Syftet med den här studien är att undersöka vilken funktion högläsning har i de lägre skolåren. Studienundersöker även om lärarna planerar sina högläsningsstunder samt hur mycket utrymme högläsningen fåri klassrummen. Studien är kvantitativ med kvalitativa inslag och den utgår från lärarnas perspektiv. För attsamla in empiriska data används en enkät som lärare får möjlighet att besvara online. I resultatetframkommer det att vila och språkutveckling är det som lärarna beskriver som högläsningens främstafunktioner. Det framkommer även att majoriteten av lärare inte planerar sin högläsning. De flesta läraresvarar att de även önskar att de högläste mer ofta än de 40–100 minuter per vecka som resultatet visar attde gör idag.

samhälle. Dock visar de senaste PIRLS- och PISA-mätningarna att svenska elevers läsförståelse sjunker. Denna studie ämnar bidra med fördjupade kunskaper för att stödja elevers läsutveckling och läsmotivation. Enligt tidigare forskning behöver lärare arbeta strategiskt för att motivera elever till läsning och främja deras läsmotivation, för att förbättra resultaten. Genom att använda läsmotiverande undervisningsstrategier kan lärare hjälpa elever att utveckla sina läskunskaper och öka deras intresse för läsning. Med detta som utgångspunkt syftar studien till att undersöka fyra grundskolelärares uppfattningar gällande vad som motiverar elever till läsning, vilka undervisningsstrategier de använder samt hur de ser att de valda strategierna är gynnsamma för elevers läsmotivation. För att uppfylla studiens syfte har tre forskningsfrågor formulerats:  Hur uttrycks lärarnas uppfattningar kring läsmotivation?  Hur använder lärarna undervisningsstrategier för att främja läsmotivationen hos eleverna?  Hur uttrycks lärarnas upplevelser kring de valda strategierna?  Studien utgår från en fenomenologisk teori, för att synliggöra lärarnas erfarenheter, upplevelser och uppfattningar om fenomenet läsmotivation. Den metod som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare har en central roll för att främja elevers läsmotivation genom att vara engagerade, skapa relationer, ta vara på elevers intressen och erbjuda intresseväckande läsmaterial. Därtill kan undervisningsstrategier som högläsning, tyst läsning, textsamtal och läsförståelsemetoder vara gynnsamma, för att elever ska ha möjlighet att utveckla läsmotivation. Lärare kan genom att observera elevers engagemang få en uppfattning om deras vilja till att läsa.

Läsförståelse är ett fundament för all kunskapsinhämtning i skolan. Den är också nödvändig för att individen skall bli en fullvärdig deltagare i ett demokratiskt samhälle. Att befordra en god läsförståelse är därför en av skolans viktigaste huvuduppgifter. Tidigare forskning betonar den viktiga roll som motivationen spelar för utvecklandet av en god läsförståelse (Mucherah & Yoder, 2008). Denna studie, genomförd i en årskurs 4, vill dels undersöka hur korrelationen mellan elevers upplevda motivation till läsning och resultat på läsförståelsetest ser ut, dels vilken eller vilka av de läsengagerande inslag som Rita Felski (2008) identifierar, igenkänning, förtjusning, kunskap och chock, som träder fram som betydelsefulla när elever beskriver motiverande kvalitéer i den egna läsningen. För att besvara frågeställningarna får deltagarna dels svara på en enkät som mäter läsmotivation, dels utföra ett läsförståelsetest, samt delta i en läsintervju. Med hjälp av metoderna är studiens syfte att bidra med kunskap om hur lärare ska motivera elever att läsa och engageras i texten. Analyser som används är en korrelationsanalys och en deduktiv tematisk analys. Genom korrelationsanalysen framkom resultat som stämmer överens med tidigare forskning, att det finns ett positivt samband mellan läsmotivation och läsförståelseprestation. Resultat som framkommer i den deduktiva tematiska analysen är att Felskis (2008) läsengagerande inslag, igenkänning, förtjusning, chock och kunskap kan urskiljas i elevernas läsupplevelser.

Denna studie redogör för hur lärare beskriver sitt arbete med att främja och skapa läsmotivation hos elever i årskurs 7–9. I studien beskrivs vilka kriterier lärarna tar hänsyn till vid urvalet av skönlitteratur, vilka läsfrämjande läsaktiviteter de uppger sig använda i undervisningen, samt vilka positiva och negativa faktorer de anser påverkar elevernas läsmotivation. Materialinsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma högstadielärare från tre olika skolor. Resultatet indikerar att lärarna väljer skönlitteratur som är elevnära och som speglar elevernas livsvärld och erfarenheter, för att skapa ett intresse för läsningen och därigenom öka elevernas läsmotivation. Andra faktorer som bidrar till att främja elevernas läsmotivation är bland annat att omge sig av läsande förebilder, att diskutera skönlitteraturen tillsammans med andra, samt att ge eleverna utrymme och tid för reflektion och lästräning i undervisningen. De utmaningar som lärarna uppger påverkar läsmotivationen negativt är bland annat när det är begränsat med tid för läsning, både i skolan och utanför skolan, samt när eleverna blir påminda om att barn och unga inte läser i lika stor utsträckning som förr. Lärarna anser att det försämrar elevernas bild av sig själva som läsande individer.

