I takt med digitaliseringen och den ökade förekomsten av e-böcker och digitala boktjänster, ser vi en förändring i samhällets läsvanor. Dessa förändrade läsvanor speglas även i elevernas läsvanor, där användningen av elevanpassade digitala boktjänster som Polylino skola blir mer vanligt i svenska klassrum. Eleverna får därmed ta del av en annan form av lyssning utöver den lärarledda högläsningen. Syftet med studien är att synliggöra om lärare ser Polylino skola som jämförbart med högläsning gällande användningen och syftet samt dess förtjänster och nackdelar. Forskningen har baserats på data som har samlats in på två sätt; en kvalitativ enkätundersökning med 40 svarande, och kvalitativa intervjuer med sex lärare, varav samtliga verksamma i förskoleklass samt årskurserna 1-3. Resultatet analyseras utifrån literacybegreppet, med fokus på läsandegemenskap, The Four Resource Model, föreställningsvärldar, Reciprocal teaching och stöttning. Resultatet visar att elevernas vardagspraktiker kring digitala verktyg påverkar användandet av Polylino skola, där fokus faller på stimulering och underhållning, istället för textens innehåll. Det fasta formatet i Polylino skola anses av lärarna begränsa den läsutveckling som eleverna normalt hade utvecklat i högläsningspraktiker, då bland annat interaktion, inlevelsen och samtalet om det lästa uteblir. Däremot lyfts Polylino skola som ett bra stöd för elever som behöver hjälp med att knäcka läskoden och kan främja ett utvecklat läsintresse hos eleverna. Vidare diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning och teori. Studien ger en bild av hur lärare beskriver sitt arbete med högläsning respektive Polylino skola i undervisningen för förskoleklass och årskurserna 1-3 samt belyser utvecklingsmöjligheter.

Idag råder stor oro i skolans värld, då många elever inte har ett intresse för böcker. Denna brist på intresse resulterar i minskad kunskap kring läsförståelse samt bristfällig fantasi hos eleverna. Många lärare upplever att boksamtal inte bara ökar elevernas läslust, utan även utvecklar deras läsförståelse. Boksamtal är ett samtal som ofta används i skolans miljö och innebär att en grupp elever läser en litterär text, fördjupar sig i den och sedan diskuterar texten. I många fall innebär boksamtal att elever ska läsa en skönlitterär text och sedan svara på frågor under ett samtal med andra elever. Det kan vara mer eller mindre organiserade men oftast är det en strukturerad och planerad aktivitet som sker i klassrummet. Syftet med denna studie var att undersöka hur undervisande lärare i ämnet svenska använder boksamtal som ett verktyg i klassrummet för att utveckla elevers läslust samt läsförståelse. Detta arbete har även haft fokus på att undersöka varför undervisande lärare väljer att arbeta med boksamtal samt hur ett boksamtal kan vara utformat. I denna studie blev tre stycken legitimerade svensklärare intervjuade och ur dessa intervjuer framkom intressanta resonemang relaterade kring hur ett boksamtal kan vara uppbyggt, varför de intervjuade lärarna använder verktyget samt hur de arbetar med det i klassrummet. Lärarna ansåg att boksamtal bör användas i klassrummet för att utveckla elevernas läslust och läsförståelse, men menar att det inte är det enda som behövs för att utveckla deras kunskaper och intresse för böcker. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

I det här arbetet undersöks lärares uppfattningar av undervisning i läsförståelse i ett klassrum med flerspråkiga elever. Syftet med den här studien är att undersöka verksamma lärares uppfattningar om gynnsam undervisning i läsförståelse i årskurs 1-3 i ett klassrum med flerspråkiga elever som följer kursplanen i svenska. För att undersöka det, tar vi reda på vilka arbetssätt lärarna anser vara gynnsamma i undervisningen för att utveckla elevers tidiga läsförståelse samt vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser i sitt arbete med att främja flerspråkiga elevers läsförståelse. