Inom restaurangbranschen finns det krav och normer för hur en servitris ska bemöta restaurangens gäster. Dessa krav ingår i arbetsrollen och påverkar servitrisens emotioner och självkänsla, vilket skapar en emotionell belastning för servitriserna. För att lindra den emotionella påfrestningen använder de sig av copingstrategier för att behålla självkänslan i balans och fortsätta arbeta inom yrket. Studiens syfte är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv få en djupare förståelse för hur social interaktion inom restaurangbranschen påverkar servitrisens självkänsla och emotioner. Studien använderen kvalitativ metod med 10 semistrukturerade intervjuer som genomfördes på respondenternas arbetsplatser. Teorierna som används fokuserar på självkänsla, emotionellt lönearbete och copingstrategier. En tematisk analys används för att identifiera mönster och teman i det insamlade materialet. Resultatet visar att servitrisens arbete skapar en emotionell belastning och påverkar självkänslan. Därför använder servitriser olika copingstrategier för att hantera den emotionella belastningen på arbetsplatsen. Några viktiga faktorer som påverkar självkänslan och emotionerna är kundbemötande, feedback från gäster och chefen samt att arbeta enligt yrkeskraven.Respondenterna hanterar de negativa emotionerna genom socialt stöd och använder sin fritid för återhämtning, för att bibehålla balansen mellan arbetslivet och fritiden. / In the restaurant industry, there are requirements and standards about how a waitress should treat the restaurant's guests. These demands are part of the work role and affect the waitress's emotions and self-esteem, which creates an emotional burden for the waitresses. To alleviate the emotional strain, they use coping strategies to keep their self-esteem in balance and continue working in the profession. The purpose of the study is based on a social psychological perspective to gain a deeper understanding of how social interaction within the restaurant industry affects the waitress's self-esteem and emotions. The study is based on a qualitative method with 10 semi-structured interviews that were conducted at the respondents' workplaces. The theories in the study focused on self-esteem, emotional labor and coping strategies. The study used a thematic analysis to identify patterns and themes in the collected material. The results showed that working as a waitress creates an emotional burden, and affects the waitress's self-esteem. Therefore, waitresses used various coping strategies to manage the emotional burden in the workplace. Some important factors that influence self-esteem and emotions are customer service, feedback from guests and the manager, and working according to professional requirements. The respondents dealt with the negative emotions with the help of social support and they recovered in their free time to find a balance between work life and free time.

The aim of this study was to examine professional resilience among social workers. Professional resilience in this study included three dimensions; organizational, relational and emotional resilience. Resilience was described in this study as recuperation and resistance. The aim was to see which resilience factors contribute to social workers staying at their workplaces for more than two years. The study was based on six interviews with social workers at the social services in social child care in Sweden. The theory of emotional wage labor and the concept of SOC, Sense of Coherence, were used as theoretical frameworks. The study concluded that social workers stay longer than two years in their workplaces in social child care, primarily thanks to their colleagues. Other important factors for social workers to thrive were leadership and personal qualities, such as the emotional ability to leave the job at work and not engage too much emotionally.

In Sweden, new parents are always offered a visit from a child health care nurse. Usually the home visit takes place with only the child health care nurse. In a smaller municipality in Sweden, a decision has been made that home visits should take place in teams. The team consists of a child health care nurse and a representative from the Social Services. The aim of this study is to explore the role of emotions and emotional rules in meetings between parents, child health care nurses and representatives from the Social Services that take place in a home environment. The study also aims to investigate how emotions are shaped by the professional role (as child health care nurse and Social Services representative) as well as the place (the home of the parents). The data in the study has been gathered through a qualitative research method and eight interviews were conducted with child health care nurses as well as representatives from the Social Services. The data has been analyzed through sociology of emotions as well as Goffman's dramaturgical perspective. The results of the study shows that emotional rules and professional emotional rules are most present in the emotional labour that child health care nurses and representatives from the Social Services perform at home visits in teams. The professionals strive to convey and provide security to the new parents by adhering to emotional rules and professional emotional rules. Furthermore, it appears that the professional role and the place are of great importance for the role of emotions during home visits. Given that the meeting takes place in the private sphere of the home means that the professionals refrain from ending up in a discussion with the parents. However, they feel more comfortable having that kind of discussion at the health center.

