Background: The aim of this study is to investigate if the rural areas in the middle of Sweden offer the same possibilities for young artists/cultural workers to develop their art work in the same way as the bigger cities can do. Objective: I wanted to find answers to three questions: What is the meaning of a place for an artist/cultural worker? How is the artwork connected to attitudes, norms and values of a place? Is there a relation between existing cultural policy, the artwork and the importance of a place? Methods: The study is based on deep interviews with three cultural workers who have returned to their native place of birth after living in bigger cities for several years. The theoretical framework in the investigation is based on Richard Florida, Högni Kalsö Hansen, Lars Aronsson, Gun Jonsson among other researchers. Results: The study show the possibilities a place can offer are important for cultural workers. It doesn’t matter if the place is a small town or a big city. The result show that a smaller place even have better possibilities as it gives easier access to public authorities and to coworkers. The positive attitude towards entrepreneurs also give good condition for making your own business. The negative attitude that the rural areas are only for losers, and that the city is the place for those who want success, and also the way culture entrepreneurs have to deal with an attitude that culture is nothing to pay for, makes it difficult for those who want to make a living as a culture entrepreneur. These attitudes along with the lack of higher education locally within the field of culture, can contribute to the lack of human capital and cultural capital in the region. Conclusions: The analysis makes it clear that politicians have the responsibilities and the possibilities to make changes and to give support to these cultural workers who want to make a change in the society. Key words: creative class, rural areas, young artists, cultural workers, cultural policy.

Denna uppsats siktar på att besvara frågan om vilket utfall man kan förvänta sig av Kulturarvsinkubatorns PPP-projekt och vilka risker de bör ta i beaktande. Överlag ger denna uppsats en positiv bild av Kulturarvsinkubatorns verksamhet, med ett fåtal undantag som adresseras i rekommendationerna i slutet av uppsatsen. Med hänsyn på de geografiska förutsättningarna för projektet på svensk landsbygd vävs detta perspektiv in i diskussionen och rekommendationerna. Rekommendationerna fokuserar på vikten av att vårda det dialogbaserade arbetsklimat som uppstått i projektet, att riskfördelningen mellan aktörerna kan vara nyckel till både framgång och motgång, samt behovet av förutsägbarhet i de långsiktiga målen för projektet.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga föreställningarna om en fungerande service ser ut och sätta dem i relation till den faktiska utvecklingen på landsbygden, och även att undersöka alternativa lösningar till hur servicen på landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat på svenska landsbygder generellt och för att söka svar på syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats där insikt har erhållits om hur servicen, något normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingångspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgänglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytänkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sätts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska föreställningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstämmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service på landsbygden krävs ett nytänkande med lösningar som beaktar dagens samhälle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom.</p>

<p>I Voxnabruk i Hälsingland vågar folk inte släppa ut sina barn i skogen av rädsla för vargattacker. Samtidigt arbetar andra med att skydda den svenska vargstammen. Varför berör vargen så många, så innerligt? Hur är det egentligen att ha vargen nära - runt knuten - eller i hjärtat?</p>

<p>Då allt fler människor väljer att bosätta sig i stadsmiljöer med närhet till service så som skolor och affärer, blir konsekvensen att landsbygden alltmer avfolkas. Ett sätt att hålla orter på landsbygden levande kan då vara att göra en satsning på småskalig turismverksamhet. Turismutveckling på landsbygden är en möjlighet eftersom många lockas att vistas i lands-bygdsmiljöer på sin fritid, då det i dessa områden finns god tillgång till traditionella natur- och kulturmiljöer, vilket stadsmiljöer inte kan erbjuda i samma utsträckning. Något som är viktigt för att lyckas med en sådan verksamhet på en plats som kan uppfattas ligga avsides, är att nå ut till potentiella besökare och fånga deras uppmärksamhet. Detta kan innebära svårig-heter för en mindre organisation som har begränsade resurser och marknadsföringskunskaper. För att lyckas med att nå ut är en effektiv marknadsföring, i vilken de resurser som finns ut-nyttjas på bästa sätt, viktig.