Studien grundar sig i skönlitteraturens betydelse för undervisningen, där skönlitteraturen kan ha olika betydelser för den undervisande läraren och deras arbete med elevers läsförståelse. I den här studien har syftet varit att ta reda på hur verksamma lärare i årskurs F-3 arbetar med skönlitteratur i sin undervisning för att öka elevers läsförståelse. Det både utifrån ett tematiskt arbetssätt och inom svenskämnet, eftersom skönlitteraturen som används i undervisningen främst förekommer vid högläsning och elevers tysta läsning.     Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och den insamlade empirin består av sex intervjuer där den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att skönlitteratur används vid högläsning, tystläsning och som ett komplement vid olika tematiska arbeten. Högläsning används både i syfte att bearbeta innehållet i texten och som ett inslag när det finns tid över. Den skönlitterära texten som bearbetas ger eleverna möjlighet att utveckla sin läsförståelse genom att sammanfatta, återberätta, svara på frågor och rita bilder till texten. Det finns olika syften för den tysta läsningen, den kan till exempel förekomma som ett komplement till undervisning eller i syfte att öka elevers läshastighet. Skönlitteraturen som eleverna läser vid tystläsning är oftast elevens eget val av bok, utifrån intresse och förmåga. I ett tematiskt arbetssätt används skönlitteraturen till att öka elevers förståelse inom temat. Av resultatet framgår det även att arbetet med elevers läsförståelse till största del utgörs av nivåanpassad läsläxan med tillhörande arbetsbok, samtidigt som läsläxan även kan bestå av en skönlitterär bok. Studiens slutsats visar att elever som får möta, bearbeta och koppla samman skönlitterära texter med sina egna erfarenheter har möjlighet till att utveckla en förståelse för olika ämnen och dess innehållet.

Denna studie har gjorts i två delar. I den första delen har vi jämfört två läroböcker gentemot de svenska nationella proven i årskurs 3. Denna del av studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys av de två läroböckerna och två nationella prov. Vi har enbart inriktat studien på läsförståelse och analyserat läroböckerna och de nationella provens innehåll med fokus på texttyper, frågetyper, inferenser, ord och begrepp samt metakognition. I den andra delen av studien publicerades ett frågeformulär via en grupp inriktad för lärare i årskurs F–3 på sociala medier i syfte att göra en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av lärarnas arbetssätt med läroböckerna samt deras upplever av läroböckerna. Lärarnas arbetssätt kunde då kopplas gentemot de teoretiska utgångspunkterna. Vi ämnade med studien bidra till att få ett ökat kritiskt granskande hos lärarna i valet av läsförståelseläroböcker. Vi har inte undersökt huruvida texterna i läroböckerna är på lämplig nivå eller hur läroböckerna anpassades till andraspråks elever. I studien valde vi att inte analysera den fonetiska avkodningen. Dock ville vi visa att den påverkar läsförståelsen och att en fonetisk kontroll kan vara ett värdefullt verktyg för att identifiera de barn som tidigt behöver få hjälp att förbättra sina fonetiska svårigheter till att främja senare läsning (Double et al., 2019, s. 1231). Resultatet i den förta delstudien visade att läroböckernas uppbyggnad av texttyper var olika och att samstämmigheten med de nationella proven var varierande. De två nationella proven vi analyserade visade sig vara likvärdiga mellan åren. Slutligen visar studien att båda läroböckerna hade en högre nivå på frågetyper, inferenser, ord och begrepp samt metakognition gentemot de nationella proven. Resultatet i den andra delstudien påvisade en skillnad i arbetssättet mellan de två läroböckerna.

Syftet med studien var att få förståelse av lärares och speciallärares uppfattningar och erfarenheter om arbetet med bedömning av läsförståelse hos elever inom autism. Studien tog också upp hur lärare och speciallärare bedömde läsförståelse samt vilka anpassningar som gjordes för att elever inom autism skulle bli bedömda på ett likvärdigt sätt. Studien utgick från kvalitativ metod med inspiration från fenomenografisk ansats. Utifrån semistrukturerade intervjuer intervjuades sex lärare och sex speciallärare i fyra olika kommuner. Resultatet av studien visade att det var en stor utmaning att bedöma läsförståelse hos elever inom autism. Läsförståelse kräver många olika förmågor som elever inom autism kunde ha olika stora svårigheter med. Det var flera faktorer som skapade hinder inom läsförståelse för dessa elever. En av det främsta bedömningsmetoder som användes var samtalet trots att elever inom autism hade svårt att kommunicera samtidigt som lärarna och speciallärarna såg det som ett hinder för bedömning. Det var betydelsefullt att lärmiljön var tillgänglig och att anpassningar gjordes för elever inom autism. Slutsatserna var att läsförståelse hos elever inom autism var komplext, svårt att bedöma samt att lärare och speciallärare önskade få mer kunskap om ämnet. Sammanfattande tydde våra resultat på att elever inom autism hade svårt att nå upp till målen i skolans olika kursplaner samt att lärare och speciallärare behövde ha mer kunskap om hur de skulle bedöma och utveckla elevernas förmågor.

