No description available.

No description available.

Under min VFU märkte jag att det fanns det brister i läsförståelse hos många elever som läser svenska som andraspråk på gymnasiet. Det avgjorde syftet för undersökningen, som är att undersöka hur gymnasielärare i svenska som andraspråk ser på sin undervisning i läsförståelse, samt på användningen av lässtrategier i undervisningen.Reichenberg menar att förståelse av texter kräver en aktiv läsning, vilket bl.a. innebär att kunna göra inferenser och använda sina förkunskaper. Användning av lässtrategier bidrar till att man förstår texter på ett bättre sätt enligt Lundberg. Metakognitivt tänkande är en förutsättning för effektiv användning av lässtrategier, anser Arfwedsson. Även Baker och Mason understryker vikten av metakognitivt tänkande.Kvalitativa intervjuer gjordes med lärare och en specialpedagog. En person anställd på Pedagogisk Inspiration i Malmö intervjuades för att få ett annat perspektiv på utveckling av läsförståelse och användning av lässtrategier. Lärarintervjuerna visar att mer tid önskas för läsning, diskussion och reflektion. Kommentarer från Pedagogisk Inspiration visar att meningsfulla samtal om texter, och strategianvändning, är avgörande.Undersökningens slutsatser motiverar en reflektion över vad vi vill uppnå med undervisningen i läsförståelse, och att utveckla undervisningen så att målet uppnås. För att det ska bli möjligt bör man arbeta språkutvecklande, vilket kortfattat är att ge eleverna redskap så att de kan bli självständiga i sitt lärande.

Med svenska elevers sjunkande resultat i läsförståelse som utgångspunkt var syftet med detta självständiga arbete att ta reda på vilken syn lärarna har på arbete med boksamtal om skönlitteratur, med syftet att utveckla elevernas läsförståelse. Vårt syfte var även att i linje med detta undersöka huruvida lärare arbetar med boksamtal om skönlitteratur och i så fall hur de gör. Vi har använt oss av två teorier. Den ena är framtagen av författaren och forskaren Aidan Chambers och handlar om boksamtal. Den andra teorin är framtagen av Judith A. Langer och berör byggandet av föreställningsvärldar. Studien är kvalitativ och vi har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod, där vi med svensklärare i årskurserna 4-6 som informanter, har sökt svar på våra forskningsfrågor. Sex lärare, från tre olika skolor i olika delar av Skåne, har intervjuats. Resultatet för vår undersökning berör fyra områden, vilka utgör huvudrubriker i vårt resultatavsnitt. Huvudrubrikerna är: Lärarnas förhållningssätt till boksamtal om skönlitteratur; Lärarnas roll vid boksamtal om skönlitteratur; Lärarnas frågor vid boksamtal om skönlitteratur samt Läsförståelse. Vår övergripande slutsats är att fem av de sex lärarna arbetar med boksamtal om skönlitteratur. Dessutom har samtliga lärare generellt en positiv inställning till arbete med boksamtal om skönlitteratur. Fem av de sex lärarna anser även att boksamtal utvecklar elevernas läsförståelse. Flertalet lärare påtalar faktorer likt tidsbrist, brist på klassuppsättningar av skönlitterära böcker samt ogynnsamt klassrumsklimat som förklaringar till att de antingen valt att avstå från, eller att endast vid ett fåtal tillfällen använda sig av boksamtal i undervisningen. Vidare kommer vi fram till att boksamtal kan ses som ett fruktbart observationstillfälle för läraren, i fråga om att få syn på elevers läsförståelseförmåga. Tre av lärarna menar att läraren har en central roll i fråga om att utveckla elevernas reflektions- och analysförmåga vid boksamtalen. Avslutningsvis dras slutsatsen att samtliga lärare påtalar att de mer eller mindre vill att frågorna de ställer till sina elever ska få dem att gå in på djupet av det lästa.