Den här studien fokuserar på lässtrategier som används i läsundervisningen för att utveckla elevernas läsförståelse. Forskning visar på att elever som använder sig av lässtrategier har en god läsförståelse och att elever som inte använder sig av lässtrategier, kan förbättra sin läsförståelse genom att få kunskaper om de olika lässtrategierna. Teorierna som studien lutar sig mot är Schulmans teori om lärares kunskapsbas, samt olika lässtrategier som har delats in under de tre kategorierna memoreringsstrategier, metakognitiva strategier och affektiva strategier. Studien syftar till att undersöka hur lärare i lågstadiet använder olika lässtrategier i arbete med elevernas läsutveckling med avseende om eleverna arbetar i helklass eller parvis. På de sättet fyller studien en kunskapslucka om hur lärare anpassar läsundervisningen med olika lässtrategier med avseende på olika gruppkonstellationer. För att kunna svara på frågeställningen användes en kvalitativ insamlingsmetod. De genomfördes både semistrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i norra Sverige. Resultaten visar att lärarna använder sig av olika lässtrategier i läsundervisningen, både när eleverna arbetar i helklass och vid arbeten i parkonstellationer. Lässtrategierna varierade med allt från sammanfattningar och förutsägelser, till att kunna läsa mellan raderna och bygga på ordförråden. De visade sig att lärarna använde olika figurer, cowboyen, spågumman, reportern och detektiven för att framställa de olika lässtrategierna på ett elevnära sätt som gjorde att de blev greppbara för eleverna. I den avslutande diskussionen överlägges de olika lässtrategierna under respektive gruppkonstellation. Lässtrategierna i form av de olika figurerna kopplas samman med Schulmans teori och dryftas som en representation till lässtrategierna.

Studien undersöker om och i så fall hur textsamtal om olika texttyper kan bidra till att fördjupa elevernas läsförmåga. Studien granskar och tar del av grundlärares uppfattningar och tillvägagångssätt för användning av textsamtal. Den tidigare forskning som presenteras betonar vikten av att implementera textsamtal för att förbättra elevers läsförståelse. Det teoretiska ramverk som används i studien är den sociokulturella är den sociokulturella teorin som är grundad av Lev Vygotskij (1978) och Pedagogical Content Knowledge (PCK) där Lee Shulman (1986;1987) är grundaren. Metodavsnittet beskriver den kvalitativa ansats som studien utgått ifrån med semistrukturerade intervjuer och de urval som gjorts.  Studien använder sig av en fenomenografisk analysmetod vilket innebär att forskningen som gjorts baseras på olika människors upplevelser och uppfattningar. Resultatet av studien visar att grundskollärare, trots vissa variationer i sina metoder, i huvudsak hanterar textsamtal på liknande sätt över olika ämnen och typer av texter. Detta indikerar att lärarna betraktar textsamtal som en metod för att främja elevernas kunskapsutveckling. Utmaningar med textsamtal framkommer i studien men även att textsamtal är avgörande för att främja elevers intresse för texter och djupare förståelse, vilket i slutändan stödjer elevernas lärande och motivation.

I denna studie undersöktes boksamtalets former och funktioner i mellanstadiet årskurs 4–6. Studiens syfte var att ta reda på boksamtalets syfte, organisering och effekter. Studien baserades på sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en pilotintervju. I resultatet fastslogs fem olika teman kopplat till forskningsfrågorna. Dessa teman är: Boksamtalets syfte, Progressionen från lärarledda till elevledda boksamtal, Planerade frågor styr boksamtalet, Läsförståelsestrategier skapar läsförståelse och Boksamtal skapar kunskap- och personlighetsutveckling. Majoriteten av lärarna ansåg att främsta syftet med boksamtal var att öka elevers läsförståelse med hjälp av läsförståelsestrategier. Lärares organisering av boksamtal baseras på förplanerade frågor med mål att boksamtalen utvecklas från lärarledda till elevledda. Effekter lärarna säger sig uppleva hos eleverna vid användning av boksamtal är ökad läslust, förbättrad resonemang-, kommunikation- och läsförståelseförmåga samtidigt som eleverna utvecklas personlighets-, kunskaps- och minnesmässigt. Slutsatsen dras att boksamtalets syfte bör fokuseras på att öka elevers läslust snarare än läsförståelsestrategier för att skapa en god grund för främjandet av elevers läsutveckling. Slutsatsen dras även att boksamtalen bör vara lärarledda kopplat det sociokulturella perspektivet. Sistnämnda slutsatsen är att boksamtal skapar ovannämnda effekter som lärare säger sig uppleva vilket skapar en god grund för elevers nuvarande skolgång och framtida yrkesliv.

No description available.

No description available.

Det övergripande syftet med studien har varit att beskriva och undersöka vilka läsförståelsestrategier som används i undervisningen samt elevers tillämpning av strategier, enligt speciallärare, specialpedagoger och ämneslärare. Studien kommer att utgå från dessa frågeställningar: Vilka läsförståelsestrategier (explicit memorerings-, fördjupnings- och kontrollstrategier) undervisar speciallärare, specialpedagoger och ämneslärare i årskurs 4–6 och hur ofta enligt dem själva? Hur ofta får eleverna tillämpa strategier i syfte att öva på läsförståelsestrategier enligt lärarna/pedagogerna själva? Den teoretiska ram vi använder i studien är Vygotskys (2011) sociokulturella teori där scaffolding ingår och teorin om metakognition. Vi har använt oss av en kvantitativ metod, och gjort en enkätstudie. Det resultat som vi fått fram i studien är i de olika strategierna undervisas generellt 1 – 2 gånger i veckan till 1 någon gång i månaden. De slutsatser som vi drar är att lärare undervisar för lite i läsförståelsestrategier och att man på lärarutbildningen borde fokusera mer på läsförståelsestrategier samt att pedagogerna borde få återupprepande fortbildning i strategierna. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv och med anledning till vårt nya yrkesval så tycker vi att läsförståelsestrategier är mycket intressant, inte minst utifrån de sjunkande resultaten i flera studier i läsförståelse.