No description available.

I vår studie kommer vi att jämföra och analysera elevers språksocialisation i olika skolor.  Undersökningen handlar om hur elever i olika socioekonomiska områden använder sig av språket i olika situationer samt stödet och uppmuntran de får i sitt första språk. Vårt syfte är att jämföra och se om det finns skillnader mellan olika skolor och områden, tanken är att se hur deras flerspråkighet uttrycker sig i klassrummet eller andra situationer när de använder sig av språket. För att nå vårt syfte har vi valt att intervjua flerspråkiga elever på två olika skolar som ligger i två olika socioekonomiska områden. Vi har valt att intervjua 10 elever och valt fem elever från vardera skola.  Det vi tolkat utifrån de resultat vi har fått är att det finns vissa skillnader mellan elevernas syn på deras flerspråkighet i de olika områdena. Skillnaderna är att flerspråkighetens betydelse i områdena är olika då de på ena skolan ser att de kan använda sina kunskaper i många olika situationer i jämförelse med den andra skolan som vi har tolkat anser att deras flerspråkighet är begränsad. En annan skillnad är att på skola ett är det mer normalt att använda sig av sin flerspråkighet i skolsituationer i jämförelse med skola två där de endast används under modersmålsundervisningen.

Det här är en studie av mikro- och småföretag inom Uppsala län som syftar att bidra till bättre kunskap och ökad förståelse för hur dessa bolag hanterar sin löpande bokföring. Den kvantitativa enkätundersökning som ligger till grund för studien omfattar 163 bolag. De ombads svara på frågor angående hur de hanterar sin löpande bokföring, om de använder bokföringssystem samt vilken av parametrarna kotroll, kostnad och kunskap som var viktigast i beslutet om hanteringen av den löpande bokföringen. Samtliga bolag hade mellan 0-49 anställda och delades in i tre kategorier A, B och C, beroende på antalet anställda. Detta för att kunna se skillnader och göra jämförelser mellan bolag i olika storlek. Studien visar att över 75 % av bolagen hanterade den löpande bokföringen inom bolaget samt att hela 93,4% av dessa gjorde det med hjälp av ett bokföringssystem. Trots att andelen bolag som la ut den löpande bokföringen på en extern aktör endast uppgick till 22,8 % indikerar studien att det var vanligare att lägga ut den löpande bokföringen om bolaget hade få anställda. En majoritet av bolagen uppgav att det var tillgången på kunskap som var den viktigaste parametern vid beslutet huruvida de valde att sköta den löpande bokföringen inom bolaget eller inte, medan endast 6,8 % uppgav tron om kostnadsbesparingar som den viktigaste parametern vid beslutet. Studien visar alltså på att det är tillgången på kunskap som är den viktigaste parametern vid beslut om hantering av den löpande bokföringen. Detta överensstämmer inte med teorin om att kostnadsbesparingar är den viktigaste parametern. Resultatet av studien kan användas av redovisnings- och revisionsbyråer samt leverantörer av affärs- och bokföringssystem i sin marknadsföring samt när de planerar sitt produktutbud.

Inledning: I bakgrunden beskrivs att det blir vanligare att företag flyttar över affärssystem till molntjänster; vilket innebär att de har åtkomst till programmen via Internet. Vidare förklaras att det finns skillnader mellan små och stora företag, att i småföretag är företagsledaren en central person, där dennes personlighet, intresse och kunskaper är avgörande för företaget. Dock har småföretagare ofta lägre intresse och kunskaper inom bokföring och ser den som besvärlig och prioriterar istället företagets verksamhet. Att flytta över bokföring som molntjänst innebär förde-lar för företaget, samtidigt som alla företag är olika, och därför även bör beakta nackdelar med bokföring som molntjänst innan de tar beslut i frågan. Forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar småföretag vid beslut att införa e-bokföring? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som karaktäriserar e-bokföring samt redogöra för vilka faktorer som påverkar småföretag vid beslut att införa e-bokföring. Metod: Studien har genomförts med en induktiv ansats och kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer har genomförts med företagare som använder e-bokföring samt andra personer som genom sitt arbete kommer i kontakt med e-bokföring. Slutsats: Vår slutsats är att det finns fyra faktorer som påverkar företag i beslut att införa e-bokföring. Dessa är; företaget och företagsledarens karaktäristiska drag, rekommendationer från andra, pris samt programmets funktioner.

