Utgångspunkten för detta arbete var PISAS-s resultat om läsvanor och läsförståelse i svensk skolan. Det andra som har intrigerat mig var det hur skönlitteratur behandlas i undervisningen. Arbetets syfte är att få insyn om hur lärare i svenska tänker kring arbetet med skönlitterära texter, med tyngden på boksamtal enligt Chambers metod och valet av böcker som ska läsas. För att få insikt i problematiken intervjuades fem lärare som är verksamma i två skolor. De kvalitativa intervjuerna var semi-strukturerade med fritt ställda följdfrågor som dök under intervjuer. Samtliga lärare betonar att skönlitterära böcker är absolut viktiga för att läsas i skolan dock sätten för bokens bearbetning är annorlunda. En lärare ägnar inte tid med boksamtal, men hennes elever läser mycket och hon är nöjd med detta. Alla lärare menar att boksamtal främjar elevernas läsförståelse, även den lärare som ägnar inte tid för att samtala om lästa böcker. Samtliga intervjuade lärare nämner tid som hinder i arbetet med skönlitteraturen. Gemensam slutsats är att undervisningen i skönlitteratur är viktig för elevernas språk och personlighetsutveckling. / The starting point for this work was the Pisa-s performance on reading habits and reading comprehension in Swedish school. The other thing that has intrigued me was how fiction is treated in teaching. Work purpose is to gain insight on how Swedish teacher thinks the work with literary texts, with the weight on the discussions of literature according to Chambers methodology and the choice of books to read.To gain insight into the problem interviewed five teachers working in two schools. The qualitative interviews were semi-structured to freely pledged follow-up questions that emerged during the interviews. All teachers stress that fiction books are absolutely essential to read in school, however, ways for book processing is different. A teacher does not spend time with discussions of literature, but her students read a lot and she is happy with this. All teachers believe that discussions of literature promotes students' reading comprehension, even the teacher who devotes no time to talk about books read.All interviewed teachers mention the time that obstacles in the work of fiction. Common conclusion is that the teaching of literature is important for students' language and personality development.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare och speciallärare arbetar i engelska 5, med elever med dyslexi och att hur jag som speciallärare kan underlätta möjligheterna för en elev med dyslexi att uppnå ett godkänt betyg i engelska 5. Studien undersöker även om elever med dyslexi är medvetna om hur de lär sig bäst och vilka lärstrategier de använder sig av.Frågeställningarna i denna studie är följande: Vad berättar lärare och speciallärare om sin undervisning i engelska 5, när det gäller elever med dyslexi? Vilka svårigheter möter elever, med dyslexi, när de går kursen engelska 5? Vilket/vilka stöd kan elever, med dyslexi, få för att hantera sina svårigheter och hur upplever de detta? Är elever med dyslexi medvetna om sitt eget sätt att lära och i så fall vilka lärstrategier använder de? Studien använder sig av sociokulturella, kognitiva och specialpedagogiska teorier för att skapa en teoretisk förankring i undersökningen.Studien använder sig av kvantitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en fenomenologisk ansats.Det resultat som framkommit i denna studie visar att lärarna och specialläraren anser att det är viktigt med att eleverna känner sig inkluderade. Lärarna använder sig av multisensorisk lärstrategi, men det visar sig att de saknar tillräcklig kunskap för att kunna använda det fullt ut. Läsa var det eleverna ansåg vara svårast och det kan bero på att de saknar effektiva lässtrategier. Datorn anses av alla intervjuade som mycket positivt kompensatoriskt hjälpmedel.Eleverna är inte riktigt medvetna om på vilket sätt de lär sig bäst. Även om lärarna lägger fram olika lärstrategier använder eleverna lärstrategier de lärt sig i tidiga skolåren, vilket inte behöver fungera när de går på gymnasiet.Lärare och speciallärare borde arbeta mer kollegialt för att få inblick i olika lärstrategier. Även upprepa olika lärstrategier i sin undervisning under hela läsåret så att eleverna blir påminda och kanske ändrar på sina ”gamla vanor”.Fler lärare och speciallärare borde sätta sig in mer i vad senaste forskningen kommer fram till för att kunna utveckla och förbättra sin undervisning.