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva marknadsföringsarbetet hos en småskalig turismaktör på landsbygden och analysera hur väl det stämmer överens med det rekommenderade inne-hållet i en marknadsplan. Uppsatsen bygger på undersökning av en småskalig turismverk-samhet på en värmländsk landsbygdsort (Butorp) där besökare erbjuds olika aktiviteter så som fiske och ridning samt boende, café, vandringsleder med mera.</p><p>För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ undersökning med personliga inter-vjuer. Vi genomförde sammanlagt fem intervjuer med representanter för olika verksamheter i Butorp. Första intervjun gjordes med ordföranden för det aktiva byalaget som ligger bakom turismutvecklingen på platsen. Sedan intervjuade vi representanter för tre av de fem under-grupperna som finns till Butorps byalag samt en representant för föreningen Butorpsryttarna. De tre av byalagets fem undergrupper, som vi valde ut utifrån kriteriet att deras verksamhet skulle vara någon typ av turismverksamhet, är Butorps ädelfiske, Butorps sommarcafé och boendet Björnvålsfallet.</p><p>För Butorp som helhet finns idag inte någon formell marknadsplan, men då vi i våra inter-vjuer utgick från en marknadsplans struktur kunde vi ändå sammanställa de tankar och idéer som respondenterna har kring de ingående delarna i en sådan. Undersökningens resultat visade att det finns en god gemenskap och samarbetsvilja i Butorp som utgör en god grund för en lyckad turismutveckling när det gäller att locka besökare till platsen. Många olika typer av besökare kommer till Butorp, gamla som unga och med olika nationaliteter, även om svenskar är den mest förekommande nationaliteten. När det gäller konkurrenter nämns inga specifika och respondenterna betonar vikten av att samarbeta istället för att konkurrera ut varandra. Mycket i Butorp skulle kunna vidareutvecklas enligt respondenterna, men det som gör det svårt att komma så mycket längre är att allting drivs ideellt. Denna situation gör att de upp-satta målen som finns för de olika verksamheterna mestadels handlar om att driva allting som det gjorts tidigare. Många av respondenterna menar att det har gått över förväntan med de olika verksamheterna och att de därför är glada om de kan hålla allting vid liv som de i nuläget hittills har gjort. Hur de ska uppnå målen är enligt respondenterna att fortsätta med den marknadsföring som gjorts tidigare, vilket i stort sett sker gemensamt genom egna fram-tagna broschyrer och tryckt material, annonsering samt Internet.</p> / <p>More and more people choose to live in urban areas close to services such as schools and shops and as a consequence the population in rural areas decreases. One way to keep the rural areas alive is to invest in the tourism market in a small scale. Tourism development is a possibility in rural areas since many people are attracted to the countryside in their spare time as there is great access to natural and cultural environments, which is not available to the same extent in cities. The importance to reach out to potential visitors and grab their attention is crucial to a business which appears to be in a remote area. This creates difficulties for smaller organisations, which have limited resources and lack marketing knowledge. In order to reach out one must operate effective marketing and use the available resources efficiently.</p><p>The aim of this essay is to describe the work involved in marketing of a small scale tourism business in a rural area and also to analyse how well this agrees with the recommended content in a marketing plan. The essay is based on a research of a small business in a rural area in Värmland (Butorp) where visitors are offered different activities including fishing and horseback riding as well as accommodation, café, hiking paths and more.</p><p>In order to accomplish our aim, we carried out a qualitative research based on personal interviews. Altogether we interviewed five representatives for various businesses in Butorp. The first interview was conducted with the chairman of the active village community which is responsible for the tourism development in the area. We then interviewed representatives for three of the five subdivisions of the village community in Butorp as well as a representative from the organisation “Butorpsryttarna”. The three subdivisions which we chose are Butorp’s ädelfiske, Butorp’s summer café and the accommodation Björnvålsfallet.</p><p>Overall Butorp does not currently have a formal marketing plan, however when conducting interviews with a marketing plan as a basis, we could somehow link the respondents’ thoughts and ideas to it. This research shows that there is a great communion and willingness to work together in Butorp, which is a good foundation for a successful tourism development when it comes to attract visitors. A diverse clientele, old as well as young people with different nationalities visit Butorp, although the most common nationality amongst visitors is Swedish. With regards to competition, no specific organisations were mentioned and the respondents emphasised the importance of working together rather than competing with one another. There is a lot that could be developed further according to the respondents, however the main limitation is that the organisation is a non profit association and the main objective is to continue to run the organisation as previous. The success of the various businesses has been better than expected and the respondents are satisfied to continue to keep the business active, which is what they have been aiming for so far. According to the respondents, the goals will be met by continuing with the current marketing which includes their own brochures and printed materials, advertising and Internet.</p>

