Syftet med denna studie är att undersöka hur två utvalda läromedel i svenska gynnarelevernas läsförståelse samt påvisa deras eventuella likheter och skillnader. Läromedlensom analyserades var ABC-klubben och Krumelurkul, båda avsedda för undervisning iårskurs 1. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ innehållsanalysgenomförts. Med ett kodschema och tillhörande kodningsmanual, har kategorier somförekomst av läsförståelseuppgifter och olika typer av läsförståelsefrågor samtordförståelse legat till grund för vår analys. Resultatet visade både likheter och skillnaderi hur läromedlen gynnar elevernas läsförståelse. Generellt för båda läromedlen är att störstfokus ligger på avkodning och läsinlärning. Den största skillnaden är att det i Krumelurkulerbjuds en större variation av uppgifter och läsförståelsefrågor där eleverna tränas i attgöra inferenser, vilket är en viktig del av läsförståelsen. Med hänsyn till läromedlensolikheter är vår slutsats att man som lärare behöver vara medveten om vad läromedlenavser att främja för att läsundervisningen ska bli komplett.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om vilka läsförståelsestrategier som lärare i ämnet svenska kan använda för att främja läsförståelsen hos elever i grundskolan, årskurs F-6. Vad kännetecknar forskningen om läsförståelsestrategier i relation tillfrämjandet av läsförståelsen i ämnet svenska? ● Hur framställs läsförståelsestrategier i forskningen? En noggrann urvalsprocess har underlättat vårt arbete för sökningen av artiklar. Arbetsprocessen för denna kunskapsöversikt har inspirerats av Eriksson- Barajas,Forsberg och Wengströms (2013) urvalsprocess som sker i sex steg. Artiklarna studerades ur fyra hänseenden och frågeställningar från tidigare forskning, teorier/metoder samt perspektiv, viktiga slutsatser/resultat och kunskapsluckor. Artiklarna har sammanställts i en matris som har hjälpt oss i arbetet med analysering utifrån frågeställningarna. Vi har under analysarbetet sammanställt artiklarna under tre underrubriker som gör det tydligare att urskilja artiklarnas strategier; läraregenskaper, undervisningshjälpmedel, undervisningsstrategier. Resultaten från studierna av denna kunskapsöversikt pekar på att interventioner i huvudsak har en positiv inverkan på elevers läsförståelse. De studier som avhandlat läraregenskaper, undervisningshjälpmedel och undervisningsstrategier visar på att interventioner behöver sättas in inom flera områden för att få en heltäckande strategi. Lärarens närvaro i läsundervisningen har stor betydelse för utvecklingen av elevers läsförståelse. Lärarkvalitéer spelar i huvudsak stor roll men behöver inte ha en inverkan på läsförståelsen, det mest framstående är rätt strategi för rätt elevgrupp. Samtliga studier pekar på att mer forskning krävs inom lässtrategier för läsförståelse för att skapa en sammanhängande bild som går att applicera i skolan. Studierna har riktats mot vissa populationer för att kunna studera läsförståelse i en mer heterogen miljö, dessa behöver kompletteras med studier som stödjer vanlig klassrumsundervisning.

This study presents an overview on the differences in reading comprehension between boys and girls and explores strategies that can be employed to improve reading comprehension for both genders. The methodology employed in this overview follows the steps outlined by Eriksson Barajas etal. (2013). The initial step involved identifying the research area and defining search terms. In the following stages, inclusion and exclusion criteria were established to align with the study's purpose and research questions. Searches were conducted in databases such as Primo and Google Scholar. Additionally, manual searches were conducted in the reference lists of previous essays to discover further relevant research. The results of the literature review indicate that there are differences in reading comprehension between boys and girls. Research suggests that girls generally exhibit higher reading interest and motivation compared to boys. The test environment and content are also recognized as influential factors. In addition, the results show various strategies to use to develop both genders’ reading comprehension. The result’s strengths, weaknesses, and consequences of the results for the teaching profession are also discussed.

