Bakgrund: Barn tillbringar idag många timmar på förskolan då föräldrarna är på arbetet. Detta innebär att förskolan får ta på sig en större fostrande roll eftersom barnen möjligtvis inte får den rörelsestimulans de behöver i hemmet. Förskolan har en viktig uppgift i att tillgodose varje barns rörelsebehov samt att ge barnen tillfällen att själva få insikt i hur den egna livsstilen påverkar hälsan och välbefinnandet. Vi har under utbildningens gång i olika sammanhang hört och diskuterat om hur viktigt det är för barn att röra på sig. Vi har båda ett intresse kring rörelse och god hälsa, så därför kändes det som ett naturligt val av ämne. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning planerade rörelseaktiviteter bedrivs i förskolan och vad arbetslaget har för inställning till det. Vi valde att jämföra förskolor och deras arbetslag i stad kontra landsbygd för att se skillnader och likheter. Vi ville få en ökad insikt i hur arbetslagen arbetar med planerade rörelseaktiviteter. Metod: Vi valde att använda oss av enkäter med en kvantitativ del och en kvalitativ del för att få svar på våra frågeställningar. 40 arbetslag i två kommuner deltog i undersökningen. Anledningen till att vi valde enkäter var att få in svar från ett stort antal informanter. Det insamlade materialet analyserade vi med hjälp av databasprogrammet SPSS 16.0 (Statistical Package for the Social Sciences). Resultat: Studien visade att arbetslagen på landsbygden bedrev planerade rörelseaktiviteter i något större omfattning än arbetslagen i staden. En bidragande orsak till det var inomhusmiljön. Många arbetslag i staden ansåg att brist på ändamålsenliga lokaler var ett hinder för att bedriva planerade rörelseaktiviteter. Utomhusmiljön var majoriteten av arbetslagen nöjda med. Den övervägande delen av de medverkande arbetslagen ansåg att de hade tillräckligt med material/redskap att tillgå i verksamheten. Det var ingen skillnad i arbetslagens inställning till rörelsens betydelse mellan staden och landsbygden. Resultatet visade att de samtliga medverkande arbetslagen hade en stor medvetenhet om barns behov av rörelse och vilka effekter den har för utvecklingen. De arbetslag som bedrev planerade rörelseaktiviteter flera gånger i veckan upplevde också att barnen blev lugnare och mer koncentrerade.

No description available.

Antalet verksamma tandläkare blir allt färre till en följd av det pågående generationsskiftet inom tandvården. Samtidigt genomgår Folktandvården likt andra vårdinstanser förändringar för att effektivisera sin verksamhet. Syftet med denna studie är att utröna om förändringen kommer att påverka tandvården på landsbygden. Vidare avses att undersöka hur tandvården kan effektiviseras genom samarbeten för att säkra efterfrågan på tandvård, framförallt på landsbygden.   I studien undersöks hur utbudet av tandvård på landsbygden påverkas av de strukturomvandlingar som ökade kostnads- och effektiviseringskrav samt generationsskiftet inom tandvården medför. Studien grundar sig på intervjuer samt rapporter och statistik främst från Socialstyrelsen som har det övergripande ansvaret för utveckling och uppföljning av hälso- och sjukvård, inklusive tandvård.   Studiens resultat visar att utbudet av tandvård på landsbygden drabbas till det sämre. Tron på stordrift bland organisationerna och motviljan att flytta till mindre orter bland yrkesutövare är de starkaste bidragande orsakerna. Studien visar trots detta på att det för mindre kliniker råder hög lönsamhetspotential på landsbygden. Problemet ligger i att, som ovan nämnt, få ny personal att välja att arbeta på landsbygden och detta har varit ett problem under en längre tid. Ett förslag för att motverka en utarmad tandvård på landsbygden skulle vara införandet av fler mobila enheter. Något som i dagsläget endast finns i mycket begränsad omfattning.

