Studiens syfte var att genom intervjuer med låg- och mellanstadielärare, undersöka hur de uppfattar fenomenet läsförståelse och hur de arbetar i sin undervisning för att främja elevers läsförståelse i alla ämnen. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk metodansats. Det empiriska materialet, sju intervjuer, har analyserats fenomenografiskt utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Mot bakgrund av tidigare forskning tycks resultaten från denna studie överensstämma. Till exempel framgick det i studien att lärare uppfattar fenomenet läsförståelse som något för undervisningen grundläggande och nyckeln till alla kunskaper. Dessutom ansåg de att läsförståelse är en demokratisk rättighet och att god läsförståelse är avgörande för att eleverna i framtiden ska kunna verka i samhället på lika villkor. Det framgick även att lärarna arbetar med läsförståelse i alla ämnen. Vi såg att lärarna till största delen värdesätter de gemensamma samtalen i klassrummet för att främja läsförståelse. Textsamtal i kombination med stöttning där läraren använder sig själv som modell ansågs av lärarna vara betydelsefullt för eleverna. En del i samtalet, enligt lärarna, handlar om att förklara ord och begrepp. Det visade sig att lärare i första hand bedömer elever formativt men att de flesta kompletterar bedömningen med olika diagnostiska läs- och skrivprov.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad forskningen säger om vilken slags läsning som testas i de nationella proven och PISA, svenska elevers resultatutveckling i PISA över tid, samt att redogöra för undervisningsmetoder för läsförståelse. Resultaten visar att de läsarter som prövas i de bägge proven är relativt lika, men att vissa läsarter får olika stort utrymme i de olika proven. Svenska elevers läsförståelse utifrån PISA visar sig ha försämrats över tid. Gällande undervisningsmetoderna redogörs det för två olika metoder där störst fokus har lagts på litteratursamtalet.

Detta arbete handlar om poesi i svenskundervisningen för högstadiets årskurs 7-9. I avsnittet om tidigare forskning redogörs för studier om lektionsplaneringar, barns och ungas läsning av prosa och poesi, samt vilka effekter datoranvändning och digitala redskap har på skolungdomars inställning till poesi. Den teoretiska utgångspunkten för detta examensarbete är praktikarkitekturteorin, vilken även har kommit att prägla det analysverktyg som använts för analys av det insamlade materialet. I resultatsavsnittet presenteras sedan empirin som undersökts, vilket i senare avsnitt kommer att diskuteras och jämföras mot bakgrund av tidigare forskning. Slutligen kommer metoden och didaktiska konsekvenser att diskuteras. Syftet med denna studie är att genom analyser av lektionsplaneringar undersöka hur svensklärare arbetar med poesi i undervisningspraktiken. Genom att ta del av lärares lektionsplaneringar avsåg jag att undersöka hur poesiundervisningen inom svenskämnet förårskurs 7-9 utförs och vilka kunskaper lärarna vill utveckla hos sina elever. För att ta nå syftet har jag utgått från en del frågeställningar som berör vad som påverkat lärarna i planeringen, vilka redskap som använts i undervisningen, vilka förmågor som lärare vill att elever ska utveckla, samt vilken sorts poesi eleverna får ta del av. Den metod som har använts är kvalitativ textanalys. Utifrån den valda metoden harfrågeställningarna utformats, och empirin diskuteras i senare avsnitt utifrån de textanalytiska dimensioner som redogörs för i kvalitativ textanalys. Fortsättningsvis så harfrågeställningarna besvarats genom att materialet analyserats och kategoriserats i en tabell som är utformad efter praktikarkitekturteorins olika arrangemang: de materiella-ekonomiska arrangemangen som antingen möjliggör eller hindrar utförandet av undervisningspraktiken, de social-politiska arrangemangen som beskriver relationerna mellan människor och människor och material, samt de kulturella-diskursiva arrangemangen som präglar språket inom praktiken.

