Utdrag ur Audition för tenorer och basar Audition för tenorer och basar är en relationsroman som utspelar sig i den fiktiva, avfolkade orten Sunnby i Södermanland under perioden nyårsdagen 2012 till slutet på maj 2013. Utdraget omfattar augusti – oktober, ungefär en sjundedel av romanens planerade omfattning.  Romanens huvudperson är Sara, 36-årig frilansande journalist/skribent från Stockholm som varit precis på gränsen till att gå in i väggen, utsliten såväl kroppsligt som känslomässigt. I relationer har hon också frilansat, inget av hennes förhållanden har varat särskilt länge. Sara vill försöka bryta sina mönster, och beslutet för henne till Sunnby där hon får hyra det vinterbonade torpet Höjden. Här ska hon försöka bygga upp sitt liv igen, och hon ger sig själv relationsförbud på minst ett år. I Sunnby finns naturen och tystnaden, kyrkan, skolan och Ica, ålderdomshemmet och damfriseringen. Här finns gemenskap och traditioner, men också människor som står inför förändringar. Även för den lilla damkören, som efter 40 års verksamhet närmast är en institution, stundar förändringar  – körledaren har länge velat föreslå att kören ska ta in manliga medlemmar.   När läsaren nu kommer in i texten har drygt sju månader förflutit sedan romanens början.

Enligt god redovisningssed ska redovisning ge en rättvisande bild av den finansiella ställningen hos ett företag. Earnings management är ett samlingsnamn på olika metoder för företagsledningen att manipulera resultatet för att uppnå en önskad effekt. Detta är då ett fenomen som kan utgöra ett hot mot detta och missleda intressenter till att ta felaktiga beslut samt leda till ekonomisk osäkerhet i samhället. Det blir då vitalt att undersöka och kartlägga huruvida förekomsten är utbredd i svenska privata bolag och om det finns en skillnad beroende på vart företagen är placerat.   Denna studie avser att mäta earnings management i måttet diskretionära periodiseringar. Detta mått framtas ur den beprövade modifierade Jones modellen med justering för prestation. Måttet räknas ut i en metod baserad på förändringar i balansräkningen, där kassaflödet från löpande verksamheten spelar en stor roll. I den statistiska modellen kommer även tidigare studerade variabler finnas med för att se hur studien förhåller sig till dessa.   Vårt resultat visar att det finns en skillnad i förekomsten av earnings management hos företagens redovisning, beroende på vart det är placerat. Detta innebär att den geografiska faktorn har en påverkan på kvaliteten av företagens finansiella rapporter i svenska privata bolag. Vi finner att förekomsten av earnings management är mer utbredd bland företag som är placerade i storstadskommuner än företag i landsbygdskommuner. Detta resultat går delvis i linje med den tidigare forskningen som är begränsad och limiterad till noterade bolag.   Denna studies forskningsbidrag består av att ge en ökad förståelse till de geografiska skillnaderna i Sverige och hur de påverkar redovisning och revision. Detta är av intresse för en rad intressenter såsom investerare och reglerare. Tidigare studier har studerat earnings management och geografiska skillnader men detta är den första i vår vetskap som studerar detta i Europa och närmare bestämt Sverige. Sverige är ett land där det finns ett ökat intresse för investeraringar på landsbygden som befinner sig i en expansionsfas. Vi hoppas att denna studie kan ge framtida forskare inspiration till att undersöka fler skillnader mellan stad och landsbygd fast inom andra företagsekonomiska områden och med andra metoder.

I dagsläget läggs många skolor på landsbygden ner. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare på dessa skolor ser på framtiden för sin skola. I studien finns lärares reflektioner över hur det pedagogiska arbetet särskiljer sig på en landsbygdsskola. De reflekterar även över i vilken utsträckning åldersblandad undervisning kan vara en möjlighet för skolor att fortsätta bedriva verksamheten.Den största orsaken till att skolor läggs ner är att elevantalet har sjunkit och kommunerna behöver tänka ekonomiskt. Dessutom måste skollagen att ”utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet” (URL 6, 2008) uppfyllas oavsett om det är en stor eller liten skola. Lärarna i studien anser att det är mycket viktigt att bevara skolorna på landsbygden för att få trygga elever och för att kunna behålla en levande landsbygd. Åldersblandade klasser är på mindre skolor nödvändigt, lärarna som arbetar med undervisningsmetoden ser många fördelar.

