiga och de andra två lärarna arbetar på en skola som är av en flerspråkig karaktär. Den tidigare forskning vi använt oss av berör bland annat flerspråkighet, förhållningsätt och inlärningsmetoder. För att kunna uppnå vårt syfte använde vi oss av följande frågeställningar.Hur arbetar lärarna med läs- och skrivinlärning på de båda skolorna?Finns det några likheter och skillnader i lärarnas arbetssätt med läs- och skrivinlärning beroende på elevers olika språkliga bakgrunder?För att få svar på våra frågeställningar utförde vi tre observationer. Vi har även utfört en kvalitativ intervju med varje utvald lärare där frågorna både var öppna och riktade. Vår studie visar att lärarna arbetar efter samma syfte nämligen att lära eleverna bokstavens form korrekt och dess ljud. Detta resultat uppnår de med samma metod nämligen ljudningsmetoden, men deras arbetssätt inom metoden skiljer sig något. De skillnader vi kan se i vår studie är att lärarna på den flerspråkiga skolan arbetar mer koncentrerat med denna metod då hela deras upplägg av läs- och skrivinlärningen bygger på Bornholmsmodellens upplägg.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur en pedagog kan använda sig av musik och rörelse i läs och skrivundervisningen. I förskolans värld är musik och rörelse vanligt förekommande i språkutvecklande syfte, men när barnen börjar skolan försvinner mycket av musiken i undervisningen och det språkutvecklande arbetet går mycket ut på att lära sig läsa och skriva. Oftast genomförs detta arbete med ren träning i läsning respektive skrivning. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua fyra pedagoger, en rytmikpedagog, en arbetade efter Steiners Eurytmi som är en del av Waldorfpedagogiken, en Montessoripedagog och en som arbetade på en vanlig kommunal skola utan särskild pedagogisk profil. Pedagogerna jag har intervjuat motiverar musik och rörelse framförallt av den glädje som skapas i undervisningen. Andra faktorer som gör att musiken tar en självklar plats i pedagogernas undervisning är att musik och rörelse utvecklar talspråket. All övning i en kommunikativ förmåga utvecklar andra kommunikativa förmågor. Övning i musik och rörelse som kommunikation underlättar skrivandet som kommunikativ förmåga.

Malmö HögskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2006Nyman Lise-Lotte. (2006). Läs - och skrivinlärningsmetoder för särsko-leintegrerade elever i grundskolan år 1-3.(Reading and writing methods for students with learning diabilities in the compulsory school year 1-3 ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbild-ning, Lärarutbildning, Malmö högskola.Mitt syfte är att undersöka vilka metoder lärare i år 1-3 använder sig av när det gäller läs- och skrivinlärningen för särskoleintegrerade elever. Jag vill även undersöka hur jag som specialpedagog på bästa sätt kan stödja och stötta både läraren och eleven i år 1-3 när det gäller läs- och skrivinlärningen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läs- och skrivinlärning. Med hjälp av studiebesök och intervjuer ville jag undersöka vilka meto-der som används i grundskolan för att lära särskoleintegrerade elever läsa och skriva, samt ta reda på hur jag som specialpedagog kan arbeta.Sammanfattningsvis pekar resultatet på att det finns olika metoder att lära särskoleintegrerade elever läsa och skriva. Olika pedagoger använ-der sig av olika metoder. Det handlar om att utgå från eleven för att hitta den metod som passar just den eleven. Specialpedagogen utgör ett stöd för både elever och pedagoger och har en viktig roll när det gäller sam-arbetet kring eleven med all personal.Nyckelord: grundskolan, integrering, läs– och skrivinlärning, specialpe-dagog, särskolan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka lärandesyner som kan utläsas i två aktuella läroböcker med inriktning på läs-och skrivundervisning. Dessa läroböcker är dels lärarhandledning och läse-och arbetsboken Texter och tema 1 ur läromedelspaketet Maskot (Alvåker & Boglind 2001), dels läseboken Mer om Moa och Mille A (Nilsson- Brännström 2000), tillhörande lärarhandledning och arbetsboken Mumsmums (Annell m.fl. 2000) ur läromedelspaketet Kom och läs! För att urskilja vilka lärandesyner på läs- och skrivinlärning som läromedlen förmedlar via sina elevuppgifter och lärarhandledningar användes dels närläsning dels fyra analytiska begrepp som utgår från ett socialinteraktionistiskt perspektiv. Dessa är:meningsfull text, förförståelse, samtalsöppningar och språkandets dimensioner. Analysdelen avslutas med en diskussion kring de undersökta läromedlens potential som styrmedel. De analyserade läromedlen använde sig av meningsfull text för att fördjupa elevers förståelse på det sätt som ett socialinteraktionistiskt perspektiv kräver. Med undantag av att lärarhandledningen inte föreslår en förförståelse som beaktar kulturbunden text är Text och Tema 1 i sin helhet skriven utifrån ett socialinteraktionistiskt perspektiv. Lärandeperspektivet i Kom och läs! är mer splittrat. Dock bygger den främst på ett socialinteraktionistiskt perspektiv genom att beakta integrering av de språkliga dimensionerna och föreslå gediget förförståelsearbete i lärarhandledningen. Den bär emellertid spår av ett individualpsykologiskt perspektiv genom att rekommendera färdighetsträning och begränsa möjligheten till samtalsöppningar då elevuppgifterna delvis består av slutna frågor med tillhörande ”hjälpor”. Därför är slutsatsen att Kom och läs! via sina elevuppgifter också erbjuder ett lärande som bygger på färdighetsövningar. Examensarbetet påvisar slutligen att båda läromedlen befodrar det socialinteraktionistiska perspektivet som nu är normerande för läs- och skrivlärande. Samtidigt är färdighetsträning, slutna frågor och ordavkodninsuppgifter i Kom och läs! exempel på att sega strukturer konserveras i läroböcker.