Att kunna läsa möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. För elever med intellektuell funktionsnedsättning är läsning ofta en utmaning och det finns behov av stöd och verktyg för att underlätta läsning och läsförståelse för denna grupp. I bakgrunden redogörs för läsmodeller, vad lättlästa texter innebär, textkomplexitet samt forskning med fokus på läsning hos elever med intellektuell funktionsnedsättning. I denna empiriska studie får nio elever på högstadiet i grundsärskolan läsa texter som antingen är direkt hämtade ur en lärobok eller anpassad enligt några lättlästprinciper inom forskningsprojektet TextAD (Linköpings universitet). Elevernas läsförståelse och upplevelse av texternas svårighetsgrad har undersökts och jämförts för att se om dessa principer är tillämpbara och underlättar läsförståelsen för denna elevgrupp. Resultatet visar att de gjorda anpassningarna inte ser ut att göra någon skillnad i elevernas förståelse av texterna. Dock upplever eleverna de anpassade versionerna som något lättare att läsa. Eleverna ringar in svåra och främmande ord som den enskilt viktigaste komponenten för hur lätt eller svår en text upplevs för dem. Utifrån detta resultat betonas vikten av undervisning som stöttar eleverna för ett breddat och fördjupat ordförråd. Studien visar också att det finns behov av att forska vidare kring vilka anpassningar av texter som gör störst skillnad för läsförståelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Digitala verktyg är vanligt att använda i klassrummet vid undervisningstillfällen inom ämnet svenska. För att eleverna ska utveckla sin läsförståelse arbetar lärare med litteratur både digitalt och i tryckta böcker. Studiens syfte är att redogöra för hur några lärare i årskurserna 1–3 dels beskriver elevernas läsmotivation, dels hur de beskriver att de arbetar med skönlitteratur genom digitala verktyg för att utveckla elevernas läsförståelse i ämnet svenska. Som grund till att försöka uppnå syftet finns det två frågeställningar; hur lärarna beskriver elevernas läsmotivation av skönlitteratur i svenskämnet och hur lärarna beskriver att elevernas läsförståelse påverkas av digitala respektive tryckta texter. För att studiens syfte och frågeställningar ska kunna besvaras har kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i årskurserna 1–3 utförts. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och i socialkonstruktivismen. Resultatet visar på att rätt bok eller bokens genre har en påverkan på elevernas motivation till läsning. Intresse och kunskap inom läsning har en betydelse för elevernas läsförståelse. Resultatet visar däremot att om läsningen sker digitalt eller analogt inte har en större betydelse på hur lärarna uppfattar elevernas läsförståelse eller elevernas motivation till att läsa. Efter resultatet presenteras diskussionsavsnittet, där redogörs diskussioner om metod och resultat samt tankar kring fortsatt forskning.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1-3 arbetar med utveckling av elevers läsförståelse. För att besvara syftet formulerades tre forskningsfrågor: Hur beskriver lärare sitt arbete för att utveckla elevers läsförståelse? Vilka faktorer anser lärare bidrar till utveckling av elevers läsförståelse? Vilka erfarenheter har lärare kring arbete med läsförståelsestrategier? Studien har genomförts med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som bygger på lärande som socialt betingat genom interaktion. Perspektivet har använts i analysen med fokus på lärares undervisning i läsförståelse och läsförståelsestrategier. Den metod som använts för datainsamling var en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3 på två olika skolor. Resultatet visade hur lärarna beskrev sitt arbete med elevernas läslust, ordförståelse och avkodning i samband med läsförståelsen och de gav konkreta exempel på olika läromedel de använde sig av. Det framkom även hur de respektive lärarna använde sig av läsförståelsestrategier med tydlig koppling till etablerade modeller för läsförståelse.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka lärares synpunkter och arbetssätt på läsförståelse och vilka faktorer de anser påverka elevers läsförståelseutveckling. Orsaken till att vi valt att lyfta dessa frågor är PISA:s undersökning som visar på att en del elever i Sverige inte uppnår basnivån. Examensarbetet bygger teoretiskt på det sociokulturella perspektivet samt critical literacy. Dessa teorier har genomsyrat hela arbetet. Genom att studera tidigare forskning fick vi en djupare förståelse för ämnet. Den tidigare forskningen användes sedan för att diskutera och tolka resultatet som framkom i vår studie. Studien är av kvalitativ karaktär, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tre lärare för att samla in empiri. Intervjuerna gjordes i lärarnas klassrum och spelades in på diktafon, för att sedan transkriberas. Utifrån intervjuerna gjordes en reflexiv tematisk analys för att sammanställa ett resultat. Resultatet visar på att lärarna definierar läsförståelse på liknande sätt, där de menar att det handlar om att kunna läsa mellan raderna. Inom läsförståelseundervisningen arbetar lärarna med grupper och ett ämnesövergripande arbetssätt. Majoriteten av lärarna poängterar även vikten av ett bra textval för att läsförståelsen ska utvecklas. Slutligen sammanställs resultatet i en slutsats som visar på att en stor faktor i läsförståelseundervisningen är att samtala om det lästa för att skapa förståelse för det som står mellan raderna.