De nationella proven i årskurs 3 har som syfte att stödja lärares bedömning och elevers kunskapsutveckling. Hur resultaten på proven används skiljer sig dock mellan olika lärare. Syftet med denna studie är därför att belysa lärares syn på de nationella proven i svenska i årskurs 3, samt uppmärksamma lärares uppfattningar om provens påverkan på läsundervisning och bedömning av elevers kunskaper. Syftet besvaras utifrån följande trefrågeställningar: På vilka sätt upplever lärare att nationella prov i årskurs 3 påverkar deras sätt att arbeta? Hur uppfattar lärare att deras läsundervisning påverkas av de nationella proven i årskurs 1–3? Hur upplever lärare att nationella prov i årskurs 3 påverkar deras bedömning av elevers kunskaper i ämnet svenska? Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser de nationella provens förutsättningar för lärares arbete och undervisning. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorinoch grundar sig i en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer använts vid insamling av data. Vid bearbetning av det insamlade materialet har en tematisk analys använts. Resultatet i denna studie visar att lärare anser att de nationella proven i årskurs 3 påverkar deras arbete, både positivt och negativt. Studien visar att lärare framhåller att defrämst använder resultaten på de nationella proven för att forma och utveckla den egna undervisningen. Resultatet synliggör att elevers resultat på proven inte påverkar läraresbedömning av elevers kunskaper. Proven kan utifrån det resultat som framkommit i studien betraktas som positiva för utveckling av lärares arbete samt för deras läsundervisning.

Studiens syfte är att beskriva och analysera om lågstadielärare uppfattar att verktygen LegiLexi och Lexplore gynnar kartläggningen av lågstadieelevers läsfärdigheter samt på vilket sätt. Sju deltagare med erfarenhet av LegiLexi samt lika många med erfarenhet av Lexplore medverkade i studien och tillkom genom ett bekvämlighets- och snöbollsurval. En kvalitativ metod i form av digitala enkäter med öppna frågor användes för att söka svar på kartläggningsverktygens för- och nackdelar, vilka elever som gynnas respektive missgynnas samt hur resultatet används. För att strukturera och kategorisera resultatet användes tematisk analys och sju teman urskildes som tillsammans besvarar studiens syfte och frågeställningar. Resultaten visar att ofokuserade och svaga elever anses missgynnas av verktygens upplägg och att det påverkar elevernas motivation. En fördel med verktygen är dock att de underlättar för en likvärdig bedömning och de elever som är i behov av stöttning upptäcks tidigt och att undervisningen kan anpassas utifrån olika behov. Läsförståelse anses vara den viktigaste läsfärdigheten att utveckla men deltagarna är kritiska till hur läsförståelsen mäts och det faktum att kartläggningsverktygen tar mycket lektionstid i anspråk. Trots att elever anses missgynnas av kartläggningarnas upplägg kan verktygen hjälpa lärarna med bedömning av elevers läskunskaper. Genom att kombinera båda kartläggningsverktygen finns möjligheten att leva upp till deltagarnas önskan om ett mer effektivt och tidsbesparande kartläggningsverktyg då endast de med svårigheter behöver vidare utredning.

Unga i dagens samhälle är beroende av att kunna läsa och förstå text. Skolan behöver därförfundera över hur lärare kan arbeta för att hjälpa eleverna nå en bättre läsförståelse. Denna studie handlar om att höja läsintresset hos elever genom frågeställningen vilka faktoreranser elever i årskurs 2 kan stimulera till läsning? Studien har inriktat sig på läsfrämjandefaktorer från tidigare forskning och resultatet är baserat på semistrukturerade intervjuer avelever. Vi fann utifrån detta tre teman, Eleverna stimuleras till läsning när de har möjlighettill socialt samspel med andra, Eleverna stimuleras till läsning när de har ett brett utbud avtexter och Eleverna stimuleras till läsning av utmaningar. Dessa teman redovisar vilkafaktorer eleverna finner stimulerande till läsning. Först och främst vill eleverna att vi skaanvända mer litteratur med ämnen som de är intresserade av. Eleverna önskar även mersamverkan med bibliotek och fler besök för att få inspiration till litteratur att läsa. Vår önskan är att fördjupad kunskap och studien ska kunna bidra positivt till utformandet avlärares undervisning i läsning. I vår lärarroll ser vi kunskap om hur vi kan arbeta med attstimulera intresse för läsning hos eleverna som viktig. I detta ingår insikter om vad elevernasjälva anser påverkar deras intresse för läsning. Den viktigaste faktorn för att barn ska lära sigläsa är en litteraturintresserad vuxen, som förstår hur viktig undervisningen är. Den slutsats vi fann i vårt resultat stämmer väl överens med vad Skolinspektionen (2022) skriver i sin rapport Läsfrämjande arbete i grundskolan med särskilt fokus på undervisningeni svenska i årskurs 4 - 6. För att utveckla elevernas läsförmåga måste skolan arbeta mer tydligtmed läsfrämjande strategier. Med relativt enkla åtgärder finns det förutsättningar för syftet attstimulera eleverna till läsning.

