Syftet med denna studie är att belysa några elevers upplevelser av konkreta lässtrategier, i form av läsfixarna, i undervisningen. Studiens fokus ligger på elevernas upplevelser och därför har vår undersökning en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom fem gruppintervjuer med barn i årskurs 1-2 respektive 4 på två skolor. Resultatet visar att eleverna har en positiv syn på läsfixarna som en del av undervisningen. Vi har också kunnat identifiera fyra stadier eleverna tillsynes går igenom för att uppnå en djupare läsförståelse. Med resultatet som grund bedömer vi att läsfixarna kan bidra till att utveckla flexibelt användande av kognitiva strategier vid läsning.

I föreliggande examensarbete har fem historielärares uppfattningar kring elevers läsförståelse, läsande av historiska texter, dess påverkan av undervisningen och ämnet undersökts. Syftet med examensarbetet är att belysa sambandet mellan elevers läsförståelse och deras utvecklande av historiemedvetande. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att generera data, som har genomgått en analys med metoden grounded theory. För att besvara examensarbetets syfte har arbetet två forskningsfrågor, nämligen hur historielärare arbetar med elevers läsande av historiska texter samt hur historielärarna upplever att elevernas svårigheter med textläsningen påverkar historieundervisningen. Historielärarna har ett antal strategier som de använde sig av när eleverna skulle läsa historiska texter i historieundervisningen. Strategierna kan kategoriseras som begrepp och elevers ordförråd, högläsning, diskussion, förkunskap och att anpassa och tydliggöra för eleverna. Historielärarna upplevde att elevers svårigheter med textläsningen påverkar historieundervisningen, vilket har genererat att lärare undviker och minskar omfånget text och att det finns ett behov av strategier när historiska texter ska läsas. Resultatet visade utifrån undersökningen, dess teoretiska ramverk och forskningsläge, att historiska texter kan främja för elevers utvecklande av historiemedvetande, men på grund av deras bristande läsförståelse behöver de få stöd av strategier. Strategierna som lärarna använde sig av är betydelsefulla för elevers läsförståelse, läsande av historiska texter och utvecklande av historiemedvetande. Detta resultat har även kunnat stärkas med vetenskaplig forskning som berör historiemedvetande och läsförståelse. / Five history teachers’ perceptions of students reading comprehension, reading of historical texts, the influence of education and the subject has been examined in this article. The purpose of this study is to elucidate the relationship between students' reading comprehension and their development of historical consciousness. A qualitative method of semi-structured interviews was used to generate data that has undergone analysis method grounded theory. To answer the article purpose this article has two research questions, namely how history teachers work with students reading of historical texts and how the history teachers feel that students' difficulties with the text reading affects the teaching of history. History teachers have a number of strategies that they use when students would read historical texts in history teaching. The strategies can be categorized as concept and students' vocabulary, reading aloud, discussion, qualifications, and to adapt and make clear to the students. History teachers felt that students' difficulties with the text reading affects the teaching of history, which has generated that the teacher avoids and reduces the scope of the text and there for there is a need of strategies when historical texts are to be read. The results showed on the basis of the study, its theoretical framework and research location, the historical texts can promote the students' development of historical consciousness, but because out of their lack of reading skills they need to get the support of strategies. The strategies that the teachers made use of is important for students' reading comprehension, reading of historical texts and development of historical consciousness. This result has also been strengthened with scientific research relating to historical awareness and reading comprehension.

