Declining populations have been a problem for many rural Swedish municipalities for a long time. Citizens often move out at a young age to seek education or job opportunities elsewhere, many never to return. Some do, however, return later in life. This study aims to investigate why these internal return migrants return to remote rural municipalities in Sweden and whether their motives have changed since they left. Semi structured interviews have been conducted with return migrants in Arjeplog municipality in northern Sweden, a municipality which for many years has seen a decline in population.  The result of the interviews shows, in accordance with recent studies on the subject, that the main motive for returning is social with family bonds being of particular importance. Results from the interviews also indicate that the motives for out-migration and return migration are different which can be derived from life transitions in the returnees’ lifetimes.

The aim of this thesis is to explore rural discourses and representations through discourse analysis. The objective is to present examples of discourses that either challenge or reproduce the current rural discourse. The material will be analysed through an analytical framework designed by results from the previous research. The chosen method is inspired primarily by Critical Discourse Analysis. The material comes from two interest organisations for rural politics: Hela Sverige ska leva and Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). They are the two largest organisations of this kind in Sweden. The results show that the two organisations represent slightly different discourses. Hela Sverige ska leva presents, partly, an alternative discourse. One of their explicit ambitions is to challenge the current discourse. LRF does not share that ambition and consequently they do not, generally, present an alternative to the current discourse. Altogether, the results demonstrate the difficulties with the position to challenge a discourse one is also part in.

The aim of this study is to examine what access the people living in the countryside of the late 18th century south-Swedish district of Blekinge had to consumption, as well as what part clothes had in the auction trade. By increasing knowledge about the peasantry’s access to clothing in a local second hand market, we can study the conditions for the rural population at a time when access to both new and used clothing was severely limited. Protocols of auctions attached to estate inventories is a vital source of information about when, why and how auctions where performed, and how clothes were a distinguished object category in the holding of the peasantry families.  Auctions were held for various causes, which could be of more or less imperative nature. Some estates were deeply in dept and needed to sell items in order to pay their debtors, though other estates held auctions without such reasons. In the latter cases it seems that the auctions could be a practical solution to handle the dividing of the inheritance, or to dispose of items not needed in the household. Here, the clothes form a special category that are more often sold as a whole than other items. The auctions were, as the society in general, dominated by men but with a closer look at the protocols it is clear that women also were frequent participants, especially when the selling estate was female.

Denna studie har ett syfte att jämföra hur elever på landsbygden respektive i storstaden upplever sina framtidsmöjligheter och att nå sitt framtida drömyrke. Eleverna går i årskurs 9 och har gjort sitt första val, nämligen till gymnasiet. Vi har dels gjort en enkätstudie och dels gjort två kvalitativa fokusgruppsintervjuer bland 9:or på landsbygden och i storstaden för att få svar på våra frågeställningar. Studien visar vad eleverna drömmer om, vilket val de gjort till gymnasiet, vilka faktorer som påverkat valet, vilket deras tänkbara jobb för framtiden är och hur de ser på sina möjligheter att bli det de drömmer om samt vilken roll studie- och yrkesvägledaren har spelat i valprocessen. Resultatet och analysen är indelad i tre teman. Det första temat är framtidsval och framtidsmöjligheter, det andra är påverkansfaktorer och det tredje är studie- och yrkesvägledarens roll. Enkäterna och de två kvalitativa fokusgruppsintervjuerna visar på intressanta resultat. Då eleverna på landsbygden och i storstaden gjort sitt första framtidsval visade enkäten att det är en majoritet av elever på landsbygden som valt ett yrkesförberedande program och i storstaden har majoriteten valt ett högskoleförberedande program. Från fokusgruppsintervjuerna fanns ingen skillnad mellan regionerna utan alla informanter har valt ett högskoleförberedande program. Studien visar på att det finns en skillnad mellan killar och tjejer gällande valet till gymnasiet samt mellan tjejer på landsbygden och tjejer i storstaden. Följdfrågan om hur säkra eleverna känner sig på sitt val till gymnasiet visade inte så stor skillnad mellan region utan istället mellan tjejer och killar. Vidare visade enkäten att 48,8 % på landsbygden respektive 47,8 % av eleverna i storstaden upplever sina möjligheter att nå sina drömmar som stora. En central slutsats är att synen på framtidsmöjligheterna på landsbygden respektive storstaden inte skilde sig så mycket åt. Studie- och yrkesvägledarens roll visade studien däremot att det skilde sig på landsbygden respektive storstaden vad respondenterna och informanterna tyckte. Studien visade att olika faktorer påverkade elevernas val och detta var mycket intressant. Det framkom fler faktorer än dem vi angett i enkäten. Många svarade till exempel ”annat” istället för att ringa in något av de alternativ som vi angett. Detta visar på vad mycket det finns att lära som studie- och yrkesvägledare genom elevernas egna upplevelser och att det finns likheter och skillnader mellan landsbygden och storstaden. Förutsättningar beror på många olika faktorer, inte bara geografiska förutsättningar. Både på landsbygden och i storstaden ser majoriteten av eleverna, både tjejer och killar stora framtidsmöjligheter. Dock har vissa hinder och en oro framkommit men genom fokusgruppsintervjuerna handlar det om att jobba hårt för att nå dit de vill. Som det ser ut i studien anser en majoritet att studie- och yrkesvägledaren inte haft så stor roll men det visade sig också där finnas skillnader mellan region.