I vårt examensarbete har vi studerat gränspunkter som är skapade genom förrättningar och dokumenterade i koordinatsystem som inte längre är aktuella att använda. Vi har studerat kedjan från inmätning av befintliga gränspunkter, till att de är transformerade och införda i Trollhättans Stads databas. Vi har arbetat med tre olika områden i Trollhättan, vilka är Skoftebyn, centrum och Kalltorps By. De har tillkommit vid olika tidsperioder, har olika typer av bebyggelse samt är redovisade i olika typer av koordinatsystem. Genom vårt arbete har vi sett att olika områden i Trollhättan har olika väl bevarade gränsmarkeringar. I de villaområden vi studerat har flertalet av gränspunkterna återfunnits, medan de i centrum varit obefintliga, sånär som på gränsmarkeringar utvisade med hushörn. För att få ett djupare sammanhang har vi gjort en historisk tillbakablick där vi studerat gränser ur en allmän synvinkel. Vi har även intervjuat mätchefen i Trollhättans Stad, Roger Johansson, för att få information om Trollhättans Stads mäthistorik. Förberedelser inför inmätning av gränspunkter gjordes genom att förrättningsakterna granskades för att få information om gränsernas sträckning och dess utmärkningssätt. Inmätningarna av gränspunkterna utfördes med GPS och fördes därefter in i TopoCad 14. Gränspunkterna från förrättningsakten transformerades från det ursprungliga förrättningssystemet till Sweref 99 och fördes därefter in i databasen. Vårt tillvägagångssätt för koordinattransformationerna och för hur införandet av gränspunkterna i databasen har gått tillväga, finns utförligt dokumenterade. Jämförelsen mellan de radiella avvikelserna och lantmäteriets gränsvärden på 5cm i stadsmiljö och 10 cm på landsbygden visar att mycket noggranna inmätningar kommer att krävas för att införa alla gränspunkter i Trollhättans Stads databas för gränspunkter. / In this thesis, we have studied the boundary points that are created by ordinances and documented in the coordinate system that are no longer relevant to use. We have studied the chain that includes measuring of the current boundary points, transformation of the coordinates into current coordinatesystem and until the boundary points are introduced into the database of Trollhattans Stad. We have worked with three different areas in Trollhättan, which are Skoftebyn, the center area and Kalltorps By. They are generated at different times areas, there are different types of settlements in the different areas, and they are set in different coordinate systems. Through our work we have observed that different areas in Trollhättan have variety preserved boundary markers. In residential areas that we studied, the majority of the markers were found, while in the center area the boundary points were non-existent, except for the boundary markers expelled with "house corners". To get a deeper context, we conducted a retrospective, where we studied the property boundary in an ordinary way. We have also interviewed Roger Johansson, Trollhattans Stad, to obtain information about the measurement history of Trollhattans Stads. Preparation for survey of boundary points was done by ordinance acts that was reviewed to obtain information on property boundaries and which method of marking that was used. Survey of the boundary markers was performed with GPS and then transferred into TopoCad 14. The border points of ordinance file transformed from the original executor system SWEREF 99 and then transferred into the database. The approach for coordinate transformations and how the introduction of boundary points in the database was done, are fully documented. The comparison of the radial deviations and surveying levels of 5cm in urban areas and 10 cm in rural areas shows that highly accurate entries will be required to include all border points in the database of Trollhättan Stad.

No description available.

