Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur aktuell forskning anser att läsförståelseundervisning bör bedrivas för elever på grundskolans avslutande år och hur svensklärare påhögstadiet bedriver denna läsförståelseundervisning, enligt aktuell forskning. Svenskgrundskola har en tradition av att kvalitativ och explicit läsundervisning endast ges undergrundskolans första år. Denna tradition lämnar således äldre elever att på egen hand utvecklaoch förbättra läsförmågan med läsförståelseundervisning genom kvantitativ mängdträning.Resultatet från denna studie visar att det finns goda skäl för att explicit läsförståelseundervisning inte ska upphöra efter grundskolans första år. Resultaten indikerar i stället attkvalitativ och explicit läsförståelseundervisning bör finnas med genom hela grundskolan föratt säkerställa att eleverna ges förutsättningar att uppnå adekvat läsförståelseförmåga. Dettagör att svensklärares didaktiska ställningstaganden bör vara att läsförståelse är något sommedvetet och aktivt undervisas i under hela läsåret. Dock visar resultat från denna studie attlärare i sina didaktiska ställningstaganden gör andra prioriteringar. Avslutningsvis diskuterashur denna studies resultat och tidigare forskning korrelerar med vad aktuell forskning anserär nödvändigt för läsförståelseundervisningen på högstadiet.

This study aims to create a better understanding of how the subject of reading and more specifically reading comprehension is being approached and understood within the upper secondary schools in Sweden and also to find out if anything has changed in recent years. This is done by performing a systematic review of several research studies concerning the subjects of reading, reading comprehension and the use of reading strategies within said upper secondary schools. All of these studies have been written within the last ten years and can, when analyzed and compared, provides a better understanding of how reading comprehension is understood and handled within the Swedish school, how the actual teaching of the subject of reading is being carried out and finally how reading strategies can play a part in strengthening reading comprehension and if this is something that is actually being done today.All of the researchers points out that the reading instructions over all and more specifically the reading comprehension and the reading strategies on the upper secondary schools can be improved. Some of the keypoints highlighted are the awareness of reading strategies and how they can be used and to motivate the students to read. The researchers cannot, however, come to an agreement of how that best can be done. It can also be ascertain that the National agency for Education needs to clarify the instructions concerning reading instructions so that the teachers are able to educate and motivate the students in the best possible way.

Denna studie beskriver en läsmodell som utvecklats av en grupp pedagoger vid en svensk grundskola. Studiens syfte var att undersöka om de förändringar i arbetssätt, läsaktiviteter och läsmiljöer som genomfördes främjade elevernas läsförståelse och läskompetens. Utifrån ett special-pedagogiskt perspektiv granskades de specifika insatser som gjordes för elever med låga resultat på läsförståelsetest. I studien undersöktes även vilken inverkan läsmodellen hade på elevernas läslust och intresse för läsning. I studien har använts en kombination av kvalitativa och kvantitativa tillvägagångssätt. Resultatet visar att läsmodellens förändringar särskilt gynnat de svaga läsarna. De insatser inom läsmodellen som gjordes under läsåret gav positivt gensvar i den elevgruppen, i såväl läsförtåelsetest som intresse för läsning. I intervjuer framkom, att för svaga läsare kan exempelvis gruppstorlek, trygghet i gruppen och lärarens ledning i gemensamma läsaktiviteter, samt skolbibliotekariens insatser vara avgörande för läslusten. Starka läsare såg läraren eller bibliotekarien främst som inspirationskälla och hjälp att hitta böcker. Denna elevgrupp föredrar enskild läsning framför gemensamma läsaktiviteter i grupp, och angav att den yttre miljön inte hade någon påverkan på deras läslust.

<p>”Det är så bra att läsa” är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen.</p><p>För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv.</p><p>Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl. Studien baseras på textanalyserna av dessa texter.</p><p>Undersökningen förankras med Kathleen McCormicks och Judith Langers teorier. Utifrån deras receptionsteorier analyserar jag hur eleverna förhåller sig till texten, om detta förhållande förändras efter att de har använt det narratologiska verktyget och vad denna förändring innebär.</p><p>Resultatet visar att antalet elever som för en dialog med texten ökar med mitt undervisningsförsök. Fler elever använder ett sociokulturellt förhållningssätt, och fler elever bygger en föreställningsvärld.</p> / <p>”It is so good to read” is an expression that we all have heard. These words are pronounced as a formula about the reading of fiction. With this essay I hope to inspire more people to engage in how fiction can be used in education.</p><p>For those who have decided that the reading of fiction in school is important, it is interesting to discuss how readers of fiction develop. I carried out a teaching experiment with the purpose to examine if the students in a class 8 develop as readers of fiction when they use the narrative tool narrator´s perspective.</p><p>Prior to and after this education the students wrote down their spontaneous impressions of a passage in Janne, min vän by Peter Pohl. The study is based on the textanalyzes of these texts.</p><p>The theoretical standpoint is based on the theories of Kathleen McCormick and Judith Langer. From their theories of reception I analyze how the students approach the text, if this approach changes after using the narrative tool and what this change implies.</p><p>The result shows that the number of students who communicate with the text have increased. More students approach the text in a social-cultural way and more students build envisionments.</p>