No description available.

I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela räkenskapsåret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn då under året underlåter att vidta åtgärder vid misstanke om brott som denne är skyldig att vidta och även åsidosätter god revisionssed riskerar denne disciplinära påföljder från RN. En revisor riskerar även att dömas för medhjälp till bokföringsbrottet om denne har främjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrån reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien är att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall där den löpande bokföringen inte har utförts i tid. Riktlinjerna ska hjälpa revisorerna att inte hamna i situationer där de riskerar disciplinära påföljder från RN samt riskerar dömas för medhjälp till bokföringsbrott. Studiens viktigaste resultat är att om en revisor upptäcker att den löpande bokföringen inte har skett i enlighet med BFL och god redovisningssed finns det grund för en sådan misstanke om bokföringsbrott som avses i ABL 9 kap 42 §. Brottsmisstanken uppkommer därför under revisionen och därigenom måste revisorn senast i samband med sin revision underrätta styrelsen om sin brottsmisstanke. Styrelsen kan avhjälpa bristen genom att i efterhand bokföra affärshändelserna om revisorn i sin granskning inte finner att den försenade löpande bokföringen har orsakat bolaget eller dess intressenter någon skada. Avhjälpandet av bristen ska enligt huvudregeln ske inom dem fyra veckorna efter underrättelsen och om detta inte uppfylls måste revisorn anmäla en misstanke om bokföringsbrott till åklagare. Efter anmälan om revisorn stannar kvar ska denne även anmärka i sin revisionsberättelse över de allvarliga bristerna i bokföringen.

Budgeten är ett centralt styrmedel i många organisationer, men har fått kritik bland annat för att vara tidskrävande och snabbt bli inaktuell om inte revideringar utförs löpande då allt fler organisationer verkar i osäkra miljöer. Syftet med studien har således varit att undersöka budgetens roll som styrmedel i ett företag som aktivt använder sig av budgetering och dessutom verkar i en osäker miljö. Då telekombranschen är väldigt föränderlig och det råder hög konkurrens och innovation gjordes en fallstudie av Tele2. Studien visar att budgeteringen anses vara ett viktigt styrmedel trots den osäkra miljön, men att löpande prognoser och revideringar är nödvändiga och utförs regelbundet. Budgeten visade sig dessutom uppfylla de funktioner som den traditionella budgeten har, vilket går emot den kritik som finns riktad mot styrmedlet. Studien tyder därmed på att budgetering kan ha en fortsatt viktig roll som styrmedel även i organisationer som verkar i osäkra miljöer.

