”Konserter bortom storstaden, en studie om konsertarrangörer i Skaraborg” ”Concerts beyond the big city, a study of concert organizers in Skaraborg” Syftet med denna studie är att undersöka hur musikarrangörer arbetar med rock- och popkonserter för målgruppen ungdomar och unga vuxna inom ett avgränsat geografiskt område i Sverige. För att göra detta gjordes intervjuer med tre arrangörer från tre konsertverksamheter i Skaraborg. Undersökningen handlar alltså om att visa hur arrangörer inom mindre kommuner och landsbygd arbetar med konserter för ungdomspublik. Studien visar att arrangörerna har olika musikgenrer som huvudsakliga genre i deras konserter. Det finns många likheter hur arrangörerna går till väga för att arrangera konserterna från idé till färdig konsert. Från intervjusvaren skapades en bild hur det fungerar att vara en aktiv arrangör i Skaraborg och hur arrangörerna arbetar för målgruppen ungdomar. Arrangörerna värnar om de lokala musikakterna med att ta del av större konserter som har stora artister som huvudakter. Området i Skaraborg som arrangörerna arbetar inom visades vara givande för konserterverksamhet med ungdomsmålgruppen. Arbetet inför konserterna var liknande hos de tre undersökta verksamheterna men alla hade olika förhållningsätt till det som stärker deras varumärken eller uppfyller riktlinjerna.

Abstrakt Bakgrund: Få studier är utförda där distriktssköterskors upplevelser inom primärvården av att möta patienter utanför arbetstid studerats. Framför allt finns det få studier som beskriver distriktssköterskors erfarenhet att arbeta och leva i mindre samhällen. Många patienter har kontinuerlig kontakt med hälsocentraler och träffar ofta samma sjuksköterskor. För distriktssköterskor som arbetar i tätortsnära landsbygd är det lättare att etablera kontakt med patienter utanför arbetstid. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av att bo nära och möta patienter utanför arbetstid i tätortsnära landsbygd inom Västerbottens län. Metod: Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från distriktssköterskor inom primärvården. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien deltog 7 kvinnliga distriktssköterskor. Resultatet av studien resulterade i 4 kategorier som bland annat beskriver distriktssköterskornas upplevda kontakt med patienter utanför arbetstid som påfrestande. Slutsats: Resultatet visar på att de flesta distriktssköterskor upplever patientkontakt utanför arbetstid som påfrestande. Studien kan bidra till en förbättrad patientsäker omvårdnad då resultatet åskådliggör distriktssköterskors upplevelse av att bo och arbeta på en tätortsnära landsbygd. Eventuella brister och komplikationer inom vården kan då diskuteras och åtgärdas. Fler studier inom området behövs för djupare kunskap och vidare handläggning av eventuella problematiska situationer som distriktssköterskan inom primärvården ställs inför relaterat till möten med patienter utanför arbetstid.

The rural development programme is a tool for promoting sustainable development in the Swedish countryside. The master plan should, for example, give directions for the national interest and describe how it will follow up national and regional targets such as the EU's environmental quality standards. Because the municipality has considerable freedom to formulate the plan in its sole discretion, and that it contains the municipality's political vision, it is also feasible to make a discourse analysis of the plan text. In discourse analysis, including articles and documents written by Rural Network Working Group on land use planning to be included. The purpose of discourse analysis is to see if there are differences in the way rural areas are described and if there are any flaws in how the designer interprets the rural development programme. Furthermore, the analysis result in tools that are adapted to the standards we create and choose. The standards we have are being designed based on our values, which differ. The standards, problems and values that are created are not always the only or best way to relate to a concept. It is that this work should take a position in the countryside. And the critical discourse analysis is used not only to examine the texts and discourses, but also to contribute to the debate on the ways and tools we should use for shaping a better society. / Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att främja en hållbar utveckling på den svenska landsbygden. Översiktsplanen ska exempelvis ge anvisningar om riksintressen och beskriva hur kommunen ska följa upp nationella och regionala mål som till exempel EU:s miljökvalitetsnormer. Eftersom kommunen i övrigt har stor frihet att utforma planen efter eget tycke och att den innehåller kommunens politiska vision blir det också görligt att göra en diskursanalys av planens text.I diskursanalysen kommer även artiklar och dokument skrivna av Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för fysisk planering att ingå. Syftet med diskursanalysen är att se om det finns skillnader i hur landsbygden beskrivs och om det finns några brister i hur planeraren tolkar landsbygdsprogrammet. Vidare ska analysen resultera i verktyg som är anpassade till de normerna vi skapar och väljer.De normer vi har konstrueras utifrån våra värderingar, vilka skiljer sig åt. De normer, problem och värderingar som skapas är inte alltid det ända eller lämpligaste sättet att förhålla sig till ett begrepp. Det är det detta arbete ska ta ställning till i fråga om landsbygden. Och den kritiska diskursanalysen används inte bara för att granska texter och diskurser utan också för att för att bidra i diskussionen om vilka sätt och verktyg vi bör använda för forma att bättre samhälle. / <p>FM2412</p>

