The aim of this thesis was to investigate the methods used by teachers and childrens' libra­rians concerning their work with fiction at the junior school level. Based on a series of qualitative interviews and by compiling a list of short summaries of literature relevant to our thesis we wished to reflect on the manner in which the respondents see themselves in their teaching roles.We also wanted to discover what problems they had in their work and what visions they held for the future. The methods used by the teachers were mainly: reading- both aloud and individually, process-oriented writing, use of fiction in thematic studies and dramatization. The teachers' aspirations for the future included a centrally situated school library and further education in children's literature. The teachers take the needs of their pupils as a starting point and build on these needs - using many years of literary teaching experience as a foundation."Booktalks" for the children and intermediaries (teachers ...)and education in books and library systems are the childrens' librarians main literaturepedagogic methods. To continue developing networks with "important adults" and working even closer with intermediaries are the librarians' visions for the future. They also aspired for some education in pedagogics.

Bakgrund - Enligt Statistiska centralbyrån kommer det saknas så mycket som 40 000 lärare inom de närmsta åren och det är endast fem procent av lärarna som anser att yrket är uppskattat av samhället. Med en utgångspunkt i svenska elevers försämrade resultat i internationella kunskapsmätningar och att detta i sin tur ses som ett resultat av den svenska skolans kunskaps- och disciplinproblem. Har man för att lösa dessa problem genomfört ett stort antal skolreformer och man har gjort en stor satsning på lärares professionella utveckling. Om dessa reformer påverkar lärares motivation är dock ett högst relevant men outforskat ämne. Syfte - Syftet med den här studien är att få djupare förståelse i vilka faktorer som motiverar lågstadielärare i sitt dagliga arbete och om dessa faktorer skiljer sig beroende på om de börjat arbeta innan eller efter implementeringen av de nya skolreformerna, samt studera hur skolreformerna, införandet av lärarlegitimation och den nya professionen förstelärare, som trätt i kraft de senaste fem åren har påverkat dem. Metod - Studien har en kvalitativ forskningsansats för att skapa en djupare förståelse över ett redan existerande fenomen. Som forskningsdesign används en komparativ studie tillsammans med semi-strukturerade intervjuer. Slutsats - Studien har visat på att det både finns skillnader och likheter mellan vad som motiverar lågstadielärare som har arbetat olika länge inom yrket. Alla som medverkade i den här studien ansåg först och främst att det var eleverna och att se dem lyckas som främst motiverade dem i deras yrke. Det som skilde grupperna åt var att de nya lärarna motiverades mer utav de yttre faktorerna, så som lön, vilket inte var lika viktigt för de gamla lärarnas motivation. Studien har även visat på att de nya skolreformerna inte påverkat lågstadielärare särskilt märkbart. Det råder dock delade meningar huruvida skolreformerna är av positiv eller negativ karaktär för lärarna.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur lågstadielärare definierar och identifierar högpresterande respektive särbegåvade elever. Genom studien ville vi även undersöka vilka metoder som lärarna ansåg vara gynnsamma i mötet med dessa elever i matematikundervisningen samt se om lärarna får stöd av organisationen i bemötande av dessa elever. Undersökningen är av kvalitativ ansats och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer vid datainsamlingen. Intervjuerna genomfördes med åtta lågstadielärare i Skåne och Blekinge. Det teoretiska ramverk som användes i denna studie var Renzullis (2016) teori “The three-ring conception of giftedness” och som innefattar de tre klustrena “förmåga över genomsnittet”, “motivation” och “kreativitet”. För att få en matematisk inriktning i teorin, användes även Krutetskiis (1976) matematiska förmågor i Renzullis kluster “förmåga över genomsnittet”. Resultatet som framkom, visade att lärarna karakteriserade högpresterande respektive särbegåvade elever på samma vis, men använde inte samma begrepp för att benämna dessa elever. Ingen av lärarna hade någon specifik identifieringsmetod för att identifiera dessa elever, men hade genom erfarenhet fått fram olika metoder som ansågs fungera. Det visade sig att lärarna arbetade med undervisningsmetoderna acceleration, berikning och nivågruppering för att bemöta de högpresterande och särbegåvade eleverna i undervisningen. Alla lärare ansåg även att dessa eleverna behövde stöd i undervisningen för att komma vidare i sin utveckling. Några av lärarna ansåg att det stöd de hade behövt från organisationen uteblev i bemötandet av högpresterande och särbegåvade elever. Det var endast en av lärarna som presenterade att de hade gemensamma handlingsplaner för att bemöta dessa elever i matematikundervisningen.