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Åtta behöriga lärare med erfarenhet av arbete i årskurs två och tre i grundskolan och med erfarenhet av att undervisa i ett klassrum med flerspråkiga elever har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar på att gynnsamma arbetssätt för läsförståelseutvecklingen framför allt är ett tidigt arbete med ord och begrepp och läsförståelsestrategier. Hur lärarna väljer att arbeta med detta varierar. Ordförståelse är även en förmåga lärarna lyfter som bristande hos många flerspråkiga elever. Utifrån studiens resultat kanvi dra slutsatserna att lärarna är medvetna om att modersmålet spelar en viktig roll även förutvecklingen i svenska, men att kunskap om språkens samverkan hos eleven och fördelarna med inslag av tvärspråkliga arbetssätt i undervisningen saknas. Utifrån resultatet i denna studie synliggörs att de kunskaper och resurser lärarna skulle ha nytta av bland annat är ökad kunskap om hur språk samverkar hos eleverna, guidning i undervisning genom tvärspråkliga arbetssätt samt tillgång till material som exempelvis tvåspråkiga böcker och texter. / <p>Inriktning svenska</p>

Forskning idag menar att grupparbete är en undervisningsmetod som främjar elevers sociala och ämneskunskapsmässiga förmågor. Det är därför viktigt att lärare är väl medvetna om grupparbetets många fördelar och hur grupparbetet bör läggas upp. Denna litteraturstudie behandlar grupparbete inom läsförståelse i svenskundervisningen i årskurs F-3. Den sociokulturella teorin och i synnerhet appropriering ligger till grund för arbetets utgångspunkt. Det som litteraturstudien är ämnad att undersöka är vad forskningen säger om elevers förutsättningar att arbeta som grupp inom läsförståelse. Material har samlats in från databaserna Primo, ERIC, SwePub och EBSCO med hjälp av olika kriterier för inklusion. Materialet som undersökts och analyserats består av två doktorsavhandlingar och åtta vetenskapliga artiklar, både nationella och internationella. Resultatet visar att fördelarna med grupparbete är betydligt större än nackdelarna och att det är någonting som man bör arbeta med i verksamheten. Resultatet visar även på att lärare som inte arbetar kontinuerligt med grupparbete har som argument att de tycker att det är svårt att genomföra undervisningen på grund av att de inte har redskap för att ha uppsikt över klassen när de arbetar i grupper. Slutsatsen utifrån resultaten är att det finns många fördelar med grupparbete om läraren är väl förberedd och använder sig av väl utvalda strategier.

Syftet med detta examensarbete i fördjupningsämnet svenska är att ta reda på elevers erfarenheter av läsförståelse samt användning av lässtrategier, med koppling till formatet. Följande frågeställningar har utgjort arbetets grund: Vilka erfarenheter har elever av att arbeta med läsförståelse och vad upplever de att de behärskar för strategier? Vilken uppfattning har elever av sin läsförståelse i relation till formatet de läser i? För att besvara dessa frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ intervjustudie. Sammanlagt så intervjuades sexton elever, åtta elever i en årskurs 5 och åtta elever i en årskurs 6. Som framtida lärare har detta givit oss en djupare förståelse i utformning av läsförståelseundervisning, med stöd från ett elevperspektiv. Resultatet från intervjuerna har analyserats med grund av tidigare forskning och RAND som förklaringsmodell för läsförståelse. RAND inbegriper både kognitiv och sociokulturell teori. Följande slutsatser av resultatet har dragits: majoriteten av elever besitter en traditionell upplevelse gällande att arbeta med läsförståelse, som att läsa en text och svara på tillhörande frågor. Lässtrategier är ett okänt ord men en känd praktik. Eleverna kan prata om lässtrategianvändning utan att vara medvetna om att det är lässtrategier de redogör för. Majoriteten av elever ansåg att den analoga boken gav en djupare förståelse och en viss känsla vid läsning. En del föredrog ett digitalt format då det besatt fördelar som att kunna förstora text. Sammanfattningsvis kan vi tolka elevernas svar som att kontexten har en avgörande betydelse, precis som att det finns olika texttyper finns det olika läsare, med olika behov. Vi lär oss olika och det finns inte ett rätt sätt som gäller för alla. Läraren har en betydande roll i utformning av undervisning och användandet av ämnesspecifika begrepp, som lässtrategier. Lässtrategier behövs kontinuerligt användas och uttalas av undervisande lärare. Avslutningsvis vill vi poängtera att lärarens roll för utformning av undervisning, är avgörande för elevernas förståelse.