Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare främjar flerspråkiga barns språkutveckling i både svenska och modersmål i förskolan. Studien har en kvalitativ forskningsinsats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamling.Studiens resultat visar att förskollärarna använder sig av olika strategier för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens slutsats är att kunskap om hur man kan arbeta för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan är något förskollärare bör ha, för att veta hur de på bästa sätt kan stötta flerspråkiga barn i sin språkutveckling.

Att elever lär sig läsa och förstå vad de läser är något av det mest centrala i ämnet svenska i skolan. Det ligger även till grund för att lyckas i samtliga ämnen i skolan. Den internationella studien från PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) visar dock att läsförmågan hos elever i årskurs fyra sjunker. Detta har varit ett omtalat ämne i media de senaste åren och vi vet sedan länge att mer forskning behövs kring läsförståelse. Läsforskaren Barbro Westlund (2012) menar att läsförståelse är komplext eftersom det är ett möte mellan läsare och text. Även Elleman och Compton (2017) understryker detta genom att beskriva att läsförståelsen har flera delar där varje del kräver kunskap och förståelse både hos läraren och eleven. Mot denna bakgrund har undersökningen syftet att undersöka hur sex lärare från tre olika skolor reflekterar över lässtrategier som främjar läsförståelsen inom ämnet svenska i grundskolans tidiga år F-3. Studien avhandlar även eventuella hinder och utmaningar som lärarna kan identifiera i de tre skolorna som undersöks. För att uppnå detta syfte har undersökning sökt svaret på två frågor: ●    Vilka strategier anser lärare främjar läsförståelsen hos elever? ●    Vilka eventuella hinder och utmaningar kan lärarna identifiera i sin läsundervisning? För att inhämta empiri till studien har en kvalitativ metod använts. Sex lärare från tre olika skolor i en kommun i västra Sverige har intervjuats genom en semistrukturerad intervju. Empirin har struktureras med inspiration av tematisk analys, därefter med hjälp av hermeneutiken har det empiriska materialet analyserats. Studien visar att för att en läsförståelsestrategi ska bidra till elevers läsförståelse behöver den förutom rent pedagogiska verktyg och metoder anpassas till de basförutsättningarna som råder. Detta innebär också i förlängningen att en strategi inte endast är den enskilda lärarens ansvar utan behöver också anammas av skolan som helhet, kommunen och politiskt. Med andra ord krävs ett helhetsgrepp kring läsförståelsen.

Skolan har en viktig uppgift genom att överlämna ett urval av tidigare gjorde erfarenheter till den nya människan med målet att den nya människan inte ska behöva lära sig allt baserat på nya erfarenheter. Ett sätt att överföra de tidigare erfarenheterna och kunskaperna till dagens elever är genom läroböcker som är en koncentrerad form av erfarenhetsförmedling. I denna studie granskas och analyseras två multimodala läroböcker i svenska för årskurs 6. Undersökningen görs utifrån de riktlinjer och övergripande mål som enligt Lgr 11 grundskolor, förskoleklassen och fritidshemmen bör förhålla sig till. Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i läroplan (Lgr 11) för grundskola samt förskoleklassen och fritidshemmet undersöka och analysera två läromedel i svenska för årskurserna 4 - 6, Klara svenskan (språklära) och Fördel Sva 4-6 (Tala, läsa, skriva) med utgångspunkt på vilka förmågor dessa läromedel fokuserar på att utveckla hos elever i årskurs 6 samt vilka strategier de använder sig av. Frågeställningarna besvaras med hjälp av uppsatser, artiklar och teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för denna studie. Resultatet visar att bägge läromedlen behandlar de flesta förmågorna en elev behöver för att behärska ämnet svenska för årskurserna 4–6 oberoende av kunskapsnivå. Läromedlen inkluderar även elevernas tidigare erfarenheter och uppmanar till deltagande i undervisningen.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära elever att läsa i syfte att de ska vara en del av den samhälleliga gemenskapen samt att kunna läsa för att lära. Trots detta sjunker läsförståelsen hos elever i svensk skola och gapet mellan högpresterande och lågpresterande elever ökar. Via vedertagna läsmodeller synliggörs att avkodningsförmåga och språkförståelse tillsammans utgör förutsättningar för att läsning med förståelse ska uppstå. På mellanstadiet förväntas eleverna kunna läsa för att ta till sig kunskaper i skolans alla ämnen. Forskning visar att det finns relativt stor andel elever som av olika anledningar inte kan läsa på en ändamålsenlig nivå. Hur tar skolan sig an dessa elever? Föreliggande studie fokuserar på de elever som trots god avkodningsförmåga har svag läsförståelse. Med stöd i teorier om läsutveckling, metakognition och känsla av sammanhang genomfördes en intervention, designad som en undersökande fallstudie. Syftet var att identifiera och undervisa elever i årskurs 2, med god avkodningsförmåga men med svag läsförståelse. Undervisningen fokuserade på ordförståelse och läsförståelsestrategier med avsikt att utveckla elevernas läsförståelse. Resultaten visar att det å ena sidan är lätt att identifiera elever som matchar profilen för studien. De visar å andra sidan att det är svårt att se mätbara resultat för utveckling av läsförståelse efter en intervention under en begränsad tid. Dock visar elevernas kommentarer att de själva uppskattar den undervisning de fått och anser att de utvecklat strategier för bättre läsförståelse. I överensstämmelse med tidigare forskning visar vår studie att ett rikt ordförråd och god ordförståelse, som gynnar elevernas förförståelse, tillsammans med effektiv användning av läsförståelsestrategier är viktiga aspekter för att elever ska kunna ta sig an texter på egen hand.