Sveriges landsbygder har sedan urbaniseringens intåg på 1800-talet fått kämpa för att vända en negativ befolkningsutveckling där allt fler flyttar in till större städer. Genom åren har dock gröna vågen, flyktingkrisen och coronapandemin bidragit till en ökad inflyttning till landsbygden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur befolkningsutvecklingen sett ut i några svenska landsbygdskommuner. Utifrån SKR:s kommunindelning togs statistik från SCB fram över alla Sveriges 40 landsbygdskommuner. Därefter valdes Värmlands sju landsbygdskommuner ut som uppsatsens studieobjekt. Metoderna som använts i uppsatsen är kvantitativ sekundäranalys och kvalitativ dokumentanalys. Statistik från SCB från 2010-2021 har undersökts i sekundäranalysen, där data berör flyttnetto, inflyttningar, invandring, arbetspendling och boendefördelning i de värmländska landsbygdskommunerna. Genom dokumentanalysen har bland annat kommunernas översiktsplaner undersöks för att se vad de ämnar att göra för att bli mer attraktiva att bo och bosätta sig i. Utifrån en tematisk analys har fyra teman tagits fram för att urskilja vad som som är av relevans i dokumenten. De fyra temana är: befolkning, boende, näringsliv och infrastruktur. Med utgångspunkt i teorierna push- och pull och livsstilsmigration har viktiga faktorer som spelar in i varför människor flyttar vävts samman med den framtagna statistiken och det som har framkommit i dokumentanalysen. De slutsatserna som framkommit visar att näringsliv, infrastruktur och attraktivt boende är viktiga faktorer för en levande landsbygd. Invandring har haft stor påverkan på en kommuns inflyttning. De som är mest flyttbenägna är de i åldrarna 15-34 och barnfamiljer.

Tillgången till fritidshus bland Sveriges befolkning har successivt blivit större. Idag har över hälften av alla bosatta i Sverige möjlighet att besöka ett fritidshus. Det gör att kommunerna bör inkludera fritidshus i den kommunala planeringen. Uppsatsen syftar till att undersöka och problematisera fritidshusets inkludering i den kommunala fysiska planeringen. Utgångspunkten är två frågeställningar som undersöker i vilket sammanhang kommuner diskuterar fritidshus och vilka ekonomiska aspekter som beaktas vid planering förfritidshusbebyggelse. Det teoretiska ramverket behandlar hur konvertering av och tillfritidshus skapar möjligheter och problem för kommunerna. För att förstå fritidshusets roll i det svenska samhället och vilken kravställning som finns på den kommunala planeringen belyser teorin och tidigare forskning hur fritidshuset definieras, dess geografiska placering i samhället, fritidshusets koppling till turism och slutligen kommunens planeringsansvar. Metoden som används för att besvara uppsatsens frågeställningar är en kvalitativ innehållsanalys av kommunernas översiktsplaner och andra planeringsdokument som nämns idenna. De studerade kommunerna är Karlstad, Torsby och Kristinehamns kommun som ligger i Värmlands län. För att komplettera dokumentstudien genomfördes en semistrukturerad intervju med en samhällsplanerare från varje kommun. Empirin redogör för i vilket sammanhang fritidshus diskuteras i kommunala planeringsdokument samt vilka ekonomiska aspekter som beaktas i beslut om fritidshusbebyggelse. I analysen framgår det att fritidshus framhävs i flera avseenden men att den får störst inkludering i plandokument när en konvertering diskuteras. Denna diskussion sker främst i samband med fritidshus som är placerade på attraktiva platser där målsättningen är en omvandling till permanentbostäder, alternativt en omvandling av permanentbostäder till fritidshus i anslutning till besöksmål för rekreation. Infrastruktur är en avgörande faktor när fritidshusbebyggelse planeras. I sambandmed fritidshus i LIS-områden är den ekonomiska aspekten viktig där det krävs befintlig bebyggelse för att kunna motivera ytterligare exploatering av området ur ett ekonomiskt hänseende.