Syftet med undersökningen är att granska vad tidigare forskning säger om framgångsrik undervisning om lässtrategier och vilka problem som kan påverka denna undervisning. Genom en tematisk analys har tio vetenskapliga publikationer med både svenska och internationella perspektiv granskats. I all insamlad material återfinns fokus på språkundervisning med läsförståelse och textsamtal i fokus. Genom en tematisk analys kunde fyra återkommande temakategorier identifieras: Elever behöver ett brett urval av strategier, Textsamtal och faktorer som påverkar detta, Läsningens ramfaktorer, framgångsfaktorer vid läsundervisning. Resultatet av studien visar att det finns många olika tillvägagångssätt att undervisa om lässtrategier och att det mest framgångsrika resultatet erhålls genom en kombination av flera olika strategier utifrån kontextuella krav. Textsamtalet är en stor faktor som öppnar upp för mycket diskussion och ger elever möjlighet att uttrycka och ta del av nya perspektiv. Däremot påverkas mängden läsundervisning av sociala och strukturella faktorer inom organisationen av skolan. Många lärare uppfattar även att de saknar kompetens att undervisa om lässtrategier och att effektivt och på vetenskaplig grund leda exempelvis textsamtal vilket leder till en ojämn balans i hur läsundervisning sker i skolan.

Sammanfattning/Abstract Johansson, Malin (2023). En undersökning av den språkutvecklande lärmiljön i grundskolans årskurs 2 ur ett specialpedagogiskt perspektiv Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragEn speciallärare förväntas bidra med att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever, och med en tillgänglig lärmiljö ökar känslan av att alla elever känner sig inkluderade. Den fysiska lärmiljön är lätt att observera, på så sätt att efter en stund i ett klassrum går det att få en överblick över vilka anpassningar som har gjorts och vilka fysiska hjälpmedel som finns att tillgå. Den sociala lärmiljön är svårare att fånga under ett kort ögonblick, det krävs en mer djupgående observation för att se vad som händer mellan lärare och elev och hur läraren gör för att eleven skall känna sig delaktig. Med dessa två perspektiv är förhoppningen att denna undersökning ska bidra till att se hur den fysiska och sociala lärmiljön kan gestalta sig i grundskolans årskurs två och hur dessa fungerar för eleverna i det språkutvecklande arbetet. Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att ta reda på hur den fysiska och sociala lärmiljön gestaltar sig några klassrum i årskurs två, samt hur lärmiljön påverkar det språkutvecklande arbetssättet. Vidare kommer undersökningen att fördjupa sig i vad ett språkutvecklande arbetssätt är, både ur ett lärarperspektiv och ur ett specialpedagogiskt perspektiv. TeoriDen teori som undersökningen tar avstamp i är Vygotskijys sociokulturella perspektiv, vilket innebär att lärandet sker i ett socialt sammanhang. Ahlbergs (2013) specialpedagogiska perspektiv bidrar med att belysa det relationsinriktade lärandet och hur lärandet kan förmedlas med medierande verktyg. För att kunna resonera kring ett språkutvecklande arbetssätt används Lundbergs (2006) teorier om vikten av att arbeta med den fonologiska medvetenheten, samt Gibbons (2006) teorier om stödstrukturer i klassrummet. Dessa stöds i sin tur av resonemang från Aspeflo (2015) och Samuelsson (2008). För att förklara vad läsning är används Gough och Tunmers (1986) modell Simple view of reading. Ytterligare ett perspektiv i undersökningen är att avgöra om det språkutvecklande arbetssättet är mätbart, för att försöka besvara detta finns Nilvius (2021) Dockrell m fl (2015) och Waldmann m fl (2017) forskning med som teoretiskt utgångsläge. MetodFör att på svar på ovan frågor och undersökningens syfte har observationer i klassrummen genomförts. Observationerna har följt ett förutbestämt observationsschema. Efter observationerna har semi-strukturerade intervjuer genomförts med samtliga undervisande lärare samt en representant från skolans specialpedagogiska team. Frågorna har handlat om lärmiljön samt vilka tankar respondenterna har kring det språkutvecklande arbetssättet. ResultatResultaten har sammanställts och analyserats utifrån de teoretiska perspektiv och den tidigare forskning som undersökningen vilar på. Fyra olika teman har identifierades, Den fysiska och social lärmiljön, Uppfattningar om den språkutvecklande undervisningen, Utvärdering av undervisningen och Undervisningsmetoder och teorier. Undersökningen visar att respondenterna i undersökningen arbetar med att ständigt göra anpassningar i lärmiljön för att göra den tillgänglig både ur ett fysiskt och ett socialt perspektiv. Respondenterna i undersökningen har till viss del olika perspektiv på vad ett språkutvecklande arbetssätt innebär men sammantaget finns en bred kompetens vilket gör den pedagogiska miljön tillgänglig och inkluderande för eleverna. Specialpedagogiska implikationerI samband med undersökningens gång har insikterna om speciallärarens uppdrag fördjupats och kunskaperna om tillgänglig lärmiljö vidgats. Lärmiljön ska så långt det går anpassas för de elever som av olika anledningar har behov av extra anpassningar, när anpassningarna inte räcker till ska elevens behov utredas och ett särskilt stöd kan behövas sättas in. En speciallärare behöver ha kunskaper om hur olika lärmiljöer utformas, både den fysiska och den sociala lärmiljön men också den pedagogiska.   NyckelordAvkodning, lärmiljö, läsförståelse, tidiga insatser, tillgänglighet