Syfte: Med utgångspunkt i de nedåtgående resultaten kring läsförståelse, som mätningarna PISA (2009) och PIRLS (2006) visat, är syftet med denna studie att förstå hur läsförståelsearbetet i årskurs 4-6 ser ut.Litteraturgenomgång: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande sker i sociala sammanhang. Vi har även utgått från ett literacyperspektiv där skriftspråkliga aktiviteter påverkas av sociala och kulturella sammanhang. Vidare har tidigare forskning om läsförståelse valts ut för att ge oss en djupare förståelse samt för att vi ska kunna analysera och tolka vårt resultat.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ forskning där kvalitativa samtalsintervjuer, av semistrukturerad karaktär, har använts som en metod för att samla in empiri.Resultat: Det resultat studien visar är att alla fem lärare ser på läsförståelse som något mer än att endast kunna avkoda. Resultatet visar även att lärarna, på olika sätt, aktivt arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet lärarnas syn kring om undervisningen baseras på teorier och i så fall vilka dessa är.

Forskning visar att läsning bidrar till elevernas språkutveckling, samt har stor inverkan på fantasi och inlevelse. Syftet med detta examensarbete är att undersöka de olika nyckelfaktorerna som berör elevernas läsförmågor. Nyckelfrågorna består bland annat av motivation för att kunna leda eleverna till läsning och därmed kontribuera för en god språkutveckling.   Vidare har vi bearbetat oss fram i detta examensarbete genom att använda oss av tematisk analys som har resulterat i huvudteman. Därefter har vi kunnat bearbeta texten utifrån våra två huvudteman till underrubriker som har baserats utifrån våra forskningsfrågor. I processen av denna litteraturstudie har vi som nämnt tidigare använt oss av tematisk analys genom våra nio vetenskapliga artiklar. Detta har resulterat i en framtagning av våra forskningsfrågor: Hur bidrar läsning till barns språkutveckling med fokus på mellanstadieåldern? Hur kan lärare motivera barn till läsning med fokus på mellanstadieåldern?. Därigenom fick vi fram huvudteman - Lässtrategier, språkutveckling, läsa tidigt, motivation för läsning, och utmaningar.

I litteraturöversikten undersöker vi om det finns en korrelation mellan läsförståelse och matematik, med särskild inriktning på vad som kan förklara elevernas svårigheter relaterat till deras prestationer av textbaserade problemlösningsuppgifter inom matematik. Målet är att identifiera vilka specifika faktorer som påverkar elevers svårigheter när de löser textbaserade matematikuppgifter. Mellanstadiet är den huvudsakliga inriktningen av åldersgrupp, men vi utvidgar åldersgruppen till att omfatta hela grundskolan, F-9. Vi använder tematisk analys i litteraturöversikten genom att samla in och undersöka empiriskt material. Tidigare forskning inom området står som fokus för att inhämta och identifiera redan existerande kunskaper och finna eventuella kunskapsluckor. Det vi finner som kan vara avgörande för elevernas framgångsprestationer inom textbaserade problemlösningsuppgifter i matematik är flera förmågor. Resultaten indikerar på en utmärkande korrelation mellan elevers färdigheter och deras förmåga att lösa textbaserade matematikuppgifter. Resultaten  i litteraturöversikten visar att färdigheter som kan förklara elevers svårigheter vid textbaserade problemlösningsuppgifter är läsförmågan som innefattar: läsförståelse, avkodning, läsflyt, läshastighet som bidrar till elevers förståelse av textinnehållet och kognitiva processer som innefattar: modelleringsprocessen, visualisering, uppdateringsprocessen, arbetsminne och korttidsminne. Färdigheterna ses som grundläggande och har en påverkan på elevernas förmåga att lösa textbaserade uppgifter. Det framkommer att framgångsrik problemlösning inom matematik kräver goda färdigheter i läsförmåga och de kognitiva processerna.