I SO-undervisning möter eleverna en mängd olika ämnesspecifika texter, vilka kräver en god läsförståelseförmåga. Internationella studier visar dock en negativ utveckling av läsförståelse bland svenska elever. Statliga insatser har därför genomförts för att utveckla alla lärares kompetens inom läsförståelse oavsett undervisningsämne. En av de insatser som implementerats framhåller vikten av läsförståelsestrategier som en del av att främja elevers läsförståelse.    Med grund i ovanstående har syftet med denna studie varit att undersöka lärares syn på läsförståelse inom SO-ämnena samt vilka läsförståelsestrategier som används och hur de används. Läsförståelse utifrån Westlund (2013; 2015) har genomgående styrt studiens utformning. Denna teori framhåller följande läsförståelsestrategier: att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. Undervisning av dessa strategier ska ske på ett explicit sätt så att eleverna kan använda strategierna metakognitivt. Den datainsamlingsmetod som använts för att få kunskap om detta är semistrukturerade intervjuer. Fem undervisande lärare i något av SO-ämnena i mellanstadiet intervjuades. Analys av empirin gjordes med hjälp av kodning i enlighet med teorin efter att samtliga intervjuer transkriberats.   Resultatet från studien visar att lärare främst använder sig av läsförståelsestrategierna att förutspå och att sammanfatta. Det var få lärare som använde sig av strategin att ställa frågor i enlighet med teorin. Samtliga lärare beskrev en aktivitet kopplat till strategin att reda ut oklar-heter, vilket visar att lärarna använder strategin delvis enligt teorin. När det gäller metakognitivt tänkande uttryckte inga av lärarna explicit detta i samband med läsförståelsestrategierna, men två lärare beskriv detta implicit. Från lärarnas utsagor kan urskiljas en positiv syn på läsförståelse i SO-undervisning. Trots den positiva synen varierade lärarnas beskrivningar av läsförståelsens plats inom SO-ämnena. En aspekt som diskuterades i relation till tidigare for-skning var att resultatet visade att lärare fokuserar på att förklara ämnesspecifika begrepp för eleverna, vilket också befintlig forskning visar vara det lärare i huvudsak gör. Förklaringar av ämnesspecifika begrepp är dock inte tillräckligt för att stödja läsförståelse. Denna studie lyfter fram att det behövs kompetensutveckling om explicit undervisning av läsförståelsestrategier för SO-lärare. Detta är nödvändigt för att höja elevernas läsförståelseförmåga men även för att de självständigt ska kunna ta till sig den kunskap som krävs för att kunna verka och leva i samhället.

The aim of this study is to examine how school librarians work to solve the problems that occur in their reading promotion efforts. The problems they encounter include boys who have less interest in reading and worse reading comprehension than girls, children whose native language is not Swedish, and people who do not have a general interest in reading. Furthermore, the purpose with this study is to find ways to assist school librarians in their work and to enhance students' reading comprehension.The method used for this study involved conducting semi-structured interviews with seven school librarians. The theoretical framework used to analyze the empirical data was the sociocultural theory developed by Vygotskij. According to this theory, learning occurs in social contexts. Important key words for the theory are culture, social interactions, physical and intellectual tools and language. In summary, the result of this study demonstrates that the more negative perception of reading among boys compared to girls, leading to lower reading comprehension, is a societal issue that the school librarians cannot completely mitigate. The findings also indicate that school librarians build friendly relationships with students to effectively convey their opinions about reading. Through this strategy, school librarians create a relaxed and secure atmosphere in the school library to encourage more student visits. School librarians inquire about students´ hobbies and interests to help them discover books that align with their preferences.