I den rådande ekonomiska miljön tenderar företag att använda sig av IT-system i högre utsträckning för att dokumentera och processa affärstransaktioner. Digitalisering ses som en drivkraft till de mest grundläggande och långsiktiga förändringarna i samhället och Digital i realtid ses som en viktig trend de kommande 10-20 åren för redovisnings- och revisions-branschen. Hur digitaliseringen kommer påverka revisionen ur en svensk kontext är ett relativt outforskat område och syftet med denna uppsats är att analysera revisionsbranschens fortsatta digitalisering och utveckling mot en mer automatiserad process samt utveckla begreppen kring denna förändring. Med hjälp av en kvalitativ studie baserad på personliga intervjuer med programutvecklare och auktoriserade revisorer samt en intervju med Dan Brännström, generalsekreterare på FAR, besvaras studiens problemformulering: Hur ser pågående digitalisering och automatisering inom revisionen ut och hur kan den påverka samt hanteras av branschen? Resultatet visar att den pågående digitaliseringen och automat-iseringen kan höja kvalitén inom revisionen genom att revisionen kan bedrivas mer effektivt, heltäckande och med en ökad pricksäkerhet. Genom att dra nytta av teknologi genomgår revisionen ett skifte mot att använda mer dataanalys och analytisk granskning av företagets hela population av transaktioner. Denna utveckling kan komma att förändra revisorns roll. Revisorn kan, med hjälp av teknologin, skapa sig en mer övergripande bild av verksamheten och hjälpa företaget med svårare frågeställningar på en företagsstrategisk nivå. IT-kunskap samt analytisk förmåga ses som nyckelkompetenser för revisorn i framtiden. Mer komplexa uppgifter tenderar att leda till högre efterfrågan på kvalificerad personal hos revisionsbyråerna samtidigt som behovet av mindre kvalificerad personal kan minska på grund av att enklare uppgifter automatiseras. Detta kompetensskifte skapar ett gap mellan universitetens utbildningar och den allt mer digitala och automatiska revisionsprocessen. Utbildningarna behöver omarbetas och bör inkludera mer IT och dataanalys för att aspirerande revisorer ska ha den kunskap som krävs vid inträde i branschen. / In the current economic environment, companies tend to use IT systems to a greater extent in order to document and process business transactions. Digitalization is seen as a driving force to the most basic and long-term changes in society and Digital in real-time is seen as an important trend over the next 10-20 years for the auditing and accounting profession. How digitalization will affect the audit in the Swedish context is a relatively unexplored area and the purpose of this study is to analyze the audit industry's continued digitalization and development towards a more automated process and to develop concepts of this change. By applying a qualitative study based on personal interviews with software developers and authorized auditors and an interview with Dan Brännström, General Secretary of FAR, we have answered the study's research question: How does the ongoing digitalization and automation within auditing appear and how can it affect and be handled by the industry? The result shows that the ongoing digitalization and automation can increase the quality of the audit since the audit can be conducted more efficiently, comprehensive and with an improved accuracy. By taking advantage of the technology, auditing is experiencing a shift toward using more data analysis and move towards an analytical review of the company's entire population of transactions. This development can change the role of the auditor. The auditor can, with the help of technology, create a more comprehensive picture of the business and help the company with difficult issues at a corporate strategic level. IT knowledge and analytical skills are seen as key competences for the auditor in the future. More complex work tasks tend to create a greater demand for qualified personnel in auditing firms, while the need for less qualified personnel will decrease due to automation of simple tasks. The shift in competencies creates a gap between the universities’ programs and the increasingly digital and automated audit process. The curriculum needs to be redesigned and should include more IT and data analysis to ensure that aspiring auditors possess the knowledge required when entering the industry.

