<p>Under lärarutbildningen utvecklades mina idéer om varierande undervisningsmetoder för problemlösning. Då jag utförde min praktik fick jag uppleva hur arbete i en matematikverkstad kunde stimulera högstadieelevernas intresse för problemlösning samt stödja deras förmåga att lösa problem. Trots utveckling av varierande undervisning i matematik visar utvärderingar att ”enskild tyst räkning” fortfarande är dominerande på matematiklektionerna. Enligt rapporter från bland annat skolverket skapar sådan tyst räkning ointresse för ämnet och misslyckande för många elever. Avsikten med detta arbete var att undersöka hur användning av laborativa material vid matematisk problemlösning påverkar högstadieelevers förmåga att lösa problem och intresse för problemlösning. För undersökningen valdes en klass i årskurs 9 med 23 elever. Elevernas resultat jämfördes när de arbetade med likadana uppgifter i klassrummet och i matematikverkstaden. Enkätfrågor användes också för att veta hur skillnaden mellan sätten att arbeta upplevdes av eleverna. Denna studie visar att användning av laborativa material påverkar elevernas förmåga att lösa problem och intresse för problemlösning positivt.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka det laborativa arbetssättet i skolan utifrån ett lärarperspektiv. När och hur kan man använda laborativa material för att förbättra matematikundervisningen? Vi har försökt att besvara dessa frågor med hjälp av lärarintervjuer. Resultatet visar att lärarna i studien anser att fördelar med laborativ undervisning framförallt innebär att det blir konkret för eleverna och det öppnar möjligheter att koppla den abstrakta matematiken i läromedlet till elevernas förkunskaper i matematik. De menar vidare att laborationer är lustfyllt och att detta i sin tur kan leda till att eleverna blir mer motiverade till matematik. Nackdelar med arbetssättet verkar i första hand handla om ramfaktorer. Ett laborativt arbetssätt kräver resurser i form av tid, utrymme, material och personal, vilket kan vara svårt att frambringa på vissa skolor. Lärarna i vår undersökning verkar trots detta väldigt positivt inställda till att använda ett laborativt arbetssätt som ett komplement till den traditionella undervisningen utifrån läromedel.</p>

Under lärarutbildningen utvecklades mina idéer om varierande undervisningsmetoder för problemlösning. Då jag utförde min praktik fick jag uppleva hur arbete i en matematikverkstad kunde stimulera högstadieelevernas intresse för problemlösning samt stödja deras förmåga att lösa problem. Trots utveckling av varierande undervisning i matematik visar utvärderingar att ”enskild tyst räkning” fortfarande är dominerande på matematiklektionerna. Enligt rapporter från bland annat skolverket skapar sådan tyst räkning ointresse för ämnet och misslyckande för många elever. Avsikten med detta arbete var att undersöka hur användning av laborativa material vid matematisk problemlösning påverkar högstadieelevers förmåga att lösa problem och intresse för problemlösning. För undersökningen valdes en klass i årskurs 9 med 23 elever. Elevernas resultat jämfördes när de arbetade med likadana uppgifter i klassrummet och i matematikverkstaden. Enkätfrågor användes också för att veta hur skillnaden mellan sätten att arbeta upplevdes av eleverna. Denna studie visar att användning av laborativa material påverkar elevernas förmåga att lösa problem och intresse för problemlösning positivt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka det laborativa arbetssättet i skolan utifrån ett lärarperspektiv. När och hur kan man använda laborativa material för att förbättra matematikundervisningen? Vi har försökt att besvara dessa frågor med hjälp av lärarintervjuer. Resultatet visar att lärarna i studien anser att fördelar med laborativ undervisning framförallt innebär att det blir konkret för eleverna och det öppnar möjligheter att koppla den abstrakta matematiken i läromedlet till elevernas förkunskaper i matematik. De menar vidare att laborationer är lustfyllt och att detta i sin tur kan leda till att eleverna blir mer motiverade till matematik. Nackdelar med arbetssättet verkar i första hand handla om ramfaktorer. Ett laborativt arbetssätt kräver resurser i form av tid, utrymme, material och personal, vilket kan vara svårt att frambringa på vissa skolor. Lärarna i vår undersökning verkar trots detta väldigt positivt inställda till att använda ett laborativt arbetssätt som ett komplement till den traditionella undervisningen utifrån läromedel.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om laborativa arbetssätthjälper elever att skapa förståelse för ett matematiskt innehåll samt attjämföra detta med tidigare forskning och undervisande lärares tankar kringdetta. Genom intervjuer med både elever och pedagoger samt en observationav eleverna när de löser en uppgift har jag undersökt informanternasenskilda uppfattningar om ämnet matematik och olika arbetssätt. Resultatetvisar att arbete med läromedlet är det arbetssätt som används mest. Ändåframkommer det i intervju med pedagogerna att laborativa arbetssätt hjälpereleverna att förstå det matematiska innehållet. På samma sätt uttrycker sigeleverna. De anser att de i väldigt hög grad blir behjälpta av att arbetalaborativt men att det inte är ett arbetssätt som används i särskilt hög grad,men ett arbetssätt som eleverna gärna skulle välja om möjlighet gavs.