<p><em>Syfte och frågeställningar</em></p><p>Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år upplever friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive på landsbygd. Följande frågeställningar har använts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad får de lära sig? Vad gör eleverna på friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingår? Finns det någon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever från en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för ämnet idrott och hälsa på respektive skola?</p><p><em>Metod</em><em></em></p><p>Två intervjuer, så kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever från en landsbygdsskola respektive tre elever från en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever går i år nio på kommunala grundskolor. Även de båda skolornas arbetsplan för ämnet idrott och hälsa har granskats. Materialet från bandupptagningen under intervjuerna och skolornas arbetsplaner har sedan analyserats och tolkats.</p><p><em>Resultat</em></p><p>Studiens resultat visar att friluftslivet omnämns ytterst sparsamt i de lokala styrdokumenten. Landsortseleverna definierar friluftsliv i mycket större utsträckning enligt studiens definition än vad innerstadseleverna gör. Elevgrupperna upplever att friluftsliv förekommer sällan i den ordinarie undervisningen och är tveksamma till vad de lär sig. Friluftsdagarna är ungefär lika många till antal på de båda skolorna. Eleverna på innerstadsskolan uppfattar att deras friluftsdagar ägnas mer åt friluftsliv än eleverna på landsbygdsskolan.</p><p><em>Slutsats</em></p><p>Innehållet i friluftslivsundervisningen i de båda skolorna är av liknande karaktär men elevgrupperna upplever begreppet friluftsliv mycket olika. En slutsats i studien är att elevernas fritidssysselsättning och erfarenhet av friluftsliv bestämmer hur eleverna värderar och upplever friluftslivet och undervisningen. En tydlig definition av friluftslivet efterfrågas samt att lärarutbildningen väljer att fokusera på det enkla friluftslivet som lätt kan implementeras i skolorna.<strong></strong></p>

I Voxnabruk i Hälsingland vågar folk inte släppa ut sina barn i skogen av rädsla för vargattacker. Samtidigt arbetar andra med att skydda den svenska vargstammen. Varför berör vargen så många, så innerligt? Hur är det egentligen att ha vargen nära - runt knuten - eller i hjärtat?

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år upplever friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive på landsbygd. Följande frågeställningar har använts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad får de lära sig? Vad gör eleverna på friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingår? Finns det någon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever från en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för ämnet idrott och hälsa på respektive skola? Metod Två intervjuer, så kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever från en landsbygdsskola respektive tre elever från en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever går i år nio på kommunala grundskolor. Även de båda skolornas arbetsplan för ämnet idrott och hälsa har granskats. Materialet från bandupptagningen under intervjuerna och skolornas arbetsplaner har sedan analyserats och tolkats. Resultat Studiens resultat visar att friluftslivet omnämns ytterst sparsamt i de lokala styrdokumenten. Landsortseleverna definierar friluftsliv i mycket större utsträckning enligt studiens definition än vad innerstadseleverna gör. Elevgrupperna upplever att friluftsliv förekommer sällan i den ordinarie undervisningen och är tveksamma till vad de lär sig. Friluftsdagarna är ungefär lika många till antal på de båda skolorna. Eleverna på innerstadsskolan uppfattar att deras friluftsdagar ägnas mer åt friluftsliv än eleverna på landsbygdsskolan. Slutsats Innehållet i friluftslivsundervisningen i de båda skolorna är av liknande karaktär men elevgrupperna upplever begreppet friluftsliv mycket olika. En slutsats i studien är att elevernas fritidssysselsättning och erfarenhet av friluftsliv bestämmer hur eleverna värderar och upplever friluftslivet och undervisningen. En tydlig definition av friluftslivet efterfrågas samt att lärarutbildningen väljer att fokusera på det enkla friluftslivet som lätt kan implementeras i skolorna.