Studien fokuserar och belyser vilka kunskaper och erfarenheter lågstadielärare besitter för att undervisa högpresterande elever respektive särbegåvade elever i matematikklassrummet. Den undersöker vilka erfarenheter och kunskaper lärarna har sett utifrån Shulmans sju kunskapskategorier. Studien har genomförts för att få ökad kännedom om lärare i årskurs F-3 har kunskap och erfarenheter för att möta högpresterande och särbegåvade elever i ett matematikklassrum. Studien vill även ta reda på vilka kunskaper och erfarenheter lågstadielärare besitter för att undervisa högpresterande respektive särbegåvade elever på ett som främjar deras lärande inom matematik. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie. Sex legitimerade lågstadielärare har intervjuats med hjälp av en strukturerad intervjuguide. Intervjusvaren har sedan transkriberats, tolkats och analyserats efter studiens teoretiska referensram, vilken är Lee Shulmans teori. Den innefattar sju kunskapskategorier som både intervjuguiden samt resultatet är kategoriserad utefter.  Studiens resultat påvisar att lärarna som är delaktiga i studien besitter många delar från Shulmans sju kunskapskategorier, men inte alla. Resultatet visar på att lärarna har utvecklingsmöjligheter i sin yrkesroll vilket är något Shulman hävdar är möjligt genom att utveckla sina kunskaper. Utsagorna tyder på att kunskap om särbegåvade elever i matematik samt pedagogisk kunskap för att tillgodose dessa elever är bristande. Självständighet bland de särbegåvade eleverna samt att tiden mer läggs på elever som behöver stöd kan vara en anledning till att lärarna upplever det som tidsbrist.

Syftet med studien är att analysera lågstadielärares inställning till och användning av läxor, då läxor inte uppmanas till att användas i lågstadiet i styrdokumentet Läroplan för grundskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11). Syftet besvaras med tre forskningsfrågor, vilka är: • Vilka för- och nackdelar presenterar lärarna med att använda läxor i lågstadiet?• Vad tar lärarna utgångspunkt i vid utformningen av läxor?• Hur förhåller sig lärarna till olika utomstående faktorer som kan påverka elevernas möjlighet till att inhämta kunskap genom läxor? Det råder en pågående debatt i samhället om läxors att vara eller inte vara i lågstadiet, det förekommer nämligen skilda meningar om läxors funktion och nytta bland lärare, politiker och forskare, både på lokal och nationell nivå. I relation till läxor belyser Skolverket vikten av att alla människors olikheter ska respekteras och tillgodoses, vilket även lärarna i studien tar i beaktning när de utformar läxor. Det empiriska materialet som ligger till grund för våra analyser av lärares förhållningssätt är baserat på semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med åtta lärare i lågstadiet, från två olika regioner i Sverige.Resultatet i studien visar att lågstadielärarna främst ser läsläxan som ett medierande ve rktyg, alltså ett; materiellt redskap som eleverna tillägnas för att eleverna ska få tid utanför skolundervisningen till färdighetsträning och repetition av redan genomgånget innehåll i undervisningen. Vidare belyser studien att lärarna menar att läxor handlar om att alla elever måste få känna att de lyckas i sin utveckling och att läxor inte ska bli en börda. Därför anser lärarna i studien att läxor med olika svårighetsgrader är ett bra alternativ att erbjuda eleverna, för att läxorna ska bli likvärdiga och meningsskapande. Nyckelord: didaktik, sociokulturellt perspektiv, lågstadielärare, kvalitativa intervjuer, förhållningssätt, läxor.