”Det är så bra att läsa” är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen. För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv. Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl. Studien baseras på textanalyserna av dessa texter. Undersökningen förankras med Kathleen McCormicks och Judith Langers teorier. Utifrån deras receptionsteorier analyserar jag hur eleverna förhåller sig till texten, om detta förhållande förändras efter att de har använt det narratologiska verktyget och vad denna förändring innebär. Resultatet visar att antalet elever som för en dialog med texten ökar med mitt undervisningsförsök. Fler elever använder ett sociokulturellt förhållningssätt, och fler elever bygger en föreställningsvärld. / ”It is so good to read” is an expression that we all have heard. These words are pronounced as a formula about the reading of fiction. With this essay I hope to inspire more people to engage in how fiction can be used in education. For those who have decided that the reading of fiction in school is important, it is interesting to discuss how readers of fiction develop. I carried out a teaching experiment with the purpose to examine if the students in a class 8 develop as readers of fiction when they use the narrative tool narrator´s perspective. Prior to and after this education the students wrote down their spontaneous impressions of a passage in Janne, min vän by Peter Pohl. The study is based on the textanalyzes of these texts. The theoretical standpoint is based on the theories of Kathleen McCormick and Judith Langer. From their theories of reception I analyze how the students approach the text, if this approach changes after using the narrative tool and what this change implies. The result shows that the number of students who communicate with the text have increased. More students approach the text in a social-cultural way and more students build envisionments.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hur en selektion elever inom svenskämnet i årskurs 4–6 samt deras vårdnadshavare och lärare upplever läsläxor vilka syftar till att utveckla elevernas läskompetens och läslust. Med en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med elever, vårdnadshavare och lärare. Det insamlade materialet genomlystes i en tematisk analys, vilken anpassades efter undersökningens specifika förutsättningar och mål. Resultatet visar att eleverna i samband med den vanligast förekommande formen av läsläxa har stor frihet att själva välja den text de skall läsa. I dessa fall väljer eleverna oftast åldersanpassad skönlitterär text. I mer sällan förekommande fall tilldelas eleverna en specifik text av deras lärare. I dessa fall förekommer texter från varierande genrer, allt ifrån faktatexter till poesi. Den mest frekventa formen av läsläxa som studiens deltagande elever får består i att de varje skoldag, utanför schemalagd skoltid, skall läsa minst 15 – 20 minuter i valfri text. Samtliga elevrespondenter uppger att de normalt genomför läxläsningen i hemmet, i flera fall med benäget stöd från vårdnadshavare. Samtliga respondentgrupper lyfter fram ökat ordförråd och förbättrad ordförståelse som läsläxornas primära syfte. Studiens intervjuade lärare menar att läsläxornas syfte även är att eleverna skall få den mängdträning som svenskämnets schemalagda tid inte ger utrymme till  Resultatet visar vidare att samtliga studiens respondentgrupper upplever att läsläxorna i viss mån har positiv effekt på elevernas läskompetens, främst när det gäller ökad ordförståelse och ett vidgat ordförråd. De intervjuade eleverna och deras vårdnadshavare upplever dessutom att läsläxorna har viss gynnsam effekt på elevernas avkodningsförmåga. Eleverna upplever över lag ett känslomässigt motstånd till läsläxorna. De gör sina läsläxor eftersom läraren har givit dem och att vårdnadshavarna kräver det. Vårdnadshavare och elever upplever att läsläxorna ofta är en källa till konflikter i hemmet, delvis sprungna ur deras olika syn på vad som utgör ett adekvat innehåll och hur de anser att läsläxorna bör genomföras.