Då allt fler människor väljer att bosätta sig i stadsmiljöer med närhet till service så som skolor och affärer, blir konsekvensen att landsbygden alltmer avfolkas. Ett sätt att hålla orter på landsbygden levande kan då vara att göra en satsning på småskalig turismverksamhet. Turismutveckling på landsbygden är en möjlighet eftersom många lockas att vistas i lands-bygdsmiljöer på sin fritid, då det i dessa områden finns god tillgång till traditionella natur- och kulturmiljöer, vilket stadsmiljöer inte kan erbjuda i samma utsträckning. Något som är viktigt för att lyckas med en sådan verksamhet på en plats som kan uppfattas ligga avsides, är att nå ut till potentiella besökare och fånga deras uppmärksamhet. Detta kan innebära svårig-heter för en mindre organisation som har begränsade resurser och marknadsföringskunskaper. För att lyckas med att nå ut är en effektiv marknadsföring, i vilken de resurser som finns ut-nyttjas på bästa sätt, viktig. Syftet med denna uppsats är att beskriva marknadsföringsarbetet hos en småskalig turismaktör på landsbygden och analysera hur väl det stämmer överens med det rekommenderade inne-hållet i en marknadsplan. Uppsatsen bygger på undersökning av en småskalig turismverk-samhet på en värmländsk landsbygdsort (Butorp) där besökare erbjuds olika aktiviteter så som fiske och ridning samt boende, café, vandringsleder med mera. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ undersökning med personliga inter-vjuer. Vi genomförde sammanlagt fem intervjuer med representanter för olika verksamheter i Butorp. Första intervjun gjordes med ordföranden för det aktiva byalaget som ligger bakom turismutvecklingen på platsen. Sedan intervjuade vi representanter för tre av de fem under-grupperna som finns till Butorps byalag samt en representant för föreningen Butorpsryttarna. De tre av byalagets fem undergrupper, som vi valde ut utifrån kriteriet att deras verksamhet skulle vara någon typ av turismverksamhet, är Butorps ädelfiske, Butorps sommarcafé och boendet Björnvålsfallet. För Butorp som helhet finns idag inte någon formell marknadsplan, men då vi i våra inter-vjuer utgick från en marknadsplans struktur kunde vi ändå sammanställa de tankar och idéer som respondenterna har kring de ingående delarna i en sådan. Undersökningens resultat visade att det finns en god gemenskap och samarbetsvilja i Butorp som utgör en god grund för en lyckad turismutveckling när det gäller att locka besökare till platsen. Många olika typer av besökare kommer till Butorp, gamla som unga och med olika nationaliteter, även om svenskar är den mest förekommande nationaliteten. När det gäller konkurrenter nämns inga specifika och respondenterna betonar vikten av att samarbeta istället för att konkurrera ut varandra. Mycket i Butorp skulle kunna vidareutvecklas enligt respondenterna, men det som gör det svårt att komma så mycket längre är att allting drivs ideellt. Denna situation gör att de upp-satta målen som finns för de olika verksamheterna mestadels handlar om att driva allting som det gjorts tidigare. Många av respondenterna menar att det har gått över förväntan med de olika verksamheterna och att de därför är glada om de kan hålla allting vid liv som de i nuläget hittills har gjort. Hur de ska uppnå målen är enligt respondenterna att fortsätta med den marknadsföring som gjorts tidigare, vilket i stort sett sker gemensamt genom egna fram-tagna broschyrer och tryckt material, annonsering samt Internet. / More and more people choose to live in urban areas close to services such as schools and shops and as a consequence the population in rural areas decreases. One way to keep the rural areas alive is to invest in the tourism market in a small scale. Tourism development is a possibility in rural areas since many people are attracted to the countryside in their spare time as there is great access to natural and cultural environments, which is not available to the same extent in cities. The importance to reach out to potential visitors and grab their attention is crucial to a business which appears to be in a remote area. This creates difficulties for smaller organisations, which have limited resources and lack marketing knowledge. In order to