Syftet med studien är att få förståelse för socialsekreterares upplevelser av känsloarbete inom den sociala barnavården. Vidare få kunskap om socialsekreterares uppfattningar gällande vilket stöd som deras organisation erbjuder dem när det avser hantering av känslor i arbetet. För att besvara studiens syfte  har semistrukturerade intervjuer genomförts med socialsekreterare som arbetar med barn och unga inom socialtjänsten. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Arlie Russell Hochschilds teori om emotionellt arbete samt det dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman. Vår studies empiri har tolkats med stöd av tematisk analys. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever påfrestande känslor i arbetet som oftast är ilska eller ledsamhet. Dessa känslor väcks i samband med deras kontakt med klienter. Därmed behöver socialsekreterarna använda strategier för att kunna reglera sina känslor samt istället uppvisa önskvärda känslor. Detta görs eftersom de upplever att det ingår i deras professionella roll. Strategier som tillämpas till detta ändamål är följande:  förberedelse, ett lågaffektivt förhållningssätt, att visa empati, att tänka på hur ens  kroppsspråk uppfattas och ventilering av sina känslor med kollegor. Resultatet visar även vilket stöd som organisationen erbjuder socialsekreterarna vid hantering av känslor: stöd består av handledning eller att få prata med sin teamledare eller chef. Slutsatsen som kan dras är att organisationens stödinsatser för att hantera känslor behöver vidareutvecklas, där insatser ger socialsekreterare utrymme att ventilera sina känslor i arbetet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kommunal hemtjänstpersonal i en landsbygdskommun upplever bemanningen. Utifrån detta undersöktes hur hemtjänstpersonalen hanterar eventuella situationer vid underbemanning och vilka konsekvenser det kan medföra för personalen. För att fånga upp hemtjänstpersonalens erfarenheter och upplevelser genomfördes en kvalitativ intervjustudie där åtta personer intervjuades. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Teori som applicerats på resultatet var Kahns personligt engagemang och personligt disengagemang samt Hochschilds emotionsarbete och emotionellt lönearbete. Resultatet visade att underbemanning kunde vara det nya normala för hemtjänstpersonalen då normen för god bemanning förändrats. Det har skett en ansvarsförskjutning gällande vikarieanskaffning kvällar och helger. Hemtjänstpersonalen hade strategier som möjliggjorde arbete vid underbemanning. Det fanns två centrala strategier vilka var samarbete inom den egna gruppen och samarbete mellan grupper. Dessa strategier fick konsekvenser för personalen i form av att underbemanningen kontinuerligt osynliggjordes. Studien har bidragit till att problem gällande bemanning och de strategier som används inom kommunal hemtjänst i en landsbygdskommun för att hantera underbemanning synliggjorts. / The aim for this study was to explore how homecare workers in a rural municipality perceives staffing. From this perspective explore how homecare workers dealt with situations of staff shortage and what consequences it could bestow upon the staff. A qualitative interview study was made to capture the experiences of homecare workers and eight persons were interviewed. Thematic analysis was used to analyze the interviews. Theories used to analyze the results were both Kahn’s personal engagement and personal disengagement and Hochschild’s emotion work and emotional labor. The results showed that staff shortage might be the new standard due to a shift in the perceived norm of adequate staffing. There was a shift of responsibility regarding substitutes during evenings and weekends. Homecare workers showed strategies that facilitated a continued work while short-staffed. Two central strategies were cooperation within their own group and cooperation with other groups. These strategies had consequences for the staff such as making staff shortage continuously obscured. This study has highlighted problematic staffing and strategies within municipal homecare in a rural municipality.