I Lgr 11 står det att eleverna ska tränas i att använda sig av olika strategier, återge och lyssna på olika samtal, samt resonera om och sammanfatta en text. Det ägnas för lite tid åt läsförståelse ute i skolornas verksamhet och det gemensamma textsamtalet kan hjälpa eleverna framåt i läsförståelseprocessen. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare med hjälp av textsamtal kan utveckla grundskoleelever, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur kan lärare arbeta med textsamtal och vilken effekt har lärarledda textsamtal på elevers förståelse av texter? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om olika modeller för textsamtal och vilka effekter de leder till. Vårt resultat visar att flera olika modeller och frågor för textsamtal har en positiv effekt på elevers läsförståelse, metakognition, motivation samt utvecklar samtalet från att vara lärarlett till mer självständigt. Resultatet av den här litteraturstudien kan framförallt verka som en inspirationskälla för verksamma lärares arbete. En upptäckt under arbetets gång var att många artiklar inom valt område handlade om högre årskurser än F-3. Dock valdes de artiklarna ändå eftersom textsamtal kan användas i alla årskurser. Följaktligen behövs mer forskning inom lärarledda textsamtal för lågstadiets åldrar.

Syftet med undersökningen i detta examensarbete är att med hjälp av att samla material från läroplaner, tidigare forskning, handböcker och lärarintervjuer ta reda på vilken funktion skönlitteraturen kan ha i skolans första årskurser. De metoder som används för att nå fram till resultatet är i första hand litteraturundersökning och som en fördjupning av litteraturundersökningens resultat används semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 3. De resultat som framkommer i studien är att skönlitteraturens funktion i skolans första årskurser är mångfacetterad, eftersom arbetet med skönlitteratur inverkar på flera olika delar av undervisningen som bland annat elevers identitetsutveckling, läsmotivation, avkodning och läsförståelse.

Att utveckla en god avkodning är ett viktigt mål för att erövra en god läsförmåga och för att öka motivationen. En god läsförmåga och en stark motivation är betydelsefulla förmågor för att en individ ska kunna verka i dagens samhälle. Ett effektivt sätt för att utveckla avkodnings­förmågan är enligt forskning att arbeta med metoden Bravkod. I denna studie har Bravkods effekt på avkodningsförmågan, läsförståelsen och motivationen hos fyra elever i årskurs 2 med lässvårigheter undersökts. Eleverna fick vid två till tre tillfällen i veckan under fem veckor ut­föra ett arbetspass med metoden Bravkod. Även en kontrollgrupp med fyra elever ingick i stu­dien. Eleverna i kontrollgruppen valdes ut utifrån att de fått likvärdiga resultat gällande avkodnings­förmågan som eleverna i träningsgruppen. Eleverna i kontrollgruppen fick ingen Bravkodundervisning. Alla elever i både träningsgruppen och kontrollgruppen genomförde för- och eftertester. Elevernas resultat jämfördes sedan mot varandra för att urskilja Bravkods effekt. Likt tidigare forskning indikerade vår studie att Bravkod är en metod som med fördel kan an­vändas för att hjälpa elever att utveckla en god avkodningsförmåga och därmed även en god läsförståelse. I vår studie hade Bravkod en positiv effekt på avkodningsförmågan i tre av fyra fall. Tre av fyra elever som fick Bravkodundervisning förbättrade även sin läsförståelse. Dock var det i vår studie svårt att urskilja hur stor effekt Bravkod hade i dessa fall. Eleverna i tränings­gruppen besvarade även en enkät. Resultatet indikerade även här att Bravkod hade en positiv inverkan i de fall där det gick att bedöma förändringen avseende motivationen.