Systemutveckling handlar om processen för att underhålla, anpassa eller utveckla befintliga program och system. Systemutveckling är en komplex aktivitet som är påverkad av ett antal faktorer, ofta tid, budget och eskalerande problem. För att kunna hantera detta i en värld där tekniken utvecklas med snabba steg har systemutvecklingsprojekt börjat använda sig av agila metoder. Agila metoder syftar till att arbete sker iterativt, repeterande processer. Dessa metoder anses flexibla och rörliga inom projekt och målet är att kunna leverera en liten del av slutprodukten efter varje iteration.  Löpande kravhantering syftar till kravarbetet som sker löpande under ett helt projekt, detta är en del av den agila metodiken som används för att kunna vara mer flexibel och anpassningsbar vid arbete i projektform. Istället för att kravlistan ska vara helt färdig och svår att ändra innan projektet drar igång ska löpande kravhantering underlätta dagens snabbt svängande systemutvecklingsprojekt. Mätningar av projektresultat syftar till mätningar som kan genomföras för att få en bild av hur projektet har gått. Kritik har riktats mot hur mätningar sker och att resultat blir missvisande, även att kravhanteringen, trots medvetenheten hos företag, fortfarande försummas och skapar problem med bristfälliga kravställningar. Syftet med uppsatsen är att identifiera riktlinjer för löpande kravhantering och mätning av projektresultat, samt undersöka hur relationen mellan dessa ser ut. Detta kan bidra till att fler företag kan undvika missförstånd mellan leverantör och kund, samt även skapa en fortsatt förståelse för vikten av kravinsamlingsarbetet för att kunna genomföra trovärdiga mätningar. Studiens metod bygger på en kvalitativt inriktad insamlingsform, empiri samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra personer, samtliga konsulter, med bred erfarenhet från branschen har deltagit i studien och intervjuats. Studien resulterade i en analys om hur löpande kravhantering kan påverka mätningar av projektresultat och vilka effekter detta kan leda till. Även en diskussion kring utmaningar, samt lösningar och verktyg för att hantera detta stod i centrum. Slutsatsen beskriver hur relationen mellan löpande kravhantering och mätning av projektresultat ser ut, samt presenterar i punktform utmaningar och riktlinjer kopplade till denna relation.

Det av stor vikt att god redovisningssed beaktas vid löpande bokföring. Detta tydliggörs via 4 kap. 2 § BFL där det står att bokföringsskyldiga personer i Sverige ska löpande bokföra sina affärstransaktioner i enlighet med god redovisningssed. Det finns dock kritik riktad mot begreppet, då innebörden av god redovisning i vissa fall kan vara diffust. Därmed har BFN som huvudansvarig för utveckling av god redovisningssed valt att se över den nuvarande normgivningen som utgör god redovisningssed för löpande bokföring. Under år 2010 påbörjade BFN ett projekt för att göra ett samlat regelverk avseende BFL:s regler om löpande bokföring, verifikationer, arkivering, systemdokumentation samt behandlingshistorik. Detta utmynnade till att BFN i november 2012 gav ut ett förslag på ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om löpande bokföring. Huvudsaklig bakgrund till utgivningen är att nämnden finner det problematiskt att den nuvarande normgivningen finns utspridd i 15 olika allmänna råd, rekommendationer och uttalanden. I slutet av hösten 2012 skickade BFN ett utkast på förslag till ny vägledning avseende löpande bokföring till 50 stycken av BFN valda remissinstanser och Justitiedepartementet för påseende. Den 28 februari år 2013 var remissvaren inkomna till nämnden. Syftet med denna studie har varit att undersöka de mest framträdande argumenten i remissvaren på BFN:s förslag på ny vägledning i grund- och huvudbokföring, där fokus sätts på hur god redovisningssed kan påverkas utifrån BFN:s förslag till ny vägledning. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats där empirin består av 12 stycken av studien undersökta remissinstanser och deras svar avseende BFN:s remitterade förslag på allmänt råd. Instanserna har utifrån det utkast de fått från BFN gett både positiv och negativ kritik. Vi har valt att dela upp instanserna i fyra intressentgrupper med beaktning på sociala krafter. Intressentgrupperna är staten, forskningsinstitut, redovisningsprofession samt näringslivsorganisationer. Svaren utifrån intressentgrupp delar upp nyckelord och meningar under tre kategorier för att skapa oss en uppfattning om instanserna önskar en ny vägledning avseende löpande bokföring samt hur vägledningen kan bidra till god redovisningssed. Studiens resultat visar på att den löpande bokföringen är i stort behov av tydligare regler samtidigt som de utvalda remissinstanserna uppskattar BFN:s förslag på nytt allmänt råd med vägledning. Vidare visar denna studie på att god redovisningssed kan komma att påverkas av BFN:s remitterade förslag om det träder i kraft. Detta då normgivningen blir tydligare, vilket även gör seden mer påtaglig. / Program: Civilekonomprogrammet