Familjeutredare på akut- och utredningshem är en yrkesgrupp som arbetar med utredning av föräldrars omsorgsförmåga. I arbetet träffar familjeutredaren dagligen människor som befinner sig i svåra livsskeenden. Detta ställer krav på familjeutredarens förmåga att hantera emotioner. Studiens syfte var att bidra till en djupare förståelse för familjeutredares emotionella lönearbete, vilka emotionella krav som ställs och hur de hanterar det. Studien utgick från Grundad teori (GT) och datainsamling innefattade sju semistrukturerade intervjuer. Studien resulterade i en teoretisk modell där utgångspunkten var ett emotionellt lönearbete som präglas av en moralisk konflikt. Det centrala i modellen är att arbetet kräver å ena sidan en balansering av förväntningarna på ett moraliskt upprätthållande arbete och å andra sidan det moraliska ifrågasättande som arbetet väcker. För att balansera denna konflikt använder sig familjeutredarna av emotionsstrategier. / Child protection investigators are an occupational group who investigates parentsability to take care of their children. In their everyday work child protection investigators meet parents who find themselves in a difficult life situation. The investigator must therefore have the ability to manage emotions. The aim of this study was to contribute to a deeper understanding of child protection investigators emotional labor, their emotional demands and how they handle them. The methodology used in this study was Grounded theory (GT). Data were collected from seven informants. The findings show that child protection investigators' emotional labor is characterized by a moral conflict. This conflict arises when child protection investigators start questioning the bases of their work. To balance this moral conflict they use emotion strategies.

The purpose of this study is to increase knowledge about how counselors at youth centers deal with emotional burdens like to working with sexually exposed young people. Previous studies have shown that working with trauma can lead to secondary traumatization. There is a particular risk of secondary traumatization if you encounter repeated trauma stories. Counselors at youth centers meet young sexually exposed people for treatment talks.Through semi-structured qualitative interviews with six counselors from six different youth centers the study has observed several coping strategies that the counselors use. These strategies can be categorized into two different themes; individual coping strategies and coping strategies that the organization offers. The individual strategies can be categorized into emotion focused coping strategies and problem focused strategies. The study showed that the councelors mostly used emotion focused strategies like acceptance, distancing, avoiding and social support. The study also showes that the councelors used problem focused strategies like self care, having meaningful leisure time, demand-reducing strategies and setting limits. The study also showes that counselors don´t know of any target documents or routines for managing emotional stress at work.

Emotions constitutes a large part of social work and social workers use their expertise to handle emotions of others while coping with their own. The aim of this qualitative study is to investigate the emotions that social workers experience, and how they manage their own emotions working with clients with both problematic substance use and mental illness. The study is based on eight semi-structed interviews with social workers, working closely with this specific client-group. We have analyzed our data according to Hochschild’s theory of “emotional labor”, by using a thematic analysis.   The results shows that the work involves a wide range of emotions, where frustration, helplessness, joy and curiosity are the most common emotions. Being able to manage emotions and the way in which one does so appears to be strongly linked to professionalism. It appears that social workers should not show too much of their emotions, but not too little either. The results also show that the emotion management takes place in two different arenas, in the client meeting and in the workplace, and the emotion rules differ markedly depending on the arena. Managing emotions together with colleagues and through supervision also proved to be important for maintaining professionalism.