Detta arbete presenterar en attitydundersökning där elever från en stad jämförs med eleverfrån landsbygd i fråga om attityder till utbildning. Arbetet är en komparativattitydundersökning där stad och landsbygd ställs mot varandra. Analysen, om vadskillnaderna beror på, utgår från Pierre Bourdieus teori angående kapital och habitus.Metoden är kvantitativ och en enkät har använts för att på bästa sätt uppfylla arbetets syfteoch frågeställningar. Totalt har 127 elever från årskurs nio deltagit varav 67 är pojkar och 60är flickor. 36 elever kommer från Uppsala kommun (stad) och 91 elever kommer från Hebykommun (landsbygd).Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap angående elevers attityder till skolgång,betyg och önskan om högre utbildning och hur dessa attityder skiljer sig åt i stad respektivelandsbygd. Syftet är också att förstå hur dessa skillnader mellan eleverna kan förklaras medhjälp av Bourdieus begrepp kapital och habitus mot bakgrund av utbildningsnivån i respektivekommun.Resultatet visar att det finns tydliga skillnader i attityderna till högskolestudier mellaneleverna i Heby och Uppsala. Eleverna i Uppsala uppvisar mer positiva attityder tillhögskolestudier jämfört med eleverna i Heby. Med hjälp av Bourdieus resonemang om olikatillgång till kapital går det att koppla elevernas attityder till utbildningsnivån i respektivekommun. Eleverna i Uppsala känner högre förväntningar på framtida högskolestudier än vadeleverna i Heby gör. Det kan också konstateras att eleverna från Uppsala känner högreförväntningar, främst från föräldrar/vårdnadshavare, på framtida högskolestudier än eleverna i Heby.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 6 uppsatser.

Undersökningen är en diskursanalys gjord i syfte att nyansera bilden av landsbygden och undersöka hur medborgarperspektivet tar sig uttryck i Bengtsfors kommun. Detta med frågeställningen; Hur upplevs möjligheten att inkluderas i kommunen som invånare i Bengtsfors kommun? Frågan besvarades genom att intervjua åtta personer med semistrukturerade intervjuer som medel, där Robert D Putnams forskning utgjorde bakgrund och inspiration i formulerandet av intervjufrågorna. Undersökningen resulterade i att diskursen påtalade att kommunpolitiken i Bengtsfors kommun inte upplevs att vara inkluderande i hög grad. Sett till sammanslutningar inom civilsamhälle fanns det utifrån undersökningen inte en gemensam diskurs, vilket således innebär att det huruvida den upplevs vara inkluderande eller inte avgörs på en individuell basis.

Med barnkonventionen som ny lag står Sverige inför utmaningen att tillgängliggöra kultur och konstnärligt skapande för alla barn och unga. Detta samtidigt som viktiga kulturinstitutioner på landsbygden läggs ned eller förflyttas till större orter. Min undersökning utforskar hur en inkluderande och tillgängliggörande konstpedagogik kan utformas i en konstpedagogisk workshop samt hur pedagoger från institutioner på musei- och konstverksamheter uttrycker sig kring inkludering av landsbygdens barn och unga. Vilka diskurser framträder i dessa samtal? Vilka konstpedagogiska grepp synliggörs i en workshop med inkludering och tillgänglighet i fokus? Undersökningens utgångspunkt är sprunget ur ett samarbete med mina tre medstudenter Allie Karlsson, Ellinor Ginzburg och Marina Kadochnikova tillsammans med den nya kulturstiftelsen Prinsessan Estelles Kulturstiftelse. Prinsessan Estelles Kulturstiftelse efterfrågade ett pedagogiskt material i sammanhang med Alice Aycocks skulpturutställning på Djurgården sommaren 2020, en utställning som de har möjliggjort. Med kritisk diskurs-inspirerad analys tar jag mig an den del av empirin jag producerat från intervjuer med pedagoger från tre olika institutioner på musei- och konstverksamheter för att belysa de diskurser som framträder i deras samtal kring inkludering i kontext av landsbygdens barn och unga. Jag utför även en tematisk analys på den empiri jag fått fram genom de anteckningar som gjorts under de individuella workshop-moment jag utfört. Med den tematiska analysen bearbetas även det som kommer fram med Eva Cronquists text om konstpedagogiska strategier. De resultat som kommit fram genom undersökningen synliggör att det i utsagor kring hur pedagoger arbetar med inkludering främst framträder gemenskaps- samt expertisinriktade diskurser. I undersökningens del som berör en inkluderande konstpedagogisk workshop görs främst deltagande och upplevelseinriktade strategier centrala.