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och ställa samman vad tidigare forskning har visat angående olika bedömningsmetoders olika grader av validitet och reliabilitet. Detta för att bidra med en ökad kunskap för hur man kan använda de olika bedömningsmetoderna för att hjälpa våra elever att utveckla sin läsförmåga, och speciellt sin förmåga när det kommer till läsförståelse. Efter att ha gjort flera sökningar och genomläsning av allt material jag kunde hitta så presenteras i kunskapsöversikten 10 artiklar och studier. Detta materialet har gjort att jag har kunnat bedöma vilka metoder och verktyg som kan användas för att uppnå en så hög validitet och reliabilitet som möjligt vid bedömningen av läsförståelse. En del av reliabiliteten är interbedömarreliabiliteten som är högst aktuellt i dagens skola då det föregår mycket sambedömning samt att det är viktigt att bedömare har en samsyn så att alla bedömning som genomförs blir rättvist utförd. Detta gör att läraren har en avgörande roll när hen utformar bedömningsverktygen. Relevansen av bedömningen av läsförståelse i svenskämnet är hög då det är här som läsförmågan ska utvecklas. Detta kan man tydligt se genom att läsförståelsen nämns inom fyra ämnen i läroplanen (LGR 11). Läsförståelsen nämns i ämnena modersmål, samiska, svenska samt svenska som andraspråk. Detta göra att en vi som svensklärare måste ta läsförståelsen på största allvar och göra vad vi kan för att bedömningen av den blir så reliabel och valid som möjligt för att eleverna ska utvecklas till sin fulla potential.

AbstractHedenborg, Magdalena (2020). En fallstudie av läsförståelsearbete i Rwanda. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDen kunskap som detta arbete förväntas bidra med är hur en lärare engagerar och motiverar genom att använda estetiska lärprocesser i undervisningen. Eleverna görs på så vis också aktiva i sin egen förförståelse och samtidigt skapas upplevelser av litteraturen. Studien visar att det även skulle kunna vara ett sätt att öka elevers delaktighet, självtillit och metakognition. Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att skapa kunskap kring hur en lärare arbetar med läsning i en gymnasieklass på en mindre ort i Rwanda och hur han och fyra elever upplever det arbetet. Detta för att tillföra kunskap kring hur en lärare i en annan del av världen arbetar inkluderande med förförståelse till läsning samt för att skapa en djupare förståelse kring upplevelsen av det arbetet. Förhoppningsvis inspirerar detta till nya vägar i undervisningen.•Hur arbetar en lärare med att skapa förförståelse vid skönlitterär läsning på en gymnasieskola på en mindre ort i Rwanda? •Hur arbetar läraren inkluderande?•Hur upplever läraren och fyra elever undervisningen? TeoriUppsatsen vilar på Vygotskijs sociokulturella teori om att lärande sker i samspel och att språket i alla dess former är ett verktyg för lärande. Även kognitionsvetenskapens teorier kring bland annat ömsesidighetens och självbildens betydelse för att skapa motivation är grundläggande för studien.MetodDe metoder som har använts i denna fallstudie är deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Dessutom genomfördes en fokusgruppsintervju då de enskilda intervjuerna vid tillfället bedömdes ha varit för kortfattade.ResultatResultatet av denna studie visar hur en lärare i en mindre ort i Rwanda använder drama som en metod för att bygga förförståelse till en gemensam läsning av en skönlitterär roman. Genom det arbetet stärker läraren inte bara elevernas läsförståelse och självtillit utan även deras motivation och metakognition. Dessutom skapar läraren, med hjälp av de estetiska lärprocesserna, en inkluderande lärmiljö där allas röster är betydelsefulla och delaktigheten medverkar till gemenskap.Specialpedagogiska implikationerDe specialpedagogiska implikationer som arbetet bidrar med är hur estetiska lärprocesser kan användas för att skapa en inkluderande lärmiljö och utveckla god läsförståelse hos alla elever. Detta för att skapa ett bättre förebyggande arbete på alla nivåer.