Denna avhandling behandlar läsning av matematiska texter; hur och vad man förstår och lär sig vid läsningen. Fokus ligger på läsprocessen, det vill säga själva läsandet av texten och vad man förstår efter att läst igenom texten. Huvudsyftet är att studera specifika aspekter i läsandet av just matematiska texter för att testa och utveckla en befintlig, allmän teori kring läsprocessen. Speciellt studeras användningen av symboler i matematiska texter och hur detta kan påverka läsprocessen. Avhandlingen byggs upp av teoretiska diskussioner kring läsning av matematiska texter samt en empirisk studie bland gymnasieelever och universitetsstuderande. De teoretiska diskussionerna utgår bland annat från en litteraturstudie kring förekommande påståenden om speciella egenskaper hos matematiska texter, och speciellt diskuteras läsning av symboler och algebraiska uttryck. Den empiriska studien (med 106 deltagare) använde tre olika texter; en historietext om ryska revolutionen samt två matematiktexter om gruppteori. Matematiktexterna behandlar samma sak som gruppteori, men skillnaden mellan dem är att den ena använder matematiska symboler i sin presentation medan den andra inte alls använder symboler. Varje deltagare fick läsa en utav matematiktexterna samt historietexterna, och fick efter varje text besvara frågor om textens innehåll. Den grupp av personer som läste matematiktexten utan symboler har bättre resultat på frågor om texten än den grupp som läste texten med symboler. Detta verkar kunna bero på oförmåga att artikulera symboler vid läsning av texten samt att avkodningsförmågan inte verkar kunna utnyttjas på samma sätt för texten med symboler. Läsning av matematiska texter med symboler är alltså ganska speciellt och man kan behöva lära sig hur man läser sådana texter. Däremot verkar det finnas många likheter med läsning av matematiska texter utan symboler och historietexten. Det matematiska innehållet verkar alltså inte i någon större omfattning påverka läsprocessen, utan hur detta innehåll presenteras är en viktig aspekt. I de teoretiska diskussionerna ges förslag på hur läsning av matematiska symboler kan infogas i den allmänna teorin för läsprocessen. Överlag finns dock ingen anledning att se läsning av matematiska texter som någon speciell typ av process som skiljer sig från läsning av andra texter. Den allmänna teorin för läsprocessen kan därmed fungera som teoretisk grund även för läsförståelse av matematiska texter, möjligen med föreslaget tillägg om matematiska symboler. / <p>Rapportkod: LiU-Tec-Lic-2004:63.</p>

Lärares högläsning är vanligt förekommande i undervisningen på mellanstadiet. Däremot visar forskning att syftet med högläsning varierar, allt från att fungera som ett avslappningsmoment till att vara utvecklande för elevers läsförståelse. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilka undervisningsfaktorer som främjar elevers läsförståelse i arbetet med högläsning. Sju artiklar och en avhandling har inkluderats och är de studier som ligger till grund för den här litteraturstudiens resultat. Genom en tematisk analys utifrån studierna har litteraturstudiens resultat mynnat ut i olika huvudteman. De tre huvudteman som har visat sig är följande: lärarens medvetna val, arbetsformer i undervisningen samt lärarens och elevernas roll i undervisningen. Litteraturstudiens resultat pekar på att lärarens syn och förhållningssätt lägger grund för de didaktiska val som läraren gör i undervisningen. Vidare har lärarens planering framträtt som en grundläggande undervisningsfaktor för att i sin tur möjliggöra andra undervisningsfaktorer.

No description available.

Uppsatsen undersöker nio mellanstadieelevers uttryckta förståelse för ett reportage i Kamratposten. Syftet är att undersöka uppvisad textrörlighet och ordförståelse hos några elever som läser en åldersadekvat text på svenska samt hur de resonerar för att komma fram till obekanta ords betydelse. Studiens övergripande syfte blir belyst ur ett andraspråksperspektiv och för fem av eleverna är svenska deras andraspråk och de undervisas i ämnet svenska som andraspråk. För fyra av eleverna är svenska deras förstaspråk och de undervisas i ämnet svenska. Data har samlats in genom enskilda samtal som transkriberats och analyserats med hjälp av tre för studien framtagna analysverktyg som var och en undersöker, textrörlighet, grad av precision i ordförståelse samt grund för kvalificerad gissning av obekanta ord. Resultatet visar att det finns stora skillnader i elevernas uppvisade textrörlighet och ordförståelse och att de elever som behöver göra kvalificerade gissningar inte lyckas med det. Mest utmärkande är den stora spridningen bland de elever för vilka svenska är ett andraspråk och som undervisas i ämnet svenska som andraspråk.  Resultatet indikerar ett behov av utrymme för textnära samtal i undervisningen och belyser vikten av att skolan har kompetens, tid och verktyg att göra kvalificerade bedömningar av elevers specifika behov gällande svenska som andraspråk samt resurser att kunna anpassa undervisningen för att möta det behovet.

No description available.