Studiens syfte är att undersöka lärarhandledningar till tre utvalda barnlitterära böcker för att se om materialen kan bidra till lärarens kunskaper om läsförståelsestrategier och till lärarens kunskaper om arbetssätt och metoder som främjar läsförståelse. Vidare undersöks hur och i vilken omfattning innehållet i de tre lärarhandledningarna motiveras av författarna. Lärarhandledningarna undersöks genom kvalitativ innehållsanalys. Davis och Krajciks (2005) ramverk används för att formulera fem kategorier. Varje kategori utgör en typ av stöd som lärarhandledningen till en barnlitterär bok bör innehålla. Med hjälp av de fem kategorierna struktureras och bearbetas innehållet i de tre lärarhandledningarna. Studiens resultat visar att de tre utvalda lärarhandledningarna erbjuder stöd för lärarens kunskaper om hur läsförståelseundervisning kring barnlitterära böcker kan organiseras. Däremot råder skillnader i hur omfattande stödet är och hur detaljerat stödet förmedlas. Vidare visar resultatet på en variation i hur författarna väljer att motivera innehållet. Gemensamt för de lärarhandledningar som har analyserats är att det finns spår av svenskämnets kursplan i de arbetssätt och det innehåll som förespråkas. Elevernas delaktighet, tankar och egna erfarenheter är centralt i den undervisning som skrivs fram i samtliga lärarhandledningar.

Syftet med denna studie är att undersöka F-3 lärares användning av boksamtaloch deras resonemang kring huruvida deras användning av boksamtal kanfrämja utvecklandet av elevernas läsförståelse. Detta är en kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer av F-3 lärare i mellersta Sverige. Studien utgårifrån John Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet av studien är att F-3lärare anser att boksamtal kan ha en positiv inverkan på elevernasläsförståelseutveckling men även andra kunskaper så som sociala förmågor ochutveckling av ordförrådet. Elever i förskoleklass har i regel mindre kunskap ocherfarenhet av läsförståelse än elever i årskurs 3. Därför tror vi att detta kan varaen bidragande faktor till att endast en del lärare kunnat konstatera framsteg ielevernas läsförståelseutveckling. Slutsatsen blir därför att alla F-3 lärare har2läsförståelseutveckling som syfte i planering av boksamtal oberoende av hurboksamtalen är strukturerade och i vilken utsträckning de sker i.