Västerbottens län präglas av en tätbefolkad kust och ett glest befolkat inland som innehåller ett flertal landsbygdskommuner. Strategier för att arbeta mer brottspreventivt och trygghetsskapande har tagits fram i form av medborgarlöften. Dessa medborgarlöften finns i länets alla 15 kommuner och är framtagna av polis med hjälp av kommun och befolkning. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av ett urval av insatser och skillnader i det brottspreventiva arbetet i tätort och landsbygd i Västerbottens län. För att få svar på frågeställningarna så har varje medborgarlöftenas innehåll kategoriserats inom de brottspreventiva insatserna i en kommunindelning beroende på om kommunen varit en stadskommun, pendlingskommun eller landsbygdskommun. Medborgarlöften bygger på metoderna Community policing och Problemorienterat polisarbete vars syfte är att bygga upp en god relation mellan polis och befolkning samt finna bakomliggande problem till brotten. Resultatet i studien visar att information kring medborgarlöftena på kommunernas hemsida är väldigt bristfälliga. De insatser som identifierats i löftena är inom Trafik, Narkotika, Grannsamverkan, Ungdomsrelaterat, Öka synlighet/Närvaro, Våld i nära relation, Alkoholtillsyn, Fysisk miljö och Oskyddade trafikanter. Det går att identifiera enstaka skillnader i medborgarlöftena i kommunernas brottspreventiva arbete. Trafikinsatser och insatser mot narkotika är någonting som fått utrymme i alla kommuner i sina medborgarlöften med undantag för de två stadskommunerna Umeå och Skellefteå. Även landsbygdskommunen Malå sticker ut i att inte göra ha med en punkt om drog- och rattfylleri. Grannsamverkan är en insats som det går att se ett mönster i att alla pendlingskommuner har identifierat och har med i sitt medborgarlöfte, men detta är inget som landsbygdskommunerna har valt att fokusera på. Ökad polisiär synlighet och närvaro är ett fokus som går att koppla till landsbygdskommunerna. Våld i nära relation finns endast som insats i pendlingskommuner. I övriga insatspunkter så ses ingen röd tråd som går att koppla till de tre kommunindelningarna.

<p>Syftet med studien är att öka kunskapen om inomeuropeisk migration till den svenska landsbygden. Fokus ligger på nederländare som under 2000-talet flyttat till Klarälvdalen i Värmland och där driver turistföretag. Mot bakgrund av tidigare huvudsakligen kvantitativa studier är syftet att fördjupa kunskapen om inflyttarnas bakgrund och motiv till migrationen och om hur de använder sig av transnationella nätverk i sitt nuvarande liv. Kvalitativ metod används i form av intervjuer med familjer/turistföretagare. Vidare har webbsidor för sjutton turistföretag som drivs av nederländare i området studerats, kompletterat med några webbsidor och en intervju med turistföretagare från ett annat nordeuropeiskt land. Resultatet visar att familjerna flyttat för att få en bättre livskvalité. De har upplevt stress och trängsel i en urbaniserad miljö och sökt sig till glesare bebyggelse med närhet till natur och en lugnare livsstil. Det har de funnit i Värmland och också att området ligger väl till kommunikationsmässigt från Nederländerna. Genom sina natur- och riluftslivsintressen och egna erfarenheter av turistande har de hittat en företagsnisch som de utvecklar och marknadsför mot sina landsmän och andra nordeuropéer. Att kunna erbjuda aktiviteter och information på nederländska är en fördel i deras verksamhet. Deras företagande är transnationellt och en del av transnationella sociala rum.</p>