Landsbygdens framtida utveckling står inför ett antal utmaningar. Staden är norm och individers lika villkor splittras när resurser och framtida satsningar endast sker i tätbebyggda områden. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka vad som krävs av invånare på Värmlands landsbygd för att starta och driva en fiberförening. Intervjuerna hölls med tre representanter för tre olika fiberföreningar i Värmland, en anställd på Region Värmland samt två från Länsstyrelsen i Värmland. Frågeställningarna som är genomgående för studien är hur hjälp och stöd från kommun och Länsstyrelse upplevts i arbetet med fiber på landsbygden och vilka krav som ställs på landsbygdens invånare för att driva en fiberförening. Vi har undersökt detta med stöd av teorier gällande segregering, urbant tolkningsföreträde och forskning om byarörelser i Sverige. Resultatet av vår studie är att landsbygdens invånare försätts i ett utanförskap gentemot stadens när de själva, ensamma, får ansvara för utvecklandet av sitt bredbandsnät. Ett urbant tolkningsföreträde syns i hur bristande kommunal närvaro och svåra bidragsprocesser stjälper, istället för hjälper, fiberföreningarna. Slutsatsen av studien visar att fiberföreningsmodellen inte har gynnat landsbygdens invånare i den grad som det var tänk från början. Istället upplever fiberföreningarnas medlemmar modellen som ett sätt för staten att lägga hela ansvaret för landsbygdens utveckling på de enskilda individerna.

I Sverige ser vi våra stränder som en resurs. Det är en resurs för verksamheter kopplat till vattnet, men det är även platser där människan kan komma för rekreationssyften och aktiviteter. Det var under 1900-talet som detta uppmärksammades genom politiken. Medborgare flyttade in till de större tätorterna, arbetade hårt i fabrikerna och behövde därmed platser för återhämtning. För att säkerställa att stränderna bevarades infördes strandskyddet i lagtexten, vilket hindrade all byggnation från strandlinjen 100 meter in mot land samt 100 meter ut i vattnet. Flyttströmmarna in mot de större tätorterna fortsatte och detta på bekostnad av landsbygden. Det började ske en avbefolkningen av landsbygden vilket väckte en oro hos politiken. En stagnation av landsbygden var inget de önskade. Som reaktion på detta infördes bland annat år 2010 möjligheten för kommuner runt om i landet att i samband med översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS). Inom dessa områden anser kommunen att en exploatering av bostäder eller andra verksamheter kopplat till vattnet skulle kunna bidra till en utveckling av landsbygden. Syftet med denna uppsats är att undersöka effekterna av LIS-verktyget, vilket har styrt till ett tvådelat syfte. Dels att undersöka kommunala tjänstemäns samt politikers inställning till och tillämpning av planeringsverktyget LIS. Dels att fånga medborgares drivkraft till att bosätta sig inom ett utpekat LIS-område. För att ge svar på syftet har en fallstudie gjorts på Nässjö kommun. Som metod har det genomförts intervjuer med en politiker och en tjänsteman på en samhällsplanerarnivå samt tre hushåll på en medborgarnivå. För att strukturera upp analysen har två teman identifierats genom "grounded theory". Temana kopplar an till uppsatsens syfte och frågeställningar. Sammantaget finns en positiv inställning till LIS-verktyget på samtliga nivåer. Drivkraften till att bosätta sig inom ett LIS-område kan härledas till olika push- och pull-faktorer. Dock återfinns i analysen och slutsatserna att samtliga hushåll innan flytten har haft sociala kopplingar till ett strandnära läge.