Läsförståelse är något som visats vara nödvändigt vid angripande av texter i samtliga ämnen av grundskolan (Alatalo, 2011). Trots dess betydelse har undersökning, utförd av Programme for International Student Assessment [PISA] 2012 (refererad i Skolverket, 2013) synliggjort hur svenska elevers läsförståelse sjunkit i jämförelse med tidigare år.   Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurs 2 beskriver att lässtrategier används i undervisningen för att utveckla elevers läsförståelse. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, vilket gav utrymme att undersöka lärande och utveckling.  För att kunna ta del av lärarnas beskrivningar samlades materialet in i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet har ordnats i fem teman, sammanhang i olika skolämnen, olika former av gemensamma sammanhang, individuella sammanhang, läraren som verktyg i undervisningen samt olika metoder, modeller och redskap som verktyg i undervisningen.   Slutsatsen är att lärarna beskriver att de undervisar i lässtrategier i fler olika sammanhang för att utveckla elevers läsförståelse, däremot framkommer det variation i hur de arbetar med det beroende på vilket sammanhang de undervisar i. Fortsättningsvis visar resultatet att lärarna använder flera olika typer av verktyg i undervisning med lässtrategier, verktygen lyfts fram som avgörande för att elever ska utveckla läsförståelse / Reading comprehension is something that has been shown to be necessary in processing text in all primary school subjects (Alatalo, 2011). Despite that importance, a survey conducted by the Programme for International Student Assessment [PISA] 2012 (referenced in Skolverket, 2013) shows that the reading comprehension of Swedish pupils has dropped, in comparison with previous investigations.   The purpose of this study is to examine how six teachers in second grade describe how reading strategies are used in teaching to develop pupils’ reading comprehension. The study is based on the sociocultural perspective, which gave space to do research about learning and developing. The material was gathered through qualitative interviews in order to take part of the teachers’ descriptions. The result has been organized in five themes; context in different subjects, different forms of joint connection, individual context and the teacher as a tool in teaching and different methods, models and gear as tools in teaching.   The conclusion is that the teachers describe that they are teaching reading strategies in different contexts to develop their students' reading comprehension. It also reveals that the variation in how they work with the reading strategies depends on the context in which they teach. Henceforth, the result shows that the teachers use several different types of tools in teaching reading strategies, tools that the teachers highlighted as crucial for students to develop reading comprehension.

I undersökningar som Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) och Programme for International Student Assessment (PISA) visar Sverige nedslående resultat när det gäller elevers läsförståelse. Samtidigt visar skolans styrdokument att lärare i alla ämnen är ansvariga att arbeta språkutvecklande. Mitt syfte med studien är att undersöka hur några lärare i naturorienterade ämnen arbetar med läsförståelse och begrepp i undervisningen, samt hur de stödjer elever med bristande läsförståelse i klassrummet. Med denna kvalitativa studie hoppas jag få en tydligare bild över hur elevers läsförståelse kan utvecklas i ämnesundervisningen och hur skolan kan skapa en språk- och kunskapsutvecklande lärmiljö för alla elever. För att få svar i min studie har jag valt att genomföra observationer och halvstrukturerade intervjuer med tre lärare.  Materialet analyseras därefter ur ett sociokulturellt perspektiv. Studiens huvudresultat visar att lärare i den här studien inte arbetar med läsförståelse i klassrummet, men att begrepp lyfts i undervisningen kontinuerligt. Den form av stöd som gavs till elever med lässvårigheter utgjordes främst av olika kompensatoriska hjälpmedel. Undervisningen utgjordes till stor del av en traditionell undervisning med både praktiska och teoretiska inslag. Detta resultat synliggörs även i liknade studier jag tagit del av. En slutsats är att lärare bör ges goda kunskaper i explicita läsutvecklande strategier för att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling / International studies like Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) and Programme for International Student Assessment (PISA) show discouraging results in terms of students reading comprehension in Sweden. At the same time the National curriculum means that teachers of all subjects are responsible for working with language development. My purpose of this study is therefore to investigate how some teachers in Natural Sciences Education work with reading comprehension and concepts in the school, and how they support students with poor reading comprehension in the classroom. With this qualitative study, I hope to get a clearer view of how students´reading skills can be developed in different subjects and how the school can create a language and cognitive learning environment for all students. To answer my questions, I have chosen to conduct observations and semi-structured interviews with three teachers. The material is then analyzed from a socio-cultural perspective. The study's main results show that teachers in this study do not work with reading comprehension, but the concepts are brought up in the classroom continuously. Teaching consists mainly of traditional teaching with both practical and theoretical elements. One conclusion is that teachers should be proficient in explicit reading strategies to support students´ language and knowledge development.