<p>Bakgrund: Barn tillbringar idag många timmar på förskolan då föräldrarna är på arbetet. Detta innebär att förskolan får ta på sig en större fostrande roll eftersom barnen möjligtvis inte får den rörelsestimulans de behöver i hemmet. Förskolan har en viktig uppgift i att tillgodose varje barns rörelsebehov samt att ge barnen tillfällen att själva få insikt i hur den egna livsstilen påverkar hälsan och välbefinnandet. Vi har under utbildningens gång i olika sammanhang hört och diskuterat om hur viktigt det är för barn att röra på sig. Vi har båda ett intresse kring rörelse och god hälsa, så därför kändes det som ett naturligt val av ämne.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning planerade rörelseaktiviteter bedrivs i förskolan och vad arbetslaget har för inställning till det. Vi valde att jämföra förskolor och deras arbetslag i stad kontra landsbygd för att se skillnader och likheter. Vi ville få en ökad insikt i hur arbetslagen arbetar med planerade rörelseaktiviteter.</p><p>Metod: Vi valde att använda oss av enkäter med en kvantitativ del och en kvalitativ del för att få svar på våra frågeställningar. 40 arbetslag i två kommuner deltog i undersökningen. Anledningen till att vi valde enkäter var att få in svar från ett stort antal informanter. Det insamlade materialet analyserade vi med hjälp av databasprogrammet SPSS 16.0 (Statistical Package for the Social Sciences).</p><p>Resultat: Studien visade att arbetslagen på landsbygden bedrev planerade rörelseaktiviteter i något större omfattning än arbetslagen i staden. En bidragande orsak till det var inomhusmiljön. Många arbetslag i staden ansåg att brist på ändamålsenliga lokaler var ett hinder för att bedriva planerade rörelseaktiviteter. Utomhusmiljön var majoriteten av arbetslagen nöjda med. Den övervägande delen av de medverkande arbetslagen ansåg att de hade tillräckligt med material/redskap att tillgå i verksamheten. Det var ingen skillnad i arbetslagens inställning till rörelsens betydelse mellan staden och landsbygden. Resultatet visade att de samtliga medverkande arbetslagen hade en stor medvetenhet om barns behov av rörelse och vilka effekter den har för utvecklingen. De arbetslag som bedrev planerade rörelseaktiviteter flera gånger i veckan upplevde också att barnen blev lugnare och mer koncentrerade.</p>

<p>Det blir allt vanligare att svenska lantbrukare kompletterar sin traditionella sysselsättning med ytterligare verksamheter. Många väljer att satsa på turism, och det märks en ökad efterfrågan på just landsbygdsturism, vilket enligt Lantbrukarnas Riksförbund är det den snabbast växande turismgrenen i Sverige. Jag har i denna uppsats valt att undersöka hur ett specifikt lantbruksföretag, närmare bestämt Västgård i byn Kall i Jämtland, kan utveckla sin satsning på turism som sidoverksamhet. Med hjälp av teorier inom området har jag undersökt hur gården kan förbättra sitt erbjudande till turister genom att identifiera och utveckla de värden som finns, samt att bli mer medvetna om vilka kunderna är och vad de vill ha.</p><p>Teorierna jag tagit del av betonar vikten av att skapa ett helhetserbjudande för att öka värdet på upplevelsen i kundens ögon. En mängd faktorer såsom bland annat miljö, personal och andra turister väger in i en turists bedömning av upplevelsen, och alla dessa delar är viktiga för att bilda ett gott helhetsintryck. Genom att intervjua en anställd på Lantbrukarnas Riksförbund med specialkunskaper inom området affärsutveckling av lantbruksföretag fick jag ökad kunskap inom ämnet. Jag intervjuade Västgårds ägare för att informera mig om hur situationen på gården ser ut i dagsläget och utifrån dessa förutsättningar kunna tillämpa teorierna och ge rekommendationer.</p><p>Med stöd i teorierna rekommenderar jag Västgårds ägare att satsa på ett relativt exklusivt helhetserbjudande där alla aktiviteter ingår för den som önskar. Jag anser också att det finns grund för att nå en internationell marknad på ett tidigt stadium och att ett utökat regionalt samarbete är något som både bygden och företaget skulle tjäna på.</p>

