Syfte och frågeställningar: Syftet med den aktuella studien är att åskådliggöra skillnader mellan invånare i en storstadskommun och en landsortskommun gällande faktorer som rör skogsvistelse. Frågeställningarna för undersökningen var: Hur frekvent besöker invånare i en storstadskommun skogen i jämförelse med invånare i en landsortskommun? Hur skiljer sig synen på vad en skog representerar mellan invånare i en storstadskommun och invånare i en landsortskommun? I vilka syften nyttjar man skogen i en storstadskommun i jämförelse med en landsortskommun?   Metod: En enkät har konstruerats och distribuerats till totalt 146 respondenter i två kommuner. Den ena kommunen var belägen i ett storstadsområde och den andra kommunen var belägen i en landsortsmiljö. Mätmetoden har använts för att få en tillfredsställande mängd data för att kunna uttala sig om de två populationerna. Enkäten är utarbetad utifrån tidigare forskning samt i samråd med handledare. Data har samlats in och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS 19.   Resultat: Man besökte skogen mer frekvent i landsortskommunen både under sommaren och under vintern. Generellt sett minskar antalet besök i båda kommunerna under vintertid. För invånare i storstadskommunen representerade en skog ett större inslag av mänsklig påverkan såsom fler stigar, vägar och motionsspår. För invånare i landsortskommunen representerade en skog ett mindre inslag av mänsklig påverkan såsom enstaka stigar och vägar. Det vanligaste syftet till skogsvistelse var naturupplevelsen i båda kommunerna. Naturupplevelsen var även det främsta syftet till att besöka skogen. Man utövade till större del fysisk aktivitet i skogen i landsorten. Andra syften som var mer populära på landsorten var: jakt och fiske, svamp- och bärplockning och hundpromenader.   Slutsats: Det föreligger skillnader mellan de två undersökta populationerna från de två olika kommunerna i den här undersökningen. Aktiviteter som på ett eller annat sätt har en koppling till skogen var mer populära i landsortskommunen. Att det föreligger en skillnad i hur människor på landsorten och människor i storstaden skiljer sig angående faktorer som rör skogsvistelse kan dock ej påvisas med den här studien.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger arbetar konkret med miljö- och naturvårdsfrågor på förskolor. Vi har också velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvårdsfrågor skiljer sig åt på olika förskolor beroende på var de är geografiskt placerade. För att få svar på vår frågeställning har vi gjort en kvalitativ undersökning på kommunala förskolor belägna i storstad och på landsbygd utan någon uttalad miljöprofilering. Utifrån vår empiri som vi har analyserat i relation med vår teori har vi diskuterat och lyft fram vår frågeställning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsätt och arbetsmetoder då de arbetar konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frågan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svårigheter både i storstad och på landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avståndet till skogen utgör ett hinder. Man såg som möjlighet närhet och tillgång till miljöstationer, samt att konkret kunna visa på miljöpåverkan i barnens närområde. Landsbygdsförskolornas möjligheter består av närheten till naturen. Hinder kan bestå av att det är flera praktiska svårigheter för att kunna ta sig till miljöstationen. För att få en mer allsidig verksamhet som grundar sig på miljö- och naturarbetet skulle vi önska att förskolorna i storstaden och landsbygden kunde inspireras av varandras arbetsätt.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga föreställningarna om en fungerande service ser ut och sätta dem i relation till den faktiska utvecklingen på landsbygden, och även att undersöka alternativa lösningar till hur servicen på landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat på svenska landsbygder generellt och för att söka svar på syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats där insikt har erhållits om hur servicen, något normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingångspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgänglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytänkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sätts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska föreställningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstämmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service på landsbygden krävs ett nytänkande med lösningar som beaktar dagens samhälle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom.

Syftet med uppsatsen är att undersöka snickarglädje i den valda byn Hörda. Genom kvantitativa studier diskuteras hur byns fasaderförändrats över tid samt mer kvalitativa analyser av ett litet antal hus idag. Undersökningar av kataloghus bidrar till en diskussion om hur dagens syn på snickarglädje är vilket även representeras ibyns olika typer av hus. Resultatet av de olika undersökningar som gjorts visar att snickarglädjen har betydelse för byborna. Sedan Funktionalismens genombrott i samhället var länge dekorativa element "förbjudna" på hus men har idag återkommit och återigen smyckkar våra hem. Diskussion förs även om huruvida de ideal snickarglädjens samt Funktionalismens förespråkare skiljer sig åt eller inte.