Syftet med detta självständiga arbete är att ge en bild av läromedlet iMAL för att möjliggöra förpedagoger att ta ställning till om läromedlet kan bli en del av deras läs-och skrivundervisning. Denteoretiska utgångspunkten för studien är phonics som teori, där fonem- och grafemkoppling står ifokus för att en elev ska lära sig läsa och skriva. Metoden som valdes var metodologisk trianguleringdär en kvalitativ innehållsanalys av både de digitala iMAL-uppgifterna och arbetsbladen gjordes. Föratt kunna ta del av pedagogers upplevelser av iMAL och hur läromedlet används gjordessemistrukturerade intervjuer. Dessa transkriberades och en kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Iintervjuerna deltog tre pedagoger som är verksamma i grundskolans tidigare år. Resultatet indikerar attiMAL-uppgifterna kan möjliggöra för elever att befästa fonem-grafemkopplingen, vilket tyder på attiMAL utgår från phonicsteorin. Två av pedagogerna använder iMAL som bas i den tidiga läs-ochskrivundervisningen och en pedagog som ett komplement till undervisningen samt som ett svenskasom andraspråksmaterial. De digitala uppgifterna och arbetsbladen används och anpassas i olikaomfattning av pedagogerna.

Studiens syfte är att se om och i vilken utsträckning tre utvalda lärarhandledningar ger lärare stöd att utveckla ämnesdidaktiska kunskaper om den tidiga läs- och skrivinlärningen samt om de didaktiska frågorna motiveras. Studiens valda metod är kvalitativ innehållsanalys. Analysen har genomförts med hjälp av studiens teoretiska ramverk vilket är Davis och Krajciks (2005) designprinciper och ett didaktiskt perspektiv. Det teoretiska ramverket har modifierats för att passa in för att analysera lärarhandledningar i svenska med fokus på den tidiga läs- och skrivinlärningen. Utifrån modifieringen har fem kategorier skapats som beskriver olika typer av stöd som lärare kan erbjudas i en lärarhandledning. Studiens resultat visar att de tre utvalda lärarhandledningar erbjuder stöd i olika utsträckning. Gemensamt för lärarhandledningarna är att den största delen av stödet går att hitta i inledningskapitlet. Resultatet visar att lärarhandledningarnas utgivningsår är en faktor till hur omfattande stödet är samt till vilken grad de didaktiska frågorna motiveras. Den lärarhandledning som hade nyast utgivningsår visade sig ge det största stödet till lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några speciallärare, rektorer och lärare ser på speciallärarens roll och uppdrag inom ramen för Läsa, skriva, räkna garantin och uppdragen att undervisa, utreda och utveckla, samt om det finns några likheter och skillnader mellan och inom yrkesgruppernas uppfattningar. Speciallärare, lärare och rektorer ska samverka i arbetet med elevers lärande och tidiga insatser, vilket också lyfts fram som viktigt i forskningen kring läs- och skrivinlärning. Skolinspektionens granskning (2023) visar att det finns brister i momentet kring samråd mellan lärare och specialpedagogisk personal samt att samsyn om syftet med garantin och rutiner för arbetet ännu inte är etablerade på alla skolor. Hur olika yrkesgrupper beskriver och uppfattar speciallärarens roll och uppdrag blir därmed relevant att undersöka för att öka kunskapen om hur olika faktorer påverkar den specialpedagogiska rollen i arbetet med elevers språk-, skriv- och läsutveckling inom ramen för Läsa, skriva, räkna-garantin. Studien har en kvalitativ ansats med professionsteori, specialpedagogiska perspektiv och organisationsteori som teoretiska utgångspunkter. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med två speciallärare, två rektorer och två lärare och analyserades med tematisk analys.  Resultaten visade både likheter och skillnader mellan respondenternas beskrivningar om speciallärarens roll och uppdrag. I resultaten framkommer att specialläraren växlar mellan det undervisande, utredande och utvecklande uppdragen, men att det undervisande och utredande uppdragen får mest utrymme. Speciallärarens roll i Garantin får olika betoning beroende på vilken yrkesroll som beskriver. Speciallärarna beskriver sig som delaktiga i flera delar och en främjande och förebyggande organisation med tidiga insatser runt läsinlärningen på både grupp och individnivå, medan lärarna beskriver samarbete i genomförande och bedömning samt insatser främst på individnivå. Rektorerna beskriver speciallärarens roll utifrån de organisatoriska förutsättningarna där specialläraren arbetar mycket mot enskilda elever, men uttrycker en önskan om ett större fokus på lärmiljö och speciallärarens rådgivande roll.