reach out one must operate effective marketing and use the available resources efficiently. The aim of this essay is to describe the work involved in marketing of a small scale tourism business in a rural area and also to analyse how well this agrees with the recommended content in a marketing plan. The essay is based on a research of a small business in a rural area in Värmland (Butorp) where visitors are offered different activities including fishing and horseback riding as well as accommodation, café, hiking paths and more. In order to accomplish our aim, we carried out a qualitative research based on personal interviews. Altogether we interviewed five representatives for various businesses in Butorp. The first interview was conducted with the chairman of the active village community which is responsible for the tourism development in the area. We then interviewed representatives for three of the five subdivisions of the village community in Butorp as well as a representative from the organisation “Butorpsryttarna”. The three subdivisions which we chose are Butorp’s ädelfiske, Butorp’s summer café and the accommodation Björnvålsfallet. Overall Butorp does not currently have a formal marketing plan, however when conducting interviews with a marketing plan as a basis, we could somehow link the respondents’ thoughts and ideas to it. This research shows that there is a great communion and willingness to work together in Butorp, which is a good foundation for a successful tourism development when it comes to attract visitors. A diverse clientele, old as well as young people with different nationalities visit Butorp, although the most common nationality amongst visitors is Swedish. With regards to competition, no specific organisations were mentioned and the respondents emphasised the importance of working together rather than competing with one another. There is a lot that could be developed further according to the respondents, however the main limitation is that the organisation is a non profit association and the main objective is to continue to run the organisation as previous. The success of the various businesses has been better than expected and the respondents are satisfied to continue to keep the business active, which is what they have been aiming for so far. According to the respondents, the goals will be met by continuing with the current marketing which includes their own brochures and printed materials, advertising and Internet.

Den här rapporten beskriver ett examensarbete som fördjupat sig i rummet som informationsbärare. Studieobjektet var gårdsplanen till en nyförvaltad fastighet som ska skifta funktion från äldreboende till företagslokaler och lägenhetsboende. Arbetet skedde i samarbete med utvecklingsbolaget Nygarn Utveckling AB och var förlagt i Östergarn på östra Gotland. Målet var att skapa en attraktiv och lättorienterad miljö i anslutning till fastigheten. För att nå målet har teorier om bland annat miljöpsykologi, färglära och rumsdesign samt kvalitativa observationer, analyser och intervju använts. Resultatet blev ett förslag som innebär att den framförliggande gårdsplanen till fastigheten förändras. Marken kuperas och nya gångvägar, planteringar och parkering anläggs och gårdsplanens form och uttryck blir därmed både mer intimt och parklikt samtidigt som orienteringsbarheten ökar. / This report describes a degree project about space as a information carrier. The object of study was a yard belonging to a recently accessed property that will shift function from retirement home to apartments and commercial premises. The work was done in collaboration with Nygarn Utveckling AB and was stationed in Östergarn on eastern Gotland, Sweden. The aim was to create an attractive and easy-oriented environment adjacent to the property. To succeed, theories including environmental psychology and spatial design, and qualitative observations, analyzes and interview have been used. The result was a proposal whereby the landscape of the front yard changes. New footpaths, plantation and parking construction makes the form of the yard change and the expression becomes both more intimate and park-like while making it easy to navigate.