<p>Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger arbetar konkret med miljö- och naturvårdsfrågor på förskolor. Vi har också velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvårdsfrågor skiljer sig åt på olika förskolor beroende på var de är geografiskt placerade. För att få svar på vår frågeställning har vi gjort en kvalitativ undersökning på kommunala förskolor belägna i storstad och på landsbygd utan någon uttalad miljöprofilering. Utifrån vår empiri som vi har analyserat i relation med vår teori har vi diskuterat och lyft fram vår frågeställning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsätt och arbetsmetoder då de arbetar konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frågan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svårigheter både i storstad och på landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avståndet till skogen utgör ett hinder. Man såg som möjlighet närhet och tillgång till miljöstationer, samt att konkret kunna visa på miljöpåverkan i barnens närområde. Landsbygdsförskolornas möjligheter består av närheten till naturen. Hinder kan bestå av att det är flera praktiska svårigheter för att kunna ta sig till miljöstationen. För att få en mer allsidig verksamhet som grundar sig på miljö- och naturarbetet skulle vi önska att förskolorna i storstaden och landsbygden kunde inspireras av varandras arbetsätt.</p>

I detta arbete presenteras en studie som undersöker likvärdigheten i förskolans när- och utomhusmiljö. Arbetet tar sitt avstamp från skollagen och dess formulering “ Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning”. I studien har tre frågeställningar formulerats för att besvara syftet. Frågeställningarna är följande: På vilket/vilka sätt har förskolans närmiljö betydelse för att uppnå målet; likvärdig utbildning? Hur kompenserar pedagogerna för en mindre stimulerande när- och utomhusmiljö på förskolan? Vad kan när- och utomhusmiljön på förskolan ha för betydelse för barns utveckling?  Undersökningen gjordes med hjälp av litteraturstudier och besök på tre olika förskolor där det genomfördes intervjuer med förskollärare och föreståndare på förskolorna samt observationer av utomhusmiljöerna och av barns utelek. Resultatet visade att det är viktigt att ha en givande när- och utomhusmiljö, liksom att det är av vikt hur de som arbetar inom förskolan använder sin när- och utomhusmiljö i verksamheten med barnen. Resultatet visade även vad barnen väljer att leka med, främst beror på vad förskolan har för tillgångar och vad det är för väder. Pedagogerna lyfte även fram under intervjuerna att vattenleken är viktig för barnen. För att uppnå en likvärdighet i förskolornas utomhusmiljöer krävs att pedagoger ser möjligheter att arbeta med den miljö och de tillgångar förskolan har att erbjuda.

During the last years the number of Swedish detective stories which take place in the province outside the big cities has increased enormously. In this study I have analysed the novels by the three authors Viveca Sten, Åsa Larsson and Johan Theorin to investigate the connection between the milieu and the story and in what way it is involved in the crime riddle. They all keep to the formula of the classical detective story but represent different variations within this formula. In spite of the differences in their stories the basic pattern is the same. As their protagonists the authors are emotionally connected to the place in the novels. This connection it strengthen by the authors themselves as well as the publishing companies when introducing them on the market. The protagonists have lived elsewhere and are getting back into the place. They return to houses where an older generation has lived, take over the furniture and the tools. The history of the place and the living there in old days are referred to in separate parts or by an elderly person who has lived in the place all the time and know everything about it. How people lived long ago is also often told in backlashes which in the end are connected to the murder in which the protagonist is engaged. The motives of the crimes are timeless in these novels. The three authors describe a nostalgic longing back to the place as it once was. It is a sort of new romanticism in a timeless world.