En välutvecklad läsförståelse är bland annat betydelsefull för skolframgång. Mot bakgrund av att andelen utrikesfödda har ökat i Sverige, har den svenska befolkningen numera varierande språkkunskaper och utbildningsbakgrunder. Syftet med denna kvantitativa undersökning är att undersöka läsförmåga över tid såsom det återspeglas i högskoleprovets LÄS-prov, med huvudfokus på personer med utländsk utbildning. Resultatet i undersökningen visar på ett fallande resultat på högskoleprovets LÄS-prov hos de två yngsta åldersgrupperna och ett ökat resultat hos de två äldsta, oavsett vilken utbildningsbakgrund dessa har. Vidare framgår att provdeltagare med utländsk utbildning generellt har lägre poängmedelvärde jämfört med deltagare med svensk utbildning. Dessutom blir avstånden större mellan dessa utbildningstyper ju äldre deltagarna blir. När olika typer av utländska utbildningar jämförs sinsemellan har deltagare med utländsk högskoleutbildning nästintill genomgående det högsta poängmedelvärdet, medan deltagare med utländsk utbildning under gymnasienivå oftast har det lägsta. Sammantaget ger resultateten av studien visst stöd för interdependenshypotesen, som utgår från att individers läs- och skrivförmågor är gemensamma för alla språk.

Den aktuella studien behandlar hur svensklärare organiserar läsförståelseundervisningen för elever med lässvårigheter och vilken stöttning svensklärarna ger dessa elever. Syftet är att i den empiriska delen undersöka hur en grupp svensklärare beskriver sin stöttning av elever med lässvårigheter. Elever som har svårt med läsningen behöver stöttning för att utveckla läsförmågan. Det har visat sig i forskning att många lärare uppfattar att läsförståelse automatiskt utvecklas när eleven uppnått ett läsflyt, något som forskningen tillbakaslår då det bland annat kan krävas stödinsatser för att utveckla god läsförståelse, speciellt i fallet elever med lässvårigheter. Det teoretiska ramverk som studien avser att utgå från är det sociokulturella perspektivet som belyser att människan lär genom språk och artefakter, vilket ger detta arbete nyckelorden kulturella redskap och stöttning. Den empiriska undersökningen avser att grunda sig i kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer söka förståelse för hur en grupp svensklärare i årskurs 4-6 beskriver att de i läsförståelseundervisningen stöttar elever med lässvårigheter. / <p>Svenska</p>

No description available.

Läromedel har använts i många år i skolan och många lärare använder dem som en grund i deras undervisning. Tidigare har läromedlen kritiskt granskats av staten, idag är det däremot upp till lärarna att själva göra denna granskning. Läromedel idag består dessutom inte bara av den traditionella boken, idag finns även digitala läromedel att tillgå i undervisningen. I läroplanen har det getts mer utrymme för det digitala och digital kompetens ses som en nyckelkompetens för att ett livslångt lärande ska kunna ske. De digitala läromedlen kommer användas mer i undervisningen och även dessa behöver kritiskt granskas.        I studien granskas tre digitala läromedel och två frågeställningar besvaras, dessa är ”Hur är avsnitten med lässtrategierna strukturerade i de utvalda läromedlen?” och ”Hur ger avsnittet Sammanfatta möjlighet att utveckla läsförståelsen när läsningen sker via digitala medier?” Resultatet visar att de digitala läromedlens innehåll är bristfälligt för eleverna och utvecklingen av läsförståelsen. Utifrån resultatet konstateras det att läromedlen är svåra att navigera i och flera av dem saknar en tydlig guide över hur de ska användas. När läsning ska ske finns flera brister i utformningen och layouten som gör att läsförståelsen kan påverkas negativt. Genom studien kan lärare få verktyg och inspiration till att själva granska digitala verktyg som de tänkt använda i undervisningen. Genom granskningen får lärarna även större förståelse för hur läromedlet fungerar. Genom att ta del av denna studie kan lärare även inspireras att skapa egna analysaspekter i en läromedelsgranskning för att på så sätt undersöka om läromedlet erbjuder det som läraren efterfrågar.    Fortsatt forskning hade kunnat ske genom att elever får använda läromedlen och att deras åsikter uppmärksammas genom intervjuer eller enkäter. På så sätt granskas läromedlet ur ett elevperspektiv och nya egenskaper i läromedlen kan upptäckas