Lärares högläsning är betydelsefull i den grundläggande läsundervisningen och används mycket i de tidiga skolåren. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka lärares erfarenheter och tankar om högläsning samt hur lärare arbetar med högläsning i sina klassrum. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med lärare i lågstadiet. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med en tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärares högläsning är ett frekvent inslag i skolvardagen och högläsning kan ske i någon form i samtliga skolämnen. Lärarna i denna studie har olika syften med sin högläsning, de två främsta är lärandesyfte och avslappningssyfte. Vidare framkom det genom analysen att läraren och hens modellering har en betydande roll i högläsningen, lärarna menade att de har möjlighet att påverka elevernas läsförståelse, ordförråd och deras motivation att vilja delta i högläsningen. Resultatet visade även att fördelarna med lärares högläsning är många och studiens deltagare beskrev inga nackdelar.

Syftet med denna uppsats var att få en förståelse för vilka framgångsfaktorer lärare upplever leder till en mer gynnsam läsförståelseundervisning i årskurs 4. Metoden vi valde att använda oss av var enkäter utskickade till svenska lärare. Vi fick 18 enkätsvar tillbaka. Vi baserar uppsatsen på tidigare forskning och teorier kring undervisning och läsförståelse. Resultatet av vår enkätundersökning visade att lärare anser att variation i form av läromedel, lektionsupplägg och frågor i läsförståelseundervisningen är väsentliga delar. Framgångsfaktorer som beskrevs av lärarna i enkätsvaren var att arbeta gemensamt med texter och modellera för eleverna hur de ska använda lässtrategier samt använda strategier för läsförståelse även i andra ämnen än enbart svenskämnet.

Detta examensarbete gjordes i syfte att undersöka hur lågstadielärare ser på begreppen läsförmåga och läsförståelse samt hur de undervisar för att främja elevers utveckling av läsförståelse. Syftet var också att undersöka vilka metoder och strategier lärarna använder för att utveckla lågstadieelevers läsförståelse samt i densamma undersöka huruvida lärarens kunskaper och uppfattning om läsförståelse påverkar elevers utveckling. Vi har genom en enkätundersökning samt intervjuer samlat in det material som ligger till grund för detta arbete. I enkätundersökningen deltog 41 respondenter och i intervjuerna deltog tre informanter. Utifrån de svar som framkommit i enkäten och intervjuerna har vi sammanställt hur de deltagande lärarna arbetar för att främja elevers läsförståelseutveckling, vilka metoder och strategier de använder sig av i sin undervisning samt hur de uppfattar begreppen läsförståelse och läsförmåga. Av våra resultat framgår att lärarna över lag har en samstämmig uppfattning om begreppen läsförmåga och läsförståelse. Deras uppfattning om begreppen stämmer dock inte överens med hur de forskare som studien lutar mot definierar begreppen. I vår analys redogör vi för hur de deltagande lärarna säger sig arbeta för att främja elevers läsförståelseutveckling. Flera av lärarna säger sig använda de metoder och strategier som forskningen framhåller som framgångsrika. Vår teoretiska utgångspunkt blir synlig i många av lärarnas svar om hur de säger sig arbeta. I resultatet blir det dock även tydligt att flera av lärarna inte har tillräckliga kunskaper om vad som påverkar elevers läsförståelseutveckling.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur fem svensklärare i skolåren 4–6, låter sina elever arbeta med digitala verktyg i samband med läsförståelseundervisningen. Studien har sin utgångspunkt i den kognitiva teorin med fokus på lärares tillämpande och anpassningar av digitala verktyg i läsförståelseundervisningen. Vid insamling av data har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. Resultatet redogör för en samstämmig syn på elevers bristande erfarenheter av digitala verktyg i läsförståelseundervisningen. / The purpose of the study is to increase knowledge of how five Swedish as a first language teachers plan and practically let students work with digital tools in reading comprehension teaching. The study is based on the cognitive theory, with focus on teacher’s application and adaption of digital tools when working with reading comprehension. When collecting data, a qualitative method in the form of semi-structured interviews has been used. The result report a common view of student’s deficient experiences of digital tools in reading comprehension teaching.