I denna studie har vi valt att undersöka hur lärare på en skola arbetar med reciprok undervisning med elever i årskurserna 2, 4 och 5. Arbetets syfte är att få en uppfattning om hur undervisningen kan se ut. För att åskådliggöra detta utifrån flera perspektiv har vi utfört en kombination av metoder för datainsamling. Dels har vi observerat lektioner hos en förstelärare i mellanstadiet på skolan som driver kompetensutvecklingen i reciprok undervisning, dels observationer, då en av oss undervisat elever i läsgrupper. Vidare har vi samlat in data genom semistrukturerade intervjuer med en specialpedagog, en förstelärare i lågstadiet som har fördjupade kunskaper i svenskämnet och samhällsorientering, samt med rektorn på skolan. Undersökningen visar att lärare arbetar med reciprok undervisning på snarlika sätt utifrån Palincsar och Browns (1984), däremot ser vi inslag av andra metoder i kombination med denna. Val av material är en aspekt i frågeställningen som vi tittat på och utifrån de material som använts i undervisningen, kan vi se att de material som lärare använder i huvudsak styrs av egna val. Några använder skönlitteratur och andra läroböcker i svenska, samhällskunskap eller naturorienterande ämnen. Resultat visar att en del elever får undervisning i läsförståelse i berättande texter, men saknar undervisning i att förstå hur de ska läsa faktatexter. När studien var avklarad upplevde vi att en sidoeffekt var att oavsett vilken textgenre elever arbetar med, tyder den reciproka undervisningen trots allt på en positiv utveckling. Detta då elevers metakognition utvecklas genom att eleverna blir mer och mer medvetna om en del av sina egna tankar.

Vi har under våra verksamhetsförlagda utbildningar sett att undervisning i läsförståelsebedrivs på olika sätt, vilket gjort att vi kommit att fundera kring vad som påverkarundervisningssätt. Syftet med studien är att sätta oss in i och ta reda på hur erfarna lärarearbetar med läsförståelse, vilken/vilka metoder de använder samt vilka hinder ochmöjligheter man som lärare kan tänkas möta vid undervisning i läsförståelse. Detsociokulturella perspektivet för lärande är det som svarar mest mot vår studie men tillviss del har även kognitivismen och konstruktivismen färgat vårt examensarbete. För attfördjupa våra kunskaper inom detta ämne valde vi att använda oss av kvalitativforskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och observationer. I resultatet harvi kommit fram till att läraryrket är komplext och att det inte finns endast ett korrekt svarsom möter våra frågeställningar. Däremot har vi genom vår studie erfarit att det somlärare är av stor vikt att vara lyhörd och flexibel för att kunna forma sin undervisningutifrån den elevgrupp som undervisas. Vi har även erfarit att ett gott klassrumsklimat därelever lär av varandra utifrån den proximala utvecklingszonen verkar vara gynnsamt förgod utveckling av läsförståelsen. Som slutsats upplever vi nu att undervisning ilässtrategier samt fördjupade textsamtal är det sätt som vi önskar arbeta med läsförståelsei vår kommande profession.