·   Denna undersökning behandlar lärares inställning till och användning av läsförståelsestrategier i undervisningen. För att elever ska utveckla sin läsförmåga räcker det inte att endast läsa mycket. Eleverna behöver också en explicit undervisning i lässtrategier. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv  är syftet att undersöka lärares inställning till olika typer av läsförståelsestrategier och deras mål med användningen av dessa i undervisningen för förskoleklass till årskurs 3.   För att besvara undersökningens syfte används följande frågeställningar:      · Vilka olika typer av läsförståelsestrategier används av tillfrågade lärarna och i vilket syfte?       ·   Vad har lärarna sett i praktiken att läsförståelsestrategier kan bidra med för att utveckla elevers läsförståelse?        · Vilken roll anser de tillfrågade lärarna att de har under textsamtal och i relation till undervisning av läsförståelsestrategier?           Material för undersökningen består av kvalitativa intervjuer av nio lärare verksamma i förskoleklass till årskurs 3. Resultatet visar att de intervjuade lärarna ser läsförståelsestrategier dels som redskap för läraren för att kunna ge eleverna en explicit undervisning i läsförståelse och dels som verktyg till eleverna för att de genom användning av strategierna ska kunna skapa en förståelse av texten på flera olika plan. / This study deals with teachers' attitude to reading comprehension strategies and its use in teaching. It is not enough to read a lot for students to develop their reading skills. Students also need explicit instruction in reading comprehension strategies. From a social- constructivist perspective, the aim is to explore teachers' attitudes to different types of reading comprehension strategies and their goal of using these in teaching for preschool to grade 3. In order to answer the aim of this study following questions is being used:   What kinds of reading comprehension strategies do the surveyed teachers use and for what purpose?   What have teachers seen in practice that reading comprehension strategies can contribute with in order to develop students reading comprehension?   What role considers the surveyed teachers that they have during text talks and in relation to the teaching of reading comprehension strategies?   Materials for the study consists of qualitative interviews with nine teachers working in preschool up to third grade. The results show that the interviewed teachers see reading comprehension strategies as implements for the teacher to be able to give students an explicit instruction in reading comprehension and as tools for the students to be able to create an understanding of text on several different levels.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur specifik undervisning genom dialogisk högläsning påverkar ordförrådsutvecklingen i det svenska språket hos elever med annat modersmål än svenska och att undersöka om det finns någon skillnad i denna utveckling beroende på om eleverna är födda i eller utanför Sverige. Syftet var vidare att ta reda på flerspråkiga elevers tankar kring ordinlärning generellt och ordinlärning genom dialogisk högläsning specifikt. Studien har genomförts i två etapper där såväl kvantitativa som kvalitativa data har samlats in. Den första etappen genomfördes med för- och eftertester av ordförråd samt undervisning genom dialogisk högläsning. Gruppintervjuer användes till den kvalitativa delen av studien. En anova genomfördes för att analysera det kvantitativa materialet och till det kvalitativa materialet användes tematisk analys. I studien deltog sammanlagt 47 elever i åk 4 varav 24 ingick i en experimentgrupp och 23 ingick i en kontrollgrupp. Resultatet redovisas i två delar där den kvantitativa undersökningen inleder kapitlet för att därpå följas av den kvalitativa undersökningen. Studien visar att elevernas ordförråd ökar genom undervisning i dialogisk högläsning. Såväl elever som är födda i Sverige som elever som är födda i ett annat land visade på en ökning av ordförråd genom interventionen. Studien visar vidare att eleverna tillägnar sig nya ord genom att fråga en expert, genom ordbokssökande, genom att lära i kontext och genom att skriva för att minnas. Studien visar till sist att elevernas upplevelser av ordinlärning generellt och lärande genom dialogisk högläsning specifikt var överlag positiv.