Vi har funnit få svenska studier kring läxor, framförallt när det kommer till matematikläxor i lågstadiet. Genom tidigare forskning har vi fått en uppfattning vad som motiverar användningen av matematikläxor men också läxor generellt. Vi har sett att matematikläxor inte enbart syftar till kunskapsutveckling utan det finns fler motiv. Syftet med denna studie är ta reda på vad svenska lärare i lågstadiet har för motiv till att använda matematikläxor. Studien fokuserar också att ta reda på vilka pedagogiska diskurser som man kan urskilja i lärarnas svar. För att besvara vår frågeställning gjordes en kvalitativ intervjustudie där urvalet var sex lågstadielärare. Dessa sex intervjuer transkriberades och sedan analyserades genom en tematisk analys. För att få en djupare förståelse kring lärarnas motiv användes Bernsteins teori kring pedagogiska resurser. Resultatet visar att lärarna hade olika motiv till matematikläxor som bland annat syftade till att bygga en bro mellan hem och skola, lära eleverna ta ansvar samt befästa kunskaper genom repetition. Resultatet visar också att det finns yttre faktorer som påverkar motivet till att lärare använder matematikläxor, bland annat förväntan från vårdnadshavare eller rutiner som finns i skolorna.

Studiens syfte var att genom det sociokulturella perspektivet på lärande, undersöka hur lärare i lågstadiet har förberett sig inför den stundande implementeringen av tillägget rörande samtycke i Lgr 22. Detta utreddes genom fem kvalitativa intervjuer med fem lärare i lågstadiet. Den data forskarna fick från intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att en del förberedelse har skett men att lärarna önskar och förväntar sig ytterligare förberedelser. Flera lärare får under intervjuns gång syn på att de redan undervisar om samtycke samt har kunskap kring pedagogiska redskap som kan användas. Samtliga lärare anser även att undervisning om samtycke i lågstadiet är mycket viktigt för elever i lågstadiet. Slutsatsen är att de intervjuade lärarna behöver mer förberedelser för att uppnå en samsyn om samtycke så att undervisningen blir likvärdig för alla elever. Lärarna anser det viktigt att påbörja undervisning om samtycke tidigt. De anser även att läromedlet Stopp! min Kropp!samt gruppdiskussioner är lämpliga för undervisning i lågstadiet och främjar nya kunskaper.

I det här arbetet undersöks lärares uppfattningar av undervisning i läsförståelse i ett klassrum med flerspråkiga elever. Syftet med den här studien är att undersöka verksamma lärares uppfattningar om gynnsam undervisning i läsförståelse i årskurs 1-3 i ett klassrum med flerspråkiga elever som följer kursplanen i svenska. För att undersöka det, tar vi reda på vilka arbetssätt lärarna anser vara gynnsamma i undervisningen för att utveckla elevers tidiga läsförståelse samt vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser i sitt arbete med att främja flerspråkiga elevers läsförståelse. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Åtta behöriga lärare med erfarenhet av arbete i årskurs två och tre i grundskolan och med erfarenhet av att undervisa i ett klassrum med flerspråkiga elever har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar på att gynnsamma arbetssätt för läsförståelseutvecklingen framför allt är ett tidigt arbete med ord och begrepp och läsförståelsestrategier. Hur lärarna väljer att arbeta med detta varierar. Ordförståelse är även en förmåga lärarna lyfter som bristande hos många flerspråkiga elever. Utifrån studiens resultat kanvi dra slutsatserna att lärarna är medvetna om att modersmålet spelar en viktig roll även förutvecklingen i svenska, men att kunskap om språkens samverkan hos eleven och fördelarna med inslag av tvärspråkliga arbetssätt i undervisningen saknas. Utifrån resultatet i denna studie synliggörs att de kunskaper och resurser lärarna skulle ha nytta av bland annat är ökad kunskap om hur språk samverkar hos eleverna, guidning i undervisning genom tvärspråkliga arbetssätt samt tillgång till material som exempelvis tvåspråkiga böcker och texter. / <p>Inriktning svenska</p>

No description available.

No description available.