I detta examensarbete ställs frågan vilka effekter laborativ matematikundervisning har på elevers matematiska förståelse när det gäller matematikområdet bråk. Examensarbetet är en forskningsstudie där sammanlagt 8 avhandlingar och vetenskapliga artiklar lyfts fram för att söka svar på frågan kring laborativt material och elevers matematiska förståelse. Studierna samlades in via sökmotorerna ERIC (Escbo), DiVA- portalen samt SwePub. Studierna lyfter olika exempel på hur lärare arbetat med laborativa material i sin matematikundervisning, till exempel med playdough och berättande som hjälpmedel. De lyfter också vikten av att elever tidigt behöver förstå att det finns fler tal än heltal. Forskare menar att det laborativa materialet måste ha ett mål och syfte för att det ska bli meningsfullt och bidra till elevers förståelse. Annars finns det en risk att det bara blir underhållande eller skapar förvirring bland eleverna och de går miste om den matematiska förståelsen. Slutsatsen som dras är att elevers förståelse för bråk kan bli djupare av att använda laborativa metoder i undervisningen. Studierna visar att förståelsen för bråktals delar och helhet, addition av bråk samt jämförelser av bråk kan gynnas.

Många elever i Sverige har lässvårigheter. Enligt Skolverket (2011) ska varje elev kunna få de rätta förutsättningarna för att utvecklas i matematik, därför har denna studies syfte valts för att ta reda på vilka hjälpmedel som finns tillgängliga på två olika skolor för elever med lässvårigheter. Kan laborativa lektioner i matematik hjälpa dessa elever och hur upplever eleverna och deras lärare dessa lektioner? Som metod till denna studie används intervjuer med tre lärare och observationer av två laborativa lektioner med fyra elever där tre av dem har lässvårigheter. Resultatet i denna studie visar att det finns flera hjälpmedel som främjar ett arbete med elever med lässvårigheter. Studien visar även att engagerade lärare behövs för att underlätta för elever med lässvårigheter. Både lärare och elever menar på att en varierad undervisning i matematik är nyckeln för att skapa goda förutsättningar för alla elever.

Studien syftar till att synliggöra sambandet mellan en lärares avsikter med en laboration och elevernas uppfattningar om dessa avsikter. I denna variationsteoretiskt influerade fallstudie studerades en lärare och åtta elever. Den kvalitativa undersökningen genomfördes genom intervjuer, observationer och stimulated recall. Resultatet indikerade på fyra kategorier om de åtta elevernas uppfattningar om lärarens avsedda lärandeobjekt där kategorierna mer eller mindre överensstämde med lärarens avsikter. Vad som påverkade resultatet var lärarens implicita och explicita intentioner samt vilka variationsmönster som var tydliga för eleverna att urskilja under laborationen.

Problemlösning beskrivs ofta både som en metod och ett mål inom matematiken. Vi anser, liksom flera forskare, att laborativ problemlösning gynnar yngre elevers utvecklande av problemlösningsförmågan. Vår uppfattning är dock att det råder ett klimat där läroboksundervisningen styr matematikundervisningen på många skolor. I vår studie kommer vi därför att beskriva hur lärare kan arbeta med laborativ problemlösning för att främja elevernas lust och lärande för matematik.  För att undersöka detta har vi samlat in empiri genom att utföra observationer och intervjuer på fyra olika skolor. Studien har utgått ifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Utifrån studiens resultat har vi kommit fram till ett flertal principiella slutsatser. Dels att läraren bör koncentrerar sig på få aspekter av lärandeobjektet för att eleverna lättare ska tillägna sig innehållet. Vår studie redogör även för att undervisning genom laborativ problemlösning inte enbart utvecklar elevernas problemlösningsförmåga, utan även elevernas kommunikations- och resonemangsförmåga. Slutligen redogör vi för att undervisningen genom laborativ problemlösning bidrar till ett ökat intresse för matematik.

Den här studien syftade till att undersöka hur undervisning med respektive utan konkret material kan påverka vad elever i årskurs 2 kan lära sig om rektanglar, kvadrater och trianglar. För att besvara ovanstående syfte har Learning Study varit en inspirationskälla för genomförandet av den här studien. Studien har genomförts i årskurs 2 där 18 elever delades in i två grupper, elevgrupp A och elevgrupp B. I varje grupp har tre moment genomförts: förtest, lektion och eftertest. Lektionerna hade samma syfte och innehåll, med den skillnaden att konkret material endast skulle användas i en av dem. Utifrån resultatet av eftertestet visar det sig att många elever i båda grupperna har utvecklat sina kunskaper att särskilja rektanglar, kvadrater och trianglar. Men när det gäller elevernas kompetens att använda begrepp och beskriva egenskaper hos dessa figurer så visar det sig att lektionen med konkret material har gett bättre resultat. Dock är det några elever i båda grupperna som inte uppvisat någon förbättring efter lektionerna. / <p>Matematik</p>