<p>Detta arbete inriktar sig mot de förhållningssätt inom läsning som finns idag. Det finns två läger inom detta vilka är det syntetiska och det analytiska förhållningssättet, delen gentemot det hela. Syftet med arbetet är att titta närmare på dessa två för att det ska kunna ge oss en ökad kunskap om vad de uttalar och vad de båda står för. Arbetets upplägg är att ge en beskrivande del av vad förhållningssätten står för och sedan använda det till att göra en förenklad argumentationsanalys, enligt en pro et contra-modell som grund, samt att testa argumentens hållbarhet. Slutsatsen som kan dras av detta arbete är att de båda förhållningssätten är mycket olika i sina påståenden om hur läsning ska uppnås och barns vidare utveckling inom detta område. De båda förhållningssättens argument vilar inte på en djupare grund som till exempel den kognitiva neurovetenskapliga forskningen om hur hjärnan faktiskt fungerar vid läsinlärningen. Det är viktigt att förstå vad de båda förhållningssätten innebär och ta till sig dem för att kunna ge barnen/eleverna en bra grund för en god läsutveckling.</p>

Detta arbete inriktar sig mot de förhållningssätt inom läsning som finns idag. Det finns två läger inom detta vilka är det syntetiska och det analytiska förhållningssättet, delen gentemot det hela. Syftet med arbetet är att titta närmare på dessa två för att det ska kunna ge oss en ökad kunskap om vad de uttalar och vad de båda står för. Arbetets upplägg är att ge en beskrivande del av vad förhållningssätten står för och sedan använda det till att göra en förenklad argumentationsanalys, enligt en pro et contra-modell som grund, samt att testa argumentens hållbarhet. Slutsatsen som kan dras av detta arbete är att de båda förhållningssätten är mycket olika i sina påståenden om hur läsning ska uppnås och barns vidare utveckling inom detta område. De båda förhållningssättens argument vilar inte på en djupare grund som till exempel den kognitiva neurovetenskapliga forskningen om hur hjärnan faktiskt fungerar vid läsinlärningen. Det är viktigt att förstå vad de båda förhållningssätten innebär och ta till sig dem för att kunna ge barnen/eleverna en bra grund för en god läsutveckling.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen gällande tidigt läsutveckling utifrån olika perspektiv, det vill säga att sammanställa och redovisa vad aktuell forskning förespråkar för läsmetoder, lässtrategier,  stöd och stimulering i elevers läsutveckling i årskurserna F-3. Frågeställning vi utgått ifrån är: Vilka faktorer gynnar tidig läsutveckling? De tio valda artiklarna erhölls genom systematiska sökningar i tre databaser. Resultaten analyserades och organiserades under tre teman vilket gav en övergripande bild med tre olika perspektiv. Resultaten i kunskapsöversikten visar att det finns olika faktorer som gynnar tidig läsutveckling bland annat didaktiska kompetens hos lärare, social kontext in och utanför skolan och de strategier som lärare använder i läsundervisning.

Syftet med studien är att få kunskap om olika läsinlärningsmetoder, hur läsutveckling sker samt vilka eventuella förkunskaper barnet bör ha innan det ska lära sig läsa. Våra frågeställningar är: Hur ser lärarna på läsutveckling? Hur tänker lärarna kring läsprocessen? Vilka eventuella förkunskaper anser lärarna att barnet bör ha när det ska lära sig läsa? Vilka läsinlärningsmetoder använder lärarna sig av ute i verksamheten?. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat åtta yrkesverksamma lärare i åk 1-3. / The aim of this essay is to get a knowledge about how you teach children how to read. We have performed interviews with eight teachers working in first, second and third grade.