Syftet med studien är att öka kunskapen om inomeuropeisk migration till den svenska landsbygden. Fokus ligger på nederländare som under 2000-talet flyttat till Klarälvdalen i Värmland och där driver turistföretag. Mot bakgrund av tidigare huvudsakligen kvantitativa studier är syftet att fördjupa kunskapen om inflyttarnas bakgrund och motiv till migrationen och om hur de använder sig av transnationella nätverk i sitt nuvarande liv. Kvalitativ metod används i form av intervjuer med familjer/turistföretagare. Vidare har webbsidor för sjutton turistföretag som drivs av nederländare i området studerats, kompletterat med några webbsidor och en intervju med turistföretagare från ett annat nordeuropeiskt land. Resultatet visar att familjerna flyttat för att få en bättre livskvalité. De har upplevt stress och trängsel i en urbaniserad miljö och sökt sig till glesare bebyggelse med närhet till natur och en lugnare livsstil. Det har de funnit i Värmland och också att området ligger väl till kommunikationsmässigt från Nederländerna. Genom sina natur- och riluftslivsintressen och egna erfarenheter av turistande har de hittat en företagsnisch som de utvecklar och marknadsför mot sina landsmän och andra nordeuropéer. Att kunna erbjuda aktiviteter och information på nederländska är en fördel i deras verksamhet. Deras företagande är transnationellt och en del av transnationella sociala rum.

Uppsatsens syfte är att beskriva prisbildningen på bostadsfastigheter i landsbygdsområden med fokus på tomtstorlekens betydelse. Ett urval av fastighetsdata studeras med hjälp av regressionsanalys. De genomförda regressionsanalyserna har genomgående höga förklaringsgrader och visar ett starkt samband mellan tomtens storlek och fastighetens försäljningspris.

Det blir allt vanligare att svenska lantbrukare kompletterar sin traditionella sysselsättning med ytterligare verksamheter. Många väljer att satsa på turism, och det märks en ökad efterfrågan på just landsbygdsturism, vilket enligt Lantbrukarnas Riksförbund är det den snabbast växande turismgrenen i Sverige. Jag har i denna uppsats valt att undersöka hur ett specifikt lantbruksföretag, närmare bestämt Västgård i byn Kall i Jämtland, kan utveckla sin satsning på turism som sidoverksamhet. Med hjälp av teorier inom området har jag undersökt hur gården kan förbättra sitt erbjudande till turister genom att identifiera och utveckla de värden som finns, samt att bli mer medvetna om vilka kunderna är och vad de vill ha. Teorierna jag tagit del av betonar vikten av att skapa ett helhetserbjudande för att öka värdet på upplevelsen i kundens ögon. En mängd faktorer såsom bland annat miljö, personal och andra turister väger in i en turists bedömning av upplevelsen, och alla dessa delar är viktiga för att bilda ett gott helhetsintryck. Genom att intervjua en anställd på Lantbrukarnas Riksförbund med specialkunskaper inom området affärsutveckling av lantbruksföretag fick jag ökad kunskap inom ämnet. Jag intervjuade Västgårds ägare för att informera mig om hur situationen på gården ser ut i dagsläget och utifrån dessa förutsättningar kunna tillämpa teorierna och ge rekommendationer. Med stöd i teorierna rekommenderar jag Västgårds ägare att satsa på ett relativt exklusivt helhetserbjudande där alla aktiviteter ingår för den som önskar. Jag anser också att det finns grund för att nå en internationell marknad på ett tidigt stadium och att ett utökat regionalt samarbete är något som både bygden och företaget skulle tjäna på.