This study, based on interviews with seven teachers of Swedish, investigates how they define the concept of text interpretation and how they assess pupils’ ability to interpret text. The results show that the teachers define text interpretation as an ability to perceive hidden messages in text and an ability that is closely connected to reading comprehension. This description agrees with the way text interpretation is explained in previous research but not with the description in the curriculum. This is a defect, since teachers ought to know what they are supposed to assess, based on the steering documents they are expected to follow in their professional practice. Here, however, the teachers’ assessment skills are shown to be an asset. When teaching literature the teachers say that they normally use dialogue and written assignments in which pupils reason on the basis of the content of the text and their personal experience. The forms of assessment are summative and formal, although it seems difficult to use fixed answer templates for reasoning in contexts like this where it is not clear what can be said to be right or wrong. Summative assessment, however, seems more reliable and credible than formative assessment. A picture thus emerges of the difficulty of assessing text interpretation which is simultaneously multivalent and reliable. / Denna studie är grundad på intervjuer av 7 svensklärare i syfte att undersöka hur de definierar begreppet texttolkning och hur de bedömer elevers förmåga att tolka text. I resultatet framgår att lärarna definierar texttolkning som en förmåga att uppfatta dolda budskap i text och en förmåga som är nära sammankopplad med läsförståelse. Denna beskrivning stämmer väl överens med hur texttolkning förklaras i tidigare forskning men inte med den beskrivning som framkommer i läroplanen. Detta är en brist då lärare bör veta vad de ska bedöma, utifrån styrdokument de ska utgå från i sin yrkesutövning. Här framstår dock lärares bedömningsfärdighet som en tillgång. Vid litteraturundervisning säger lärarna att de vanligen tillämpar dialog och skriftliga inlämningsuppgifter, med resonemang utifrån både textens innehåll och personliga erfarenheter. Bedömningsformerna är summativa och formella, även om fasta svarsmallar ter sig svåra att använda vid resonemang, då det i dessa sammanhang inte tydligt framgår något som med säkerhet kan sägas vara rätt eller fel. Summativ bedömning ter sig dock mer tillförlitlig och trovärdig vid en bedömningssituation, jämfört med formativ. Här framkommer således en bild av att det är svårt att bedöma texttolkning som på samma gång är flertydig och tillförlitlig.

This study, based on interviews with seven teachers of Swedish, investigates how they define the concept of text interpretation and how they assess pupils’ ability to interpret text. The results show that the teachers define text interpretation as an ability to perceive hidden messages in text and an ability that is closely connected to reading comprehension. This description agrees with the way text interpretation is explained in previous research but not with the description in the curriculum. This is a defect, since teachers ought to know what they are supposed to assess, based on the steering documents they are expected to follow in their professional practice. Here, however, the teachers’ assessment skills are shown to be an asset. When teaching literature the teachers say that they normally use dialogue and written assignments in which pupils reason on the basis of the content of the text and their personal experience. The forms of assessment are summative and formal, although it seems difficult to use fixed answer templates for reasoning in contexts like this where it is not clear what can be said to be right or wrong. Summative assessment, however, seems more reliable and credible than formative assessment. A picture thus emerges of the difficulty of assessing text interpretation which is simultaneously multivalent and reliable. / Denna studie är grundad på intervjuer av 7 svensklärare i syfte att undersöka hur de definierar begreppet texttolkning och hur de bedömer elevers förmåga att tolka text. I resultatet framgår att lärarna definierar texttolkning som en förmåga att uppfatta dolda budskap i text och en förmåga som är nära sammankopplad med läsförståelse. Denna beskrivning stämmer väl överens med hur texttolkning förklaras i tidigare forskning men inte med den beskrivning som framkommer i läroplanen. Detta är en brist då lärare bör veta vad de ska bedöma, utifrån styrdokument de ska utgå från i sin yrkesutövning. Här framstår dock lärares bedömningsfärdighet som en tillgång. Vid litteraturundervisning säger lärarna att de vanligen tillämpar dialog och skriftliga inlämningsuppgifter, med resonemang utifrån både textens innehåll och personliga erfarenheter. Bedömningsformerna är summativa och formella, även om fasta svarsmallar ter sig svåra att använda vid resonemang, då det i dessa sammanhang inte tydligt framgår något som med säkerhet kan sägas vara rätt eller fel. Summativ bedömning ter sig dock mer tillförlitlig och trovärdig vid en bedömningssituation, jämfört med formativ. Här framkommer således en bild av att det är svårt att bedöma texttolkning som på samma gång är flertydig och tillförlitlig.