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillväxt fått en allt större roll, fler och fler regioner arbetar efter att sträva en så hög ekonomiskt tillväxt som möjligt. Men i och med detta så skapas en geografiskt differentierad utveckling där de områden som genererar tillväxt anses har starka utvecklingsmöjligheter medan de områden som inte alls genererar lika mycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta är något som kan ses i Värmland där Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av länet, så som landsbygdsområdena inte alls har lika stort fokus på sig inom det regionala utvecklingsarbetet. En lösning på detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillväxt där det inte bara handlar om de ekonomiska värden utan även inkluderar sociala faktorer. Syftet med min studie är därför att lyfta fram och belysa frågor som rör inkluderande tillväxt på regional nivå med Värmland som fallstudie. Syftet är även att undersöka hur en mer inkluderad tillväxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionala perspektivet och utvecklingsarbetet i Värmland kan påverkas av detta. Detta har jag gjort genom att utgå från två frågeställningar: Hur kan en inkluderande tillväxt arbetas in i den regionala kontexten och användas inom Värmlands regionala utvecklingsarbete? och vilka är effekterna som kan uppkomma om en inkluderande tillväxtstrategi arbetas in i det regionala utvecklingsarbetet i Värmland? Den hermeneutiska vetenskapsansatsen genomsyrar studiens teori, analys och bearbetning av empirin. Mitt perspektiv är socialkonstruktivistiskt. I min studie har jag utgått ifrån ett teoretiskt ramverk som har behandlat ämnena tillväxt, regionalism, regional utveckling, inkluderande tillväxt samt strategier för inkluderande tillväxt. I mitt empiriska material har jag fått tillhandahållit en enkätundersökning rörande tillväxt och utveckling i Värmland som är utformad inför en studie om ett interreg-projekt, samt kompletterat med redan bearbetat material från den värmländska SOM-undersökningen. Detta för att kunna skapa en förståelse för hur en inkluderande tillväxt kan arbetas in i en regional kontext och användas inom det regionala utvecklingsarbetet i Värmland. Det jag har kommit fram till i min studie är framförallt att det finns ett behov av att bredda tillväxtbegreppet så att det blir mer inkluderande, och att denna inkluderande tillväxten bör arbeta mer med sociala faktorer. För att kunna arbeta in detta i det regionala utvecklingsarbetet i Värmland bör det först och främst skapas en förståelse för att länet är så mycket mer än Karlstad samt att de måste se till hela befolkningens behov. Görs detta den största effekten bli att det skapas en mer geografiskt jämn utveckling i hela Värmland.

Denna uppsats i kulturgeografi handlar om landsbygdsutveckling och hur exploatering i strandnära lägen kan bidra till lokal- och regional utveckling. Denna utveckling kan ske genom att kommunal- och kommersiell service bibehålls på landsbygden och som därmed ger individer förbättrade möjligheter att vistas där. Detta har blivit möjligt sedan regeringen 2009 införde ett nytt planverktyg för kommunerna, landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Genom detta verktyg går det att identifiera områden i nära anslutning till vatten som är lämpliga att bebygga utan att allmänhetens tillgång till strandområdet försämras samtidigt som goda livsvillkor för växt- och djurliv bevaras. Detta är också själva syftet med strandskyddet. Det kan handla om bebyggelse för både bostäder eller verksamheter. Tanken var att de attraktiva boendemiljöerna som finns längs stränderna skulle locka individer att exploatera dessa områden vilket skulle ge positiva effekter på landsbygden. Denna uppsats baseras på tre utvalda kommuners arbete och tillämpning av detta planverktyg, dessa kommuner är Arvidsjaur, Jokkmokk och Pajala. Det uppsatsen kommer fram till är att kommunerna hade likvärdiga förutsättningar när de startade arbetet med landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Alla tre kommuner tampades med en negativ befolkningsutveckling till följd av den omfattande urbaniseringen som skedde under 1900-talet. Vidare var även kommunerna jämbördiga när det kommer till tillämpningen av det nya planverktyget och utfallet har för samtliga kommuner varit ett ökat byggande längs sjöar och vattendrag.

Pajala kommun är en landsbygdskommun och har som många andra landsbygdskommuner drabbats hårt av centraliseringen, de senaste 50 åren har kommunen haft en befolkningsminskning på 51,6%. Till en följd av detta så har kommunen tvingats till skolnedläggningar. Genom kvalitativa intervjuer så undersöker uppsatsen vad konsekvenserna av en skolnedläggning är för lokalbefolkningen samt undersöker hur det påverkar interaktion mellan skola och samhälle. Resultatet är att en skolnedläggning väcker mycket oroskänslor för både vuxna och barn kring framtiden, som inkluderar både sociala och ekonomiska aspekter. Slutsatser som dras är att kommunikationen mellan kommun och privatpersoner kan påverka hur en skolnedläggning tas emot av lokalbefolkningen. I Pajala kommun upplevs samarbetet mellan kommun och lokalbefolkning som ansträngt, vilket har resulterat i att privatpersoner är obenägna att förstå kommunens nya skolstrategier. Detta hade kunnat motverkas av öppna dialoger. Studiens viktigaste slutsats, som tidigare forskning ej visat, är att kommunen fått ett politiskt uppsving inom kommunen. Kommunens mindre samhällen har idag ett bättre samarbete, där invånarna arbetar tillsammans för att motverka ytterligare skolnedläggningar och människorna är mer intresserade av kommunalpolitik, där flera även engagerat sig för att påverka och förändra politiken i Pajala kommun.