Vårt huvudsyfte med den här uppsatsen är att belysa hur äldre personer åldras på landsbygden och hur de uppfattar sin egen situation med att åldras där. Våra frågeställningar är:Hur ser de äldre själva på sitt åldrande boende på landsbygden? Kan det ses som ett problem och i så fall varför eller varför inte? Hur upplever de äldre sin livssituation? Vilka är fördelarna/nackdelarna med att bo på landsbygden? Hur ser deras sociala nätverk ut? Hur ser de till boendefrågor, tillgång till service och omsorg och närheten till släkt och grannar? Vilken innebörd lägger de äldre i frågor som livskvalité och gott eller värdigt åldrande? Har de ett gott och värdigt åldrande eller inte? Uppsatsen bygger på empiri som vi har fått från intervjuer med sex äldre personer som bor i olika kommuner och en person som nyligen har slutat arbeta inom hemtjänsten samt från litteraturstudier. Vi har i första hand definierat våra huvudbegrepp, åldrandet och landsbygden för att öka läsarnas förståelse. Vårt ämne har för oss varit specifikt, eftersom det inte bara tar upp dessa två ovannämnda begrepp utan även handlar om bondelivet, hur det förändras och moderniseras och hur dess process påverkar de äldres situation på landsbygden.Idag vet man ganska mycket om de äldre som bor i städer, via media eller i personliga möten, då har man kunnat bygga upp en mening om hur deras liv ser ut. Åldrandet på landsbygden var för oss ett okänt ämne och genom vår undersökning vill vi ta reda på om vissa stereotyper man läser om är sanna eller inte. / The purpose with this essay is to examine how the elderly grow old on the countryside and how they perceive their own situation with growing old on the countryside. The essay is a qualitative study with an exploratory character that was conducted by unstructured interviews with people living in the countryside and with people from home-help services.Keywords: family tradition, countryside, life quality, aging

Studiens syfte var att undersöka gentrifiering på landsbygden på Gotland och vilken inställning permanent bofasta hade till den. Det geografiska område som valdes som studien skulle fokusera på var Sanda socken och de permanent bofasta där. Studien skulle undersöka om och hur de uppfattar att Sanda gentrifierats; vilken inställning de har till den; och vilka faktorer som påverkade inställningen och om det fanns skillnader i geografin om vart en upplevt gentrifiering? För att svara på detta användes en mixad metod. I studien utfördes fyra semistrukturerade intervjuer och i kompletterande syfte skickades en enkät ut. 21 respondenter svarade på enkäten. Resultatet i studien pekar på att de permanent bofastas upplevelse är att det skett gentrifiering i nedre Sanda, och att det har höjt resterande Sandas bostadspriser. Inställningen till gentrifiering var både positiv och negativ. Inflyttning av barnfamiljer, engagemang i bygd och föreningsliv, starkt kundunderlag och ens egna ökade fastighetsvärde gjorde att en var positivt inställd. Stigande bostadspriser som försvårade husköp för gotlänningar, fritidshus som stod tomma under lågsäsong, minskad mångfald och att den gotländska kulturen riskerade att försvinna sågs som negativt.

Bakgrund: Åldersgruppen 60 år och äldre har i Sverige mer än dubblerats de senaste 50 åren. Ensamhet ökar med växande ålder och ensamhet och ett litet socialt nätverk är associerat med ökad risk för dödlighet hos äldre. Syftet var att undersöka eventuella samband mellan känsla av ensamhet och sociala relationer hos äldre personer över 60 år, utifrån kön, ålder, känsla av stöd av någon samt antal sociala relationer. Metod: Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Data från Swedish National Study on Aging and Care Nordanstig (SNAC-N) analyserades med en beskrivande, jämförande och signifikansanalys, från åren 2013-2015 med totalt 699 deltagare. Resultat: 167 personer (23,3%) av totalt 699 deltagare svarade att de upplever ensamhet och ensamhet var vanligare hos kvinnor. Signifikant samband (p&lt;0,001) kunde ses relaterat till ensamhet och stigande ålder. Inget samband sågs mellan hur många personer man känner väl och kunde prata med och känslan av ensamhet. Vid upplevt stöd av någon minskade känslan av ensamhet. Diskussion: Detta kan tolkas att det inte är antalet relationer utan kvalitén på relationen som är av betydelse för känslan av ensamhet. Slutsats: Vidare forskning får undersöka vidare om sambandet mellan kvalitén på relationer och upplevd ensamhet. / <p>2023-05-31</p>