<p>Denna avhandling behandlar läsning av matematiska texter; hur och vad man förstår och lär sig vid läsningen. Fokus ligger på <em>läsprocessen</em>, det vill säga själva läsandet av texten och vad man förstår efter att läst igenom texten. Huvudsyftet är att studera specifika aspekter i läsandet av just <em>matematiska</em> texter för att testa och utveckla en befintlig, allmän teori kring läsprocessen. Speciellt studeras användningen av symboler i matematiska texter och hur detta kan påverka läsprocessen. Avhandlingen byggs upp av teoretiska diskussioner kring läsning av matematiska texter samt en empirisk studie bland gymnasieelever och universitetsstuderande.</p><p>De teoretiska diskussionerna utgår bland annat från en litteraturstudie kring förekommande påståenden om speciella egenskaper hos matematiska texter, och speciellt diskuteras läsning av symboler och algebraiska uttryck.</p><p>Den empiriska studien (med 106 deltagare) använde tre olika texter; en historietext om ryska revolutionen samt två matematiktexter om gruppteori. Matematiktexterna behandlar samma sak som gruppteori, men skillnaden mellan dem är att den ena använder matematiska symboler i sin presentation medan den andra inte alls använder symboler. Varje deltagare fick läsa en utav matematiktexterna samt historietexterna, och fick efter varje text besvara frågor om textens innehåll.</p><p>Den grupp av personer som läste matematiktexten utan symboler har bättre resultat på frågor om texten än den grupp som läste texten med symboler. Detta verkar kunna bero på oförmåga att artikulera symboler vid läsning av texten samt att avkodningsförmågan inte verkar kunna utnyttjas på samma sätt för texten med symboler. Läsning av matematiska texter med symboler är alltså ganska speciellt och man kan behöva lära sig hur man läser sådana texter. Däremot verkar det finnas många likheter med läsning av matematiska texter utan symboler och historietexten. Det matematiska <em>innehållet</em> verkar alltså inte i någon större omfattning påverka läsprocessen, utan hur detta innehåll presenteras är en viktig aspekt.</p><p>I de teoretiska diskussionerna ges förslag på hur läsning av matematiska symboler kan infogas i den allmänna teorin för läsprocessen. Överlag finns dock ingen anledning att se läsning av matematiska texter som någon speciell typ av process som skiljer sig från läsning av andra texter. Den allmänna teorin för läsprocessen kan därmed fungera som teoretisk grund även för läsförståelse av matematiska texter, möjligen med föreslaget tillägg om matematiska symboler.</p> / Rapportkod: LiU-Tec-Lic-2004:63.

<p>The purpose of this paper is to examine how teachers comprehend LUS as a development program, but also how they think about one of the points in the program. The study is based on interviews with five teachers working with ages between preschool to ninth grade.</p><p>The results show that the development program is splendid, it doesn’t come with a lot of paperwork and it has a humanistic approach. When it comes to point 18a which is the main examination, the teachers mainly agree with each other. They all talk about preunderstanding, reading speed and the amount of literature as the main characteristics to be placed at point 18a. Some of the teachers would never place a student at point 18a even if they had these three characteristics, just because they haven’t got the right age.</p>

The purpose of this paper is to examine how teachers comprehend LUS as a development program, but also how they think about one of the points in the program. The study is based on interviews with five teachers working with ages between preschool to ninth grade. The results show that the development program is splendid, it doesn’t come with a lot of paperwork and it has a humanistic approach. When it comes to point 18a which is the main examination, the teachers mainly agree with each other. They all talk about preunderstanding, reading speed and the amount of literature as the main characteristics to be placed at point 18a. Some of the teachers would never place a student at point 18a even if they had these three characteristics, just because they haven’t got the right age.

För att eleverna ska kunna verka i samhället är språkförmågan viktig och vikten av att kunna läsa är av stor betydelse. Språket är ett redskap för att tänka, kommunicera samt lära och det är ingen överdrift att säga att förmågan att läsa och skriva är en förutsättning för i princip allt lärande. Undersökningar utförda av PISA 2015 har visat på att 15-åringars kunskap i läsförståelse i Sverige har förbättrats, men det gick inte att specifikt säga vad förbättringarna berodde på. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka strategier som är gynnsamma för de elever som är i början av sin läsutveckling. Detta genom att besvara frågeställningarna: Vilka lässtrategier kan elever använda för att gynna sin läsförståelse? Vilka lässtrategier kan lärare använda i undervisningen som kan gynna elevers läsförståelse? För att besvara frågeställningarna för studien har vi analyserat resultaten i de vetenskapliga studier om läsförståelse och lässtrategier som vi systematiskt tagit fram. Vårt resultat visar att lässtrategier som att förutspå och ställa frågor till texten  måste aktivt läras ut för att gynna elevers läsförståelse, men att lärare saknar kunskap i hur de kan arbeta med strategierna. Resultatet har även visat på ett behov av vidare forskning i hur digitala verktyg kan användas i undervisningen av lässtrategier.