Denna komparativa studie analyserar och jämför Roald Dahls kapitelbok SVJ (1988), svensk översättning, med den svenskdubbade filmen SVJ (2016) av filmregissören Steven Spielberg. Syftet med studien är att jämföra de två verkens intrig och karaktärsskildring samt undersöka de mediespecifika skillnader som uppstått i adaptionen till film. Syftet är också att undersöka hur lärare som arbetar inom årskurserna 1–3 kan använda sig av böcker och filmadaptioner som hjälpmedel för att samtala om olika verk i syftet att hjälpa vidareutveckla elevernas läsförståelse. I denna studie används kapitelboken SVJ (1988) och filmen SVJ Stora Vänliga Jätten (2016) som exempel för det. Analysen visar både likheter och skillnader mellan bok och film, största skillnaden är händelserna i filmens inledning och slut. Det har lagts till en händelse i mitten av filmen. Studiens resultat visar att både boken och filmen kan användas i ett didaktiskt syfte för att öka elevernas läsförståelse.

Läroplanen är ett viktigt styrmedel för att tydliggöra skolans uppdrag. Styrdokumenten har därför betydelse för hur undervisningen bedrivs i skolan. I uppsatsen analyseras olika synsätt på läsförståelse i de svenska kursplanerna för åk 4–6 i Lgr11 och Lgr22. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika synsätt på läsförståelse kan påverka undervisningen i ämnet svenska. De metoder som använts i studien är kvalitativa metoder som exempelvis, innehållsanalys och konstant komparativ metod. Analysen visar bland annat att det finns både likheter och skillnader mellan Lgr11 och Lgr22. I Lgr22 konkretiseras kunskapskraven i läsförståelse i högre grad och i Lgr11 uttrycks lässtrategier mer frekvent. Analysen visar även att lärarna hade mångfacetterade åsikter om kursplanen och att de arbetade med olika lässtrategier i undervisningen, varav vissa strategier återkom i högre grad än andra. Den utmaning som lärarna upplevde i läsförståelse var bristen på motivation hos eleverna. Utifrån resultatet ses att detta är ett viktigt område för vidare forskning.

Litteraturstudien belyser hur läsmotivationen är kopplad till elevers läsutveckling i årkurs F-3 inom ämnet svenska. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om vad som enligt ett urval av tidigare forskning, har en bidragande betydelse för elevers läsmotivation i åldersgruppen 5 till 10 år. Frågeställningar som belyses är följande: Finns det ett samband mellan läsmotivation och läsförståelse? Vilka undervisningspraktiker är bidragande till elevers läsmotivation? Genom en kombination av närläsning och komparativ jämförelse av de vetenskapliga artiklarna identifierades relevant information för litteraturstudiens resultat. Med grund i de vetenskapliga artiklarna visar resultatet att det finns ett samband mellan läsmotivation och läsförståelse. Däremot visar inte resultatet om läsförståelse bidrar till läsmotivation eller om läsmotivation bidrar till läsförståelse. Vidare visar resultatet att differentierade undervisningspraktiker påverkar läsutvecklingen. Resultatet visar även hur lärarens attityd påverkar elevers läsmotivation.

Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka hur ett urval av tidigare forskning visar hur den dialogiska högläsningen påverkar elevers läsförståelse. Studien är inriktad på att undersöka den dialogiska högläsningens påverkan för elevers språkutveckling och vilka arbetsmetoder som påverkar elevers kognitiva förmågor. Målgruppen för studien är lärare i årskurs F-3 inom ämnet svenska. Utifrån de analyserade vetenskapliga artiklarna konstaterades det att lärare arbetar med dialogisk högläsning på olika sätt och i olika utsträckning, men den tar mindre plats i undervisningen i jämförelse med traditionell högläsning. Det leder till att det påverkar elevers möjligheter till att utveckla samtal om text med resonemang och egna reflektioner. Dialogisk högläsning influerar elevers utveckling av sina kognitiva förmågor men för att elever ska kunna utvecklas behöver lärare tänka på hur undervisningen är planerad. Slutsatsen som kan dras av litteraturstudien är att planerad dialogisk högläsning har en positiv effekt på elevers språkutveckling, inklusive deras läsförståelse. Den dialogiska högläsningen kan utföras på olika sätt för att främja elevers utveckling.