Vår tids reformering inom den offentliga sektorn har genererat stora organisatoriska förändringar för den svenska socialtjänsten. Implementeringen av New public management [NPM] och en evidensbaserad praktik [EBP] har resulterat i en marknadsstyrd verksamhet med fokus på effektivitet och produktivitet. Där intentionen om att förbättra och utveckla verksamheten främst genererat ökade dokumentationskrav och fler administrativa arbetsuppgifter för den enskilde socialsekreteraren, vilket följaktligen resulterat i mindre klientnära arbete och en mer stressfylld arbetssituation. En arbetssituation som utifrån dess allvarsamma karaktär blivit ett omtalat ämne för både samhällsforskning, fackförbund och yrkesverksamma socionomer. Mot bakgrund av socialtjänstens arbetsförhållanden avser denna studie att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation utifrån myndighetens utmanande arbetsmiljö, etisk stress samt de motstridiga krav som förekommer i yrkesutövandet. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats där vi med hjälp av Hoschilds teorier om emotioner, Karaseks krav-och kontrollmodell samt teorier om etisk stress strävat efter förståelse för socialsekreterarens komplexa yrkesutövning och arbetssituation. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med socialsekreterare verksamma inom individ och familjeomsorgens myndighetsutövning och påvisar i likhet med tidigare forskning på fältet att arbetsbelastningen inom verksamheten är hög. Att de organisatoriska kraven är omfattande och att stressnivån i längden påverkar socialsekreterarens välmående och hälsa. Studien visar att socialtjänstens nuvarande arbetsmiljö bidrar till att flera engagerade socionomer söker sig bort från verksamheten för att inte riskera att drabbas av ohälsa. Empirin synliggör också att bristen på återhämtning ofta skapar en obalans mellan känslan av krav och kontroll, vilket på sikt kan leda till att socialsekreterarens etiska engagemang omvandlas till etisk stress. Genom att synliggöra myndighetsutövande socialsekreterares arbetsmiljö utifrån ett etiskt perspektiv, finns förhoppningen om att vår studie, trots sin ringa storlek, ska bidra till en ny nyans inom forskningsfältet och på så vis medverka till att yrkets etiska aspekter förändras till det bättre. / The reform of our time in the public sector has generated major organisational changes for the Swedish social services. The implementation of New public management [NPM] and an evidence-based practice [EBP] has resulted in a market-driven organisation focused mainly on efficiency and productivity. Reforms that were implemented with the intention of improving and developing the Swedish social service, but instead led to increased documentation requirements and more administrative tasks for the individual social worker, consequently resulting in less client-related work and a more stressful work situation. A working situation which, due to its serious nature, has become a topic of discussion for social research, trade unions and professional social workers. With serious shortcomings within social services regarding the working conditions of social workers, this study aims to investigate how social workers experience their work situation based on the challenging work environment due to the authorities processes, ethical stress and the conflicting demands that occur in their professional practice. The study is based on a qualitative research approach, using Hoschild's theories of emotions, Karasek's demand and control model and theories of ethical stress, we sought to understand the complex professional practice and work situation of the social worker. The empirical data consists of qualitative interviews with social workers working within personal and family counselling services and demonstrates, as previous research in the field has, that the workload within the agency is highly demanding. The organisational requirements are extensive and that the level of stress in the long term affects the well-being and health of the social worker. The study shows that the authorities lack understanding of the working environment which contributes to several engaged social workers turning away from social services so as not to risk suffering from ill health. The empirical evidence also shows that the lack of recovery often creates an imbalance between the sense of demand and control, which overall can lead to the social worker's ethical commitment being transformed into ethical stress. By making visible the working environment of social workers in public authorities from an ethical perspective, it is hoped that our study, despite its small size, will contribute to a new nuance in the research field, we hope furthermore to contribute to a change in the ethical aspects of the profession for the better.

Syftet med vår studie har varit att undersöka vilket handlingsutrymme som enhetschefer har på LSS-gruppbostäder med att ge möjlighet för sin personal att arbeta med brukarnas sexualitet och sexuella hälsa. Vi vill undersöka hur chefen kan stödja personalen i detta arbete. Vi har under vårt arbete valt att benämna våra respondenter till enhetschefer fast vissa respondenter har andra titlar så som verksamhetschef. Alla respondenter i vårt arbete har uttryckt att de har liknande arbetsuppgifter, nämligen att de har huvudansvaret över driften på LSS-gruppbostäder. Vi valde dessa forskningsfrågor att undersöka: Vad har enhetschefer för handlingsutrymme för att stärka brukarna i deras sexualitet? Hur arbetar enhetscheferna med personalen för att ge dem rätt möjligheter för att främja personer med IF sexualitet i det brukarnära arbetet? Vårt resultat från undersökningen baseras på sex kvalitativa intervjuer med enhetschefer inom LSS-gruppbostäder. Vi har sedan analyserat intervjumaterialet med hjälp av Hochschild teori om emotionellt lönearbete och Antonovsky teori om hälsofrämjande ledarskap och KASAM. Som tidigare forskning valde vi ämnena: policy och reglers påverkan på sexualitet, sexuell identitet och chef och personal. Resultaten som vi fått fram av vår undersökning visar bland annat att LSS-gruppbostäderna förlitar sig på kommunens riktlinjer, hur de ska arbeta med brukare och sexuell hälsa. Det finns inga nationella riktlinjer eller policys. Några av våra respondenter svarade att arbetet med sexuell hälsa inte alltid prioriteras eftersom det finns organisatoriska hinder. Det hinns inte med, helt enkelt. Det framkommer i våra intervjuer att personalens känslor får ibland gå före, och brukarens egna sexuella uttryck hindras.