Kunskapsmätningar visar på att elevers förmåga till läsförståelse blir allt sämre. Det är en kunskap som är betydelsefull ur flera perspektiv och Skolverket har under de senaste åren arbetat med Läslyftet för att åstadkomma en förändring. Vi har valt att undersöka vilken betydelse arbetet med lässtrategier kan ha för elevernas läsförståelse. Vår kunskapsöversikt baseras på de tio artiklar vi har valt ut genom systematiska sökningar i olika databaser. Frågeställningen har analyserats ur olika perspektiv för att ge en bredd på vår kunskapsöversikt. Vi har undersökt frågan utifrån olika didaktiska synvinklar med ambitionen att inkludera både lärar- och elevperspektiv. I lärarperspektivet utgick vi från undervisningspraktik och betydelsen av lärarens kompetens och roll i valet av lässtrategier.  Vi har även analyserat sambandet mellan elevernas motivation och användandet av lässtrategier vilket bidrar med ett elevperspektiv. Resultatet visar på positiva didaktiska effekter i arbetet med lässtrategier som gynnar både elever och lärare. Undervisning i och användning av lässtrategier kan hjälpa eleverna att förstå texter som de annars inte förstått. Olika strategier kan ha olika syften och strävar efter att ge eleverna olika aspekter av läsförståelse. Valet av lässtrategi är betydelsefullt för att bidra till skapandet av en god och djup förståelse av texter. Därför påvisar vår kunskapsöversikt vikten av lärarens didaktiska och pedagogiska medvetenhet i arbetet med lässtrategier för att uppnå goda effekter i relation till att höja motivationen hos eleverna och öka förståelsen av olika typer av texter. Lärarens stöttning under lärandeprocessen samt lärares samarbete är också framgångsfaktorer i implementering av dessa strategier i en undervisningskontext.

Denna litteraturstudie fokuserar på användningen av multimodala texter i årskurs F-3. Samhället blir alltmer effektivt i att identifiera specifika behov hos individer, till exempel behoven som kommer med diagnoser som dyslexi och språkstörning. Elever har en juridisk rätt till anpassade undervisningsmetoder som tar hänsyn till dessa individuella behov. Detta ökar därmed kraven på skolan och lärarens undervisningsmetoder samt förmåga att variera undervisningen. En variation skulle kunna vara att inkludera multimodala texter. Syftet med studien är att granska hur forskningen behandlar användandet av multimodala texter och dess inverkan på elevers läsutveckling. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har både nationell och internationell forskning, samt olika typer av publikationer undersökts. Publikationstyperna inkluderar artiklar och en avhandling. Litteraturstudiens resultat visar att arbete med multimodala texter gynnar elever med lässvårigheter. Resultatet visar också att användningen av multimodala texter ökar elevernas motivation och stödjer deras läsförmåga. Övningar som involverar multimodala texter ger eleverna möjlighet till en djupare förståelse av textens innebörd. Multimodala texter kan således vara till stor hjälp för elevers lärande. Sammanfattningsvis kan det fastslås att användningen av multimodala texter är värdefullt och bör ha en självklar plats i skolans verksamhet.