I denna studie studeras incitamenten och drivkrafterna bakom etableringen av en laddstation för elbilar på landsbygden. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse politiken och den lokala kontexten har i planeringsprocessen av en laddstation, hur platsens specifika egenskaper tas tillvara i utförandet, hos vem det uppfattade behovet finns samt på vilket sätt laddstationen förväntas påverka bygden i framtiden. Som huvudsaklig metod utförs en fallstudie av ett laddstationsprojekt i Svågadalen, Hälsingland. Teorier kring projekt och hållbarhetsarbete på landsbygd, lokalt engagemang, projektpolitik och tillgång till service sammanfogas med resultat av fem kvalitativa intervjuer med involverade personer i laddstationsprojektet. Studien visar att laddstationen i Svågadalen inte installerades för att tillgodose ett nuvarande laddningsbehov, däremot för att ge förutsättningar för framtida elbilsanvändare att ladda i bygden. Utifrån det lokala perspektivet har laddstationen upprättats då den är en del av en större vision för hur bygden ska utvecklas. Det huvudsakliga syftet är att framhäva landsbygdens potential att genomföra satsningar för ett hållbart samhälle. Den politiska strukturen i Svågadalen i kombination med utnyttjandet av lokala resurser underlättade genomförandet av projektet. I planeringsprocessen har Hudiksvalls kommun, Svågadalsnämnden och Folkets Hus-föreningen i Svågadalen varit delaktiga.

The purpose of this master’s thesis is to examine whether the role of a public library in a rural community is different from that of a town library. To answer this, a case studie of two public libraries has been made. Interviews, collection of documents and observations were carried out on location in one public library located in a rural area, and one public library, situated in a town. A modified version of an analysis model, originally developed by Andersson and Skot-Hansen, was used to analyse the data. Andersson’s and Skot-Hansen’s model is designed to categorize the roles of the public library as (1) a cultural centre (2) a knowledge centre (3) an information centre, and (4) a social centre. The analytical findings show that the rural library examined in this study clearly possess all of the roles of the model, while the town library of this study is more distinct in the roles of being information centre and knowledge centre. The remaining two roles does appear in the sample, but not to the same extent. The results also show that the roles a public library takes on does not solely depend on the surroundings being rural or urbanized, but on many other circumstances as well. Some other determinants are the character of the municipality, and organizational issues such as management of both the municipality and the library. / Uppsatsnivå: D

This Master’s thesis is about the public library development in a rural district, in this case Bergunda, a large rural district in Kronoberg’s County in Småland in Sweden, existing 1952 – 1970. The main question is; how the public library develops in Bergunda large rural district 1951-1970. The main question is divided up in sub-questions: the district uniting in 1952 and 1971; personnel; lending; library housing and the public library structure. In 1952, there is one public library, Bergunda public library, and four study circle libraries. Three of them are in Gemla: ABF, SLS, NTO, and one in Bergunda: SLS. The study circle libraries became part of the public library around 1960. When the study circle libraries become part of the public library, an increased numeral of book-loans could be observed. The public library gets new premises in various places in the district. The big question in the district is about the premises. Many of the premises were not adapted to their purpose. The solution was to house the library in the new school building. This solution can certainly have had signification when Öjaby became the first integrated library in Kronoberg’s County. It happened just after Bergunda became a part of the Växjö district. This Master’s thesis focuses on archive material in the form of reporting of proceedings and similar. This material is sent to and kept in Växjö community record office and Kronobergsarkivet. / Uppsatsnivå: D

The aim of this study is to examine how public librarians in small Swedish municipalities experience their professional roles. As part of examining such an abstract subject as experiences we also examine what tasks they perform, which will function as a support of the analysis. The theoretical frame-work is based on librarian identities worked out by Anders Ørom and a model of professional roles worked out by Maj Klasson. The analytical procedure consists of both deductive and inductive viewpoints. The empirical material consists of qualitative semi-structured interviews with five librarians that work in public libraries located in municipalities with less than 12 500 inhabitants. Based on the empirical material, i.e. the inductive viewpoint, four themes have been identified: interlibrary loan and service, literary knowledge, education and the multidimensional library work. The deductive viewpoint, based on the identities/roles worked out by Ørom and Klasson, results in these findings: the two identities that stand out the most are the information intermediary and the information organizer, other identities discovered are the documentalist, the social worker and the experience intermediary. In conclusion, most of the identities that Ørom worked out can be identified, but it is fairly difficult placing the statements of the informants in only one identity as one and the same expression can be interpreted into several different identities.