Syftet med studien är att beskriva lärarnas erfarenheter av serietidningar i undervisningen i fritidshemmet. De frågeställningar som tillämpades i studien är följande:  - Hur arbetar lärare med serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? -Vilka möjligheter uppfattar lärarna att det finns med användningen av serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? -Vilka begränsningar uppfattar lärarna att det finns med användningen av serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Tre lärare i fritidshem på tre skolor ingår i studien. Resultatet visar att samtliga lärare har en gemensam uppfattning om att undervisning av serietidningar medför flera positiva fördelar vid inlärningen av information. Dessa fördelar beskrivs  som kopplingen mellan bild och text, källkritisk förmåga, främjande av goda värderingar, läsutvecklande, skriv- och bildförståelse, samtal om känslor, kreativitet och multimodalt användande. Lärarnas uppfattning av serietidning som läromedel är att den ska vara anpassad och lärorik i förhållande till elevernas egna behov och intressen. Det vanligaste sättet att använda sig av serietidningar enligt lärarna är förmågan att lära ut värderingar och olika perspektiv med hjälp av illustrationer och text. Lärarna nämner olika utmaningar i arbetet med serietidningar. Till exempel kan det vara en fråga om lämpligt innehåll och vilka åldersgrupper materialet riktar sig till. Diskussionen beskriver lärarnas resultat i relation till studiens bakgrund. Sammanfattningsvis är serietidningar enligt lärarna ett verktyg som erbjuder lust till läsning och bildstöd för eleverna. Serietidningarna ses även som en inkörsport till att börja läsa.

En problemlösningsuppgift kan innehålla både naturligt språk och symbolspråk. Det kan ställa till det för elever som har svårt för att skifta mellan de olika språken, men även för de som har svårt för läsningen i stort. Denna studie syftar till att granska läsförståelsens betydelse när elever ska arbeta med problemlösningsuppgifter inom matematiken. Frågor som ställs för att besvara syftet är: Vad säger forskningen om läsförståelsens betydelse för att kunna förstå ett problem inom matematisk problemlösning och Vad säger forskningen om läsförståelsens betydelse för att kunna tolka ett problem inom matematisk problemlösning?  Granskningen gjordes genom en litteraturstudie där publikationer från olika delar av världen studerats. Studierna visar att sambandet mellan läsförståelse och matematisk problemlösning är stark. Det framkom även att ett bristande ordförråd påverkar möjligheterna för elever att kunna förstå och tolka ett problem. Ovan nämnt redogörs för och diskuteras. Avslutningsvis lyfts förslag för vidare forskning inom ämnesområdet fram.

Syftet är att få en bättre förståelse för metoden kooperativt lärande och dess användbarhet inom läs- och skrivutvecklingen genom att ta del av lärares erfarenheter av att använda sig av metoden i sin undervisning. Studien är en kvalitativ intervjustudie där tre verksamma lärare i årskurs F-3 intervjuades för att ta del av erfarenheter och åsikter. Resultatet visar att kooperativt lärande kan vara ett arbetssätt som kan lämpa sig bra för att främja elevernas läs- och skrivutveckling. I både resultatet och tidigare forskning framkommer det att det stora urvalet av aktiviteter resulterar i att kooperativt lärande är användbart inom många olika arbetsområden. Erfarenheten är att kooperativt lärande är ett inkluderande och anpassningsbart arbetssätt som kräver tid, engagemang och mycket träning för att det ska bli en naturlig del av undervisningen. Kooperativt lärande bygger på kommunikation. I studien framkom det att en elev med selektiv mutism inte var helt bekväm med arbetssättet, där läraren behöver göra anpassningar. På grund av rika möjligheter till kommunikation och samarbete kan flerspråkiga gynnas av arbetssättet eftersom eleverna blir resurser för varandra. Känslan hos två av informanterna var att kooperativt lärande kanske inte var helt lämpligt i årskurs 1 i starten av elevernas läs- och skrivutveckling. Forskning visar dock på motsatsen.