Samhällsplanering har idag ett starkt fokus på hållbarhet, såväl ekologisk, ekonomisk som social. Idag bor hälften av världens befolkning i städer vilket skapar ett behov av att förstå hur hållbara städer kan utvecklas och planeras. Att hälftena av världens befolkning bor i städer innebär dock att hälften av världens befolkning inte gör det. Trots det föreligger en urban norm, oavsett om området som planeras är urbant eller ruralt. I en urban planeringskontext, såväl globalt som lokal, uppkommer då frågan – vad är egentligen landsbygdens roll i en hållbar utveckling och hur arbetar regioner och kommuner i Sverige med Agenda 2030, som till stor del är skapat och producerat i en urban kontext? Syftet med den här studien är att undersöka och synliggöra hur landsbygd respektive stad beskrivs i en svensk planeringskontext i relation till Agenda 2030. I studien används en kvalitativ diskursanalys för att belysa vad landsbygdens roll tillskrivs vara i implementeringen och realiseringen av Agenda 2030 på en nationell, regional och kommunal nivå. Resultatet pekar på att det är svårt att bryta ideal och normer i samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Ett bredare narrativ kring vad hållbarhet innebär i samhällsplaneringen behövs för att inkludera landsbygdens funktioner. Studien pekar därutöver på att lösningarna som ofta förordas för både urbana och rurala hållbarhetsproblem många gånger är urbana. / Today, sustainable rural and urban planning has a strong focus on sustainability, both ecologic, economic and social. Half of the worlds population now live in cities which has created a need to understand how sustainable cities can be developed and planned. The fact that half of the world’s population now live in cities does however mean that half of the world’s population doesn’t. Even so, there is an urban norm, no matter if the area that is being developed is urban or rural. In an urban planning context, both globally and locally, the question arises – what is the role of the rural in sustainable development, and how does regions and municipalities in Sweden work with the Sustainable Development Goals, which is created and produced in an urban context? The purpose of this study is to examine and highlight how rural areas and the city are being described in a Swedish planning context in relation to Agenda 2030. Qualitative discourse analysis is used in the study to highlight role of the rural in relation to the implementation and realisation of Agenda 2030 on a national, regional and municipal level. The result shows that it’s hard to break ideals and norms in planning for a sustainable society. A broader narrative around what sustainability can be in planning is needed to include rural areas and their functions. The study also shows that solutions that is being advocated for both urban and rural sustainability issues many times are urban.

Strå - folkets hus in Alberga is a place for community, culture and wildlife. Its located in the verge between Albergas more densely populated area and the  sparsely populated fields of the rural landscape. In previous project we saw Alberga answer the increasing population by 2030 by develop what we come to name as "Cluster-village", to build new with inspiration and with similar typology as what already is. Every cluster have their own agricultural land for 100% self-sufficiency of vegan diet, increasing the areas resilience. Strå - folkets hus constitutes an important part by being the connecting link between the local community of Alberga and the areas small-scale farming, thus the placing and the program. The building have several parts to play, research centre to develop ecological and long-term small-scale farming in the northern climate, community centre for the locals, storage and sharing knowledge for the Cluster-villages, but perhaps most importantly accommodates pollinators. The roof of the building is made out of reed, a local and ecologically friendly material, which even creates shelter for one of earth most vital and delicate creature, the pollinators. As the area is surrounded by scenic landscape, rich in wildlife and community, Strå - folkets hus serves as the link between farming and culture.