Sammanfattning/AbstractErlandsson, Ulrika och Nordendahl, Jenny (2019). Intensiv och strukturerad läsning - en intervention. Intensive and structured reading - an intervention. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragSlutsatsen av studien indikerar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger god effekt på den tidiga läsinlärningen samt läshastighet och läsförståelse. Med en samsyn, gemensam planering och kollegialt lärande kan metoder för hur dessa läsinsatser ska bedrivas, arbetas fram och användas i samtliga årskurser. En insats som denna intervention, ger elever möjlighet att lära sig läsa och också fortsättningsvis bibehålla och utveckla sin läsning för att den ska bli adekvat i förhållande till elevernas ålder och innehållet i den undervisning eleverna ska tillgodogöra sig.Syfte och frågeställningarSyftet med vårt arbete är att ta reda på om strukturerade, intensiva perioder med läsning ökar elevers läsflyt, det vill säga hur eleven läser med inlevelse och intonation samt läsförståelse. Vi har valt att göra våra interventioner i åk 1 och åk 4 för att se om elevernas resultat i läshastighet och läsförståelse kan öka med hjälp av intensiva, strukturerade perioder av träning. I åk 1 ska eleverna ges möjligheter till att lära sig läsa och i åk 4 ställs högre krav på läsning av fakta och de läromedel som eleverna kommer i kontakt med är svårare än tidigare. Att kunna läsa i samtliga ämnen är viktigt för att kunna delta i skolans alla ämnen. •Hur kan tidiga testresultat användas för att utveckla den fortsatta undervisningen för elever som har svårigheter med läsflyt och läsförståelse?•Vilka effekter har strukturerade intensiva perioder av läsning på elevers läsande gällande läsflyt och läsförståelse till skillnad från läsning under några få tillfällen under längre tid? TeoriStudien utgår ifrån ett didaktiskt teoriperspektiv där vi både i metoddel och resultat- och diskussionsdel kommer att förklara och diskutera vad just undervisningen kring läsning i detta fall ska handla om, varför vi valt det innehåll vi gjort och till vem innehållet kan läras ut, det vill säga hur undervisning kan gestaltas och vad som är syftet med undervisningen (Nilholm, 2016).Utifrån Säljös (2014) sätt att beskriva sociokulturell teori, där kontext och lärande hör starkt samman, kommer dessa ovanstående teorier att parallellt och tillsammans ge stöd åt den studie som genomförts. Specialpedagogiska perspektiv är också av vikt i denna studie. MetodDet empiriska material som samlats in under studien är av kvantitativ karaktär, det vill säga att resultat av undersökningen kan redovisas i siffror, tabeller och diagram och sedan jämföras. För att kunna göra detta har metoden intervention använts i åk 1 och åk 4. Intervention är ett sätt att bedriva undersökningen och används för både datainsamling, testning och utvärdering. I intervention som metod studeras ett verkligt fall och vad som sker under verkliga förhållanden och ger en ingående kunskap kring förloppet. ResultatResultaten av studien i åk 1 och åk 4 visar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger effekt. Att träna intensivt och utifrån en viss struktur ger eleverna möjlighet att i de yngre åldrarna arbeta med att koppla fonem och grafem, att kunna känna igen korta, frekventa ord för att sedan automatisera avkodningen och förstå innehållet i de texter eleverna möter. I åk 4 indikerar resultaten på en fördjupning i innehållet i de texter de läser. Studien har fokuserat på att intensivt och strukturerat arbeta med och förbättra elevernas läshastighet och läsförståelse.Specialpedagogiska implikationerSlutsatsen av studien indikerar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger god effekt på den tidiga läsinlärningen samt läshastighet och läsförståelse. Med en samsyn, gemensam planering och kollegialt lärande kan metoder för hur dessa läsinsatser ska bedrivas, arbetas fram och användas i samtliga årskurser. En insats liknande denna intervention, ger elever möjlighet att lära sig läsa och också fortsättningsvis bibehålla och utveckla sin läsning för att den ska bli adekvat i förhållande till elevernas ålder och innehållet i den undervisning eleverna ska tillgodogöra sig.