Denna studie syftar till att undersöka uppfattningar bland svensklärare med skolbilioteksansvar om hur skolbiblioteket kan påverka elevernas läslust. Tidigare forskning visar att skolbiblioteket är en verksamhet som har goda effekter på elevernas läslust men att det alltför ofta inte används ändamålsenligt. I denna studie har sex stycken svensklärare med ansvar för skolans bibliotek intervjuats för att ge sin bild på hur skolbibliotekets verksamhet kan användas i syfte att främja elevernas läslust. Intervjuernas resultat har analyserats mot bakgrund av den sociokulturella lärandeteorin och Chambers litteraturdidaktiska modell. Studien visar på att om skolbiblioteken hade använts ändamålsenligt och med en skolbibliotekarie närvarande hade de möjligheter som kommer med ett skolbibliotek nått sin fulla potential. Få av de svensklärare med biblioteksansvar som studien omfattar anser att skolbibliotek i dagens skola kan erbjuda detta och elevernas läslust riskerar därmed att möta hinder.

Denna avhandling behandlar läsning av matematiska texter; hur och vad man förstår och lär sig vid läsningen. Fokus ligger på läsprocessen, det vill säga själva läsandet av texten och vad man förstår efter att läst igenom texten. Huvudsyftet är att studera specifika aspekter i läsandet av just matematiska texter för att testa och utveckla en befintlig, allmän teori kring läsprocessen. Speciellt studeras användningen av symboler i matematiska texter och hur detta kan påverka läsprocessen. Avhandlingen byggs upp av teoretiska diskussioner kring läsning av matematiska texter samt en empirisk studie bland gymnasieelever och universitetsstuderande. De teoretiska diskussionerna utgår bland annat från en litteraturstudie kring förekommande påståenden om speciella egenskaper hos matematiska texter, och speciellt diskuteras läsning av symboler och algebraiska uttryck. Den empiriska studien (med 106 deltagare) använde tre olika texter; en historietext om ryska revolutionen samt två matematiktexter om gruppteori. Matematiktexterna behandlar samma sak som gruppteori, men skillnaden mellan dem är att den ena använder matematiska symboler i sin presentation medan den andra inte alls använder symboler. Varje deltagare fick läsa en utav matematiktexterna samt historietexterna, och fick efter varje text besvara frågor om textens innehåll. Den grupp av personer som läste matematiktexten utan symboler har bättre resultat på frågor om texten än den grupp som läste texten med symboler. Detta verkar kunna bero på oförmåga att artikulera symboler vid läsning av texten samt att avkodningsförmågan inte verkar kunna utnyttjas på samma sätt för texten med symboler. Läsning av matematiska texter med symboler är alltså ganska speciellt och man kan behöva lära sig hur man läser sådana texter. Däremot verkar det finnas många likheter med läsning av matematiska texter utan symboler och historietexten. Det matematiska innehållet verkar alltså inte i någon större omfattning påverka läsprocessen, utan hur detta innehåll presenteras är en viktig aspekt. I de teoretiska diskussionerna ges förslag på hur läsning av matematiska symboler kan infogas i den allmänna teorin för läsprocessen. Överlag finns dock ingen anledning att se läsning av matematiska texter som någon speciell typ av process som skiljer sig från läsning av andra texter. Den allmänna teorin för läsprocessen kan därmed fungera som teoretisk grund även för läsförståelse av matematiska texter, möjligen med föreslaget tillägg om matematiska symboler. / <p>Rapportkod: LiU-Tec-Lic-2004:63.</p>