In the last few years there have been many reports on students lack of reading comprehension in Sweden. Reading comprehension is crucial in today’s society. It is as central for school as it is for being able to be a part of society and work. The aim of the study is to compare and examine whether there is correspondence between two reading comprehension text books and the national test of reading comprehension in 2012. Through text analysis and theories of readability, question types and reading strategies the comparison was made. The text analysis is performed in accordance with Hellspong (2001) and Hellspong och Ledin (1997) model for text analysis, where the language formation is studied. The following research questions are answered: Which similarities and differences are found regarding the readability of the narrative texts and the factual texts? Which similarities and differences are found regarding the type of questions that are asked in relation to the narrative texts and to the factual texts? Which reading strategies are tested in the national test and which reading strategies are practiced through the teaching materials? The results of the analysis show both similarities and differences between the national test and the textbooks. The texts in the national test are less easily read while the textbooks consist of more types of questions and enables practice of more reading strategies. In the textbooks multiple reading strategies was found to be required in order to answer the questions, whilst the national test generally only needed one strategy for most questions. In this way partial correspondence is found between the textbooks and the national test. However, the textbooks are useful for practicing reading comprehension since they have a lot more type of questions and reading strategies, than the national test. A conclusion up for discussion is that the textbooks leave it to the teacher to provide practice of more complicated and longer texts since the texts in the national tests has shown to be more complicated to read.

The purpose of this study is to investigate how school librarians describe that they can help students with their reading and linguistic development within the school subject Swedish by motivating them to read. We also intend to study if they take on a more didactic teaching role when it comes to the students’ linguistic development by utilising and reading comprehension strategies in their work with the students. The theories applied encompass different reading comprehension strategies, motivation for reading and theories of preunderstanding together with Lev Vygotskijs theories about the socio-cultural perspectives. The empiric material have been collected through interviews with four school librarians and observations of three. The material have been analysed and interpreted through theories and earlier research. The major findings are that the school librarians can affect the students’ motivation for reading by presenting new books, by allowing the students to choose their own books and by providing a broad variety of book to choose from. Furthermore we found that the librarians use severar methods for reading comprehension in their work, for example Concept Oriented Reading Instruction and Reciprocal Teaching.

This study aims at generating an understanding of today’s reading education concerning reading comprehension and reading strategies. Taking previous research as the point of departure, the study examines how reading education takes place in grades 4-6 from a teacher perspective. The study examines teachers’ views on reading development and reading comprehension, how teachers work with reading comprehension and reading strategies and also which problems they see with this teaching. The study’s empirical material consists of qualitative interviews and classroom observations and the teacher participants come from different generations of teachers and from two different schools. The study shows that all teachers look upon reading development and reading comprehension as an important and crucial part of their pupils’ future education and lives in society at large. The study also shows that the teachers are working continuously with reading comprehension and reading strategies in their teaching, but that they lack some knowledge in how to highlight the various reading comprehension processes that are crucial to the development of the pupils’ reading comprehension. In the study, the teachers also indicate some difficulties regarding this teaching and its development in practice. / Denna studie syftar till att generera en uppfattning om dagens läsundervisning beträffande läsförståelse och lässtrategier. Med utgångspunkt i tidigare forskning undersöker studien hur läsundervisning kan gestalta sig i årkurs 4-6 ur ett lärarperspektiv. Studien undersöker lärares syn på läsutveckling och läsförståelse, hur lärare arbetar med läsförståelse och lässtrategier samt vilka svårigheter de ser med denna undervisning. Studiens empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer. Lärarna som deltagit tillhör skilda generationer som har varit verksamma som lärare olika länge samt arbetar på två olika skolor. Studien visar att samtliga deltagande lärare betraktar läsutveckling och läsförståelse som en både viktig och avgörande del för elevernas fortsatta skolgång och samhällsliv. Studien visar också att lärarna arbetar kontinuerligt med läsförståelse och lässtrategier i undervisningen men att de delvis saknar kunskap om hur de ska kunna synliggöra de olika läsförståelseprocesserna för eleverna, som i förlängningen är avgörande för utvecklingen av deras läsförståelse. I studien framkom det även att lärarna upplevde vissa svårigheter